Hoppa till innehållet
Skolguiden

NO • Åk 4

Fältstudier i naturen

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Här planerar du en egen fältstudie. Du märker ut provrutor med pinnar och snöre, räknar arter och individer, jämför två platser och gör tabeller och diagram av det du har hittat.

Biologin i åk 4–6 tar upp fältstudier och experiment med analoga och digitala verktyg, och hur man planerar, genomför, värderar och dokumenterar en undersökning. Området går djupare än åk 1–3: provrutor, skillnaden mellan arter och individer, jämförelser mellan platser och frågan om ett resultat räcker för att säga något om en hel plats. Gräsmattan, parken och skogskanten räcker. Allemansrätten och fridlysningen är kontrollerade mot Naturvårdsverket.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka på tio år med hörapparat, mörkbrunt hår i två flätor och mörkbrun hud, i gul regnjacka, sitter på knä vid en provruta av fyra pinnar och ett snöre på en gräsmatta och tittar genom en lupp. En pojke på tolv år med rakt ljust hår och ljus hud, i blå fleecetröja, skriver i en tabell på en skrivplatta. En vuxen man med kort svart skägg och brun hud, i grön jacka, håller i ett måttband
På den här sidan

Det här handlar det om

En fältstudie är en undersökning ute i naturen, där man räknar, mäter eller tittar på det som lever på en plats. Den börjar med en fråga som går att ta reda på genom att räkna eller mäta. Innan man går ut skriver man en plan: vilken plats, vad som ska räknas, hur man räknar och hur resultatet ska skrivas ner.

Ofta går det inte att räkna allt på en plats. Då räknar man i provrutor. Man märker ut en ruta, till exempel en meter gånger en meter med fyra pinnar och ett snöre, och räknar bara det som finns innanför. Rutorna ska väljas så att de visar hur det ser ut på platsen i stort.

En art är en sort, till exempel maskros. En individ är en enda växt eller ett enda djur. Fem maskrosor är alltså en art och fem individer.

Analoga verktyg är till exempel lupp, måttband, termometer och bestämningsnyckel. En bestämningsnyckel är en rad frågor där man väljer mellan två svar, och svaren leder steg för steg fram till artens namn. Digitala verktyg är till exempel mobilkameran, en artapp som gissar vilken art det är på ett foto, och väderdata från SMHI. Använd mobilen med en vuxens lov. En app gissar, och den kan ha fel. Kontrollera därför med en bok eller en nyckel.

Att dokumentera är att skriva ner datum, tid, plats och väder, ta bilder och föra in det man räknar i en tabell, gärna med en rad för varje ruta. Ur tabellen kan man göra ett diagram, till exempel ett stapeldiagram. Att värdera är att fråga sig hur säkert resultatet är, och vad man kan och inte kan säga utifrån det.

Ute gäller samma regler varje gång. Leta efter fästingar på kroppen efter gräs och skog. Vid en sjö, en damm eller en strand är en vuxen alltid med. Låt djuren och deras bon vara, lyft stenar försiktigt och lägg tillbaka dem som de låg, och rör aldrig döda djur. Smaka aldrig på växter, bär eller svampar som du hittar. Tvätta händerna efteråt.

"Inte störa – inte förstöra" är huvudregeln i allemansrätten, skriver Naturvårdsverket. Vissa växter och djur är dessutom fridlysta. En fridlyst växt får man oftast inte plocka, och man får aldrig gräva upp den. Vad som gäller för varje art står hos Naturvårdsverket och länsstyrelsen.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • skriva en fråga som går att undersöka i en fältstudie
  • märka ut en provruta och räkna det som finns i den
  • skilja på antal arter och antal individer
  • använda lupp och måttband ute

Kan du lösa sådana här?

  1. Utforska

    Märk ut en provruta på en gräsmatta: mät upp en meter med måttbandet för varje sida, sätt en pinne i varje hörn och dra ett snöre runt. Räkna hur många olika sorters växter som finns i rutan, och hur många maskrosor. Leta efter fästingar på kroppen när ni kommer in, och tvätta händerna.

    Tränar: göra en provruta och räkna i den

    Visa svar

    Det beror på gräsmattan. Till exempel fyra sorter – gräs, maskros, vitklöver och groblad – och sju maskrosor. Grässtråna går nästan inte att räkna ett och ett, så gräset räknar man som en sort men inte styck för styck.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    I Noas provruta finns 12 maskrosor och 3 vitklöverplantor. I Lindas provruta finns 4 maskrosor, 3 vitklöverplantor, 2 groblad och 1 tusensköna. Vems ruta har flest individer, och vems har flest arter?

    Tränar: skilja på arter och individer

    Visa svar

    Noas ruta har flest individer, 15 mot Lindas 10. Lindas ruta har flest arter, 4 mot Noas 2.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Två frågor till en fältstudie på skolgården: "Är maskrosor fina?" och "Finns det fler maskrosor i solen än i skuggan?" Vilken av frågorna går att undersöka, och hur kan du skriva om den andra så att den också går att undersöka?

    Tränar: skriva en fråga som går att undersöka

    Visa svar

    Den andra går att undersöka: man räknar maskrosor i provrutor i solen och i skuggan. Den första är en åsikt. Den kan till exempel skrivas om till "Hur många maskrosor finns det i en provruta på skolgården?"

  4. Utforska

    Ta ett blad från en växt i en rabatt eller ett nedfallet löv. Titta på det med en lupp och mät hur långt det är med måttbandet. Titta aldrig mot solen genom luppen, och lämna den aldrig i solen. Vad ser du med luppen som du inte såg utan den?

    Tränar: använda lupp och måttband

    Visa svar

    Till exempel små hår på bladet, tunna nerver som grenar sig och små tänder i kanten. Längden beror på bladet, till exempel åtta centimeter.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Sam letar efter daggmaskar i sin provruta en torr och solig eftermiddag, men hittar inga. Varför kan det ha blivit så, fast det kanske finns daggmaskar där? När skulle han ha större chans att se några?

    Tränar: förstå att man kan missa det som finns

    Visa svar

    Daggmaskar håller sig oftast nere i jorden när det är torrt och varmt. De syns mer när marken är fuktig, till exempel efter regn eller tidigt en fuktig morgon. Han kan leta igen en sådan dag.

Så tränar du

5 minuter

  • Arter och individer i fönstret

    Titta ut genom fönstret i fem minuter. Skriv upp varje fågel ni ser: vilken art och hur många individer. Hur många arter blev det, och hur många individer?

I vardagen

  • Fota och artbestäm

    Fota ett småkryp eller en växt i en rabatt på en promenad. Låt djuret sitta kvar. Leta upp arten i en bok eller med en bestämningsnyckel hemma, och jämför med vad en artapp gissar. Har ni varit i gräs eller skog, titta efter fästingar på hela kroppen när ni har kommit in.

Med papper och penna

  • Från tabell till diagram

    Ta en tabell från en egen räkning, eller hitta på siffror för två platser. Räkna ut medelvärdet för varje plats och rita ett stapeldiagram. Skriv en mening om vad diagrammet visar och en mening om vad det inte visar.

Tillsammans med en vuxen

  • Provrutan hemma

    Märk ut en provruta tillsammans på en gräsmatta, i en park eller i skogskanten. Räkna arter och individer och skriv in dem i en tabell med datum, tid och väder. Titta efter fästingar på hela kroppen när ni har kommit in, och tvätta händerna.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad ska vi räkna, och hur ska vi skriva upp det?”

    Låt barnet skriva planen innan ni går ut, även om den är kort. Fråga vad som ska räknas och hur, så att ni vet vad ni letar efter när ni väl är där.

  • ”Hur säkra kan vi vara på det här?”

    Fråga hellre "hur säkert är det?" än "vad blev svaret?". Ett litet eller konstigt resultat är lika intressant att prata om som ett tydligt.

  • Vid en sjö, en damm, en å eller en strand är du alltid med. Leta efter fästingar efter gräs och skog, och se till att barnet aldrig smakar på växter, bär eller svampar det hittar.
  • Läs Naturvårdsverkets sidor om allemansrätten och om fridlysta arter tillsammans. Där står till exempel vilka grupper av växter och djur som är fridlysta i hela landet.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att en enda provruta räcker för att säga något om hela skogen.

    Så kan du hjälpa: Lägg ut några rutor tillsammans på olika ställen och jämför dem med varandra. Prata om hur olika de blev, och vad det betyder för det ni kan säga om platsen.

  • Tror att det man inte såg inte finns där.

    Så kan du hjälpa: Prata om skillnaden mellan "jag hittade inga" och "det finns inga", och om vad som skulle behövas för att kunna säga det senare.

  • Tror att en artapp alltid har rätt.

    Så kan du hjälpa: Jämför appens gissning med bilderna och texten i en bok tillsammans. Ta gärna flera foton av samma växt och se om appen gissar likadant varje gång.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Människan och naturen
  2. Fältstudier i naturenDu är här
  3. Kroppens organsystem

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet planerar och gör fältstudier med provrutor, räknar arter och individer, jämför platser och använder både lupp, måttband och bestämningsnyckel och mobilkamera, artapp och väderdata. Resultaten skrivs in i tabeller och diagram och värderas: räcker de för att säga något om platsen?

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Biologi, årskurs 4–6

Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg.

Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i no

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.