NO • Åk 4
Energi och energikällor
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Här bygger du ett vattenhjul av plastskedar, ritar energikedjor och tar reda på var elen kommer ifrån och vad olika kraftverk gör med naturen omkring.
Fysiken i åk 4–6 tar upp energiformer och olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön. Barnet följer energin från en form till en annan, lär sig att den inte kan förstöras och jämför förnybara och icke förnybara energikällor, med både för- och nackdelar. Försöken görs i köket med kallt vatten från kranen och saker som finns hemma.
På den här sidan
Det här handlar det om
Energi behövs för att något ska hända: för att något ska röra sig, lysa, bli varmt eller växa. Energi finns i olika former. Allt som rör sig har rörelseenergi. Något som är högt upp och kan falla eller rulla ner har lägesenergi. Värme, ljus, kemisk energi, som finns i mat, ved och batterier, och elektrisk energi är andra former.
Energi kan inte skapas och inte förstöras. Den kan bara omvandlas från en form till en annan. I en ficklampa blir den kemiska energin i batteriet till elektrisk energi, och lampan gör om den till ljus och lite värme.
När vi säger att energi förbrukas menar vi att den har blivit värme som har spridits ut i omgivningen. Energin finns kvar, men den är så utspridd att vi inte kan använda den igen.
El är ingen energikälla. Elen är ett sätt att föra energi från ett kraftverk, genom ledningar, till lampor och maskiner. Energin kommer från det som driver kraftverket.
En energikälla är något som vi kan få energi ur. Förnybara energikällor tar inte slut när vi använder dem, eller växer upp igen: solljus, vind, strömmande vatten och biobränslen som ved och flis. Olja, kol och naturgas har bildats av växter och små djur som levde för mycket länge sedan, och de tar slut. Det gör också uranet som används i kärnkraftverk. Uranet bryts ur berggrunden.
Solen värmer jorden, och den värmen driver vädret: vindarna och vattnets kretslopp, där vatten avdunstar och faller som regn och snö. Växterna gör fotosyntes med solljuset.
Alla energikällor påverkar miljön på något sätt. När olja, kol och naturgas brinner släpps koldioxid ut, som gör klimatet varmare. Ett vattenkraftverk behöver ofta en damm, som dämmer upp en älv och gör det svårt för fiskar som lax att vandra upp och ner i den. Vindkraftverk kan döda fåglar och fladdermöss som flyger in i dem, och de syns och hörs i landskapet. Kärnkraftverk släpper nästan inte ut någon koldioxid, men det använda bränslet är radioaktivt och måste förvaras säkert under mycket lång tid. Solceller tillverkas av material som bryts i gruvor. Biobränsle är bara förnybart om ny skog och nya grödor får växa upp.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- följa energin i en energikedja och säga vilken form den har i varje led
- pröva hur strömmande vatten kan få ett hjul att snurra
- resonera om var energin finns när något har stannat
- hitta saker hemma som omvandlar energi
- förklara energin i en gunga med orden lägesenergi och rörelseenergi
Kan du lösa sådana här?
- Skriv själv
Rita en energikedja från solen till en cykeltur. Börja med solen och sluta med att cykeln rullar. Skriv vilken energiform energin har i varje led och vad som gör om den till nästa.
Tränar: rita en energikedja
Visa svar
Till exempel: Solen skickar ljus till ett havrefält. Havren gör fotosyntes och sparar energin som kemisk energi i kornen. Jag äter havregrynsgröt, och kroppen sparar den kemiska energin. När jag trampar gör musklerna om den till rörelseenergi, och en del blir värme i kroppen. Cykeln får rörelseenergi och rullar.
- Utforska
Gör ett vattenhjul tillsammans med en vuxen. Tejpa fast sex plastskedar runt kanten på ett runt plastlock, så att skålarna sticker ut utanför kanten och alla vänder åt samma håll. Den vuxna gör ett hål mitt i locket, och du trär en penna igenom. Håll pennan löst i båda ändarna under kranen, så att kallt vatten träffar skedarna. Pröva med en tunn stråle och med en kraftig. Vad händer, och varifrån kommer energin som får hjulet att snurra?
Tränar: pröva hur vatten kan driva ett hjul
Visa svar
Hjulet snurrar, och fortare med den kraftiga strålen. Vattnet som strömmar har rörelseenergi. När det träffar skedarna får hjulet en del av den. Mer vatten som strömmar fortare har mer rörelseenergi att ge.
- Utforska
Släpp en boll från axelhöjd mot golvet och låt den studsa tills den ligger still. Titta på hur högt den studsar varje gång. Bollen hade lägesenergi när du höll den. Var finns den energin när bollen ligger stilla på golvet?
Tränar: resonera om var energin tar vägen
Visa svar
Bollen studsar lägre och lägre. Energin har inte försvunnit. Vid varje studs blir en del av den värme i bollen och golvet, och lite blir ljud. Värmen sprids ut, så bollen och golvet blir bara en aning varmare, för lite för att du ska känna det.
- Skriv själv
Leta hemma efter fyra saker som omvandlar energi, till exempel en brödrost som en vuxen använder. Titta bara, och rör inget som är varmt. Skriv för varje sak vilken energiform som går in och vilka som kommer ut.
Tränar: hitta energiomvandlingar hemma
Visa svar
Till exempel: Brödrosten: elektrisk energi in, värme och lite ljus ut. En taklampa: elektrisk energi in, ljus och värme ut. En elvisp: elektrisk energi in, rörelseenergi, ljud och värme ut. En radio som går på batterier: kemisk energi in, ljud och lite värme ut.
- Prata om det
Förklara för någon hemma, med orden lägesenergi och rörelseenergi, vad som händer med energin när någon gungar fram och tillbaka. Var i gungningen har gungan mest av varje sort, och varför stannar gungan till slut om ingen knuffar på?
Tränar: förklara lägesenergi och rörelseenergi
Visa svar
Till exempel: Högst upp i varje sväng står gungan nästan still och har mest lägesenergi. Längst ner går den fortast och har mest rörelseenergi. Energin byts hela tiden mellan de två formerna. En del blir värme i kedjorna och i luften omkring, så svängarna blir lägre tills gungan stannar.
Så tränar du
5 minuter
Energijakten
Peka på en sak i rummet som rör sig, lyser eller är varm. Säg vilken energiform den har och varifrån energin kom närmast. Turas om.
Med papper och penna
Äpplets energi
Rita en serie i fyra rutor om ett äpple: det växer på trädet, hänger högt upp, faller ner och blir uppätet. Skriv i varje ruta vilka energiformer som finns i bilden.
Tillsammans med en vuxen
Kraftverk på kartan
Leta tillsammans upp ett vattenkraftverk eller ett vindkraftverk på en karta över trakten där ni bor eller har varit. Vilken energikälla tar kraftverket vara på?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad blev energin till, och var finns den nu?”
Säg "energin omvandlas" eller "energin blir värme" hellre än "energin tar slut". Det är ett litet byte av ord som gör det lättare att förstå.
- Det är du som gör hålet i locket till vattenhjulet. Barnet använder bara kallt vatten från kranen i försöken.
- Prata om energi och klimat sakligt och med hopp. Berätta om sådant som människor redan gör, och lägg inte ansvaret för klimatet på barnet.
Det här kan vara klurigt
Tror att energin tar slut i lampan.
Så kan du hjälpa: Håll handen en bit ifrån en lampa som har lyst en stund, och rör den aldrig. Den är varm. Prata om att energin blev ljus och värme, och att ljuset till slut också blir värme i det det lyser på.
Tror att förnybar energi inte påverkar miljön alls.
Så kan du hjälpa: Gå igenom en energikälla i taget och fråga: vad behöver byggas, och vad händer med marken, vattnet och djuren omkring?
Tror att el är en energikälla.
Så kan du hjälpa: Jämför med vattnet i kranen. Det kommer inte från kranen, utan från ett vattenverk, och röret för bara fram det. Elledningarna gör samma sak med energi.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Energi och energikällorDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Värme och isolering
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet följer energin mellan rörelse-, läges-, värme-, ljus-, kemisk och elektrisk energi, lär sig att energi inte kan skapas eller förstöras, bygger ett vattenhjul och jämför hur sol, vind, vatten, biobränslen, fossila bränslen och uran påverkar miljön.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Fysik, årskurs 4–6
Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.