Hoppa till innehållet
Skolguiden

NO • Åk 4

Luften omkring oss

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Luften syns inte, men den är full av partiklar. Här visar du att luften tar plats, väger något och ändrar sig när den värms – med muggar, flaskor och ballonger.

Kemin i åk 4–6 tar upp luftens egenskaper och sammansättning. Barnet lär sig vilka gaser luften består av och undersöker att luft tar plats, har massa, kan tryckas ihop och utvidgar sig när den värms. Försöken görs med plastmuggar, petflaskor, ballonger och en boll. En vuxen häller upp det ljumma vattnet, och baljan töms efteråt.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka på elva år i rullstol, med korta svarta flätor och mörkbrun hud, i turkos tröja, trycker ner en upp-och-nervänd plastmugg i en balja med vatten på ett köksbord, medan en pojke på tio år med ljusbrunt rufsigt hår och ljus hud, i röd t-shirt, håller en petflaska med en slapp ballong på, och en vuxen kvinna med svart hijab och ljusbrun hud, i beige kofta, ställer fram en kanna vatten

Det här handlar det om

Luften är en blandning av gaser. Torr luft består av ungefär 78 procent kväve, 21 procent syre och knappt 1 procent argon. Koldioxiden är bara ungefär 0,04 procent. Dessutom finns det vattenånga i luften, olika mycket olika dagar.

Gaserna i luften är byggda av partiklar som är mycket små och har mycket tomrum mellan sig. Partiklarna rör sig hela tiden åt alla håll och studsar mot varandra och mot allt omkring dem.

Luften tar plats. Där det finns luft kan inget annat vara samtidigt, om inte luften först kommer undan.

Luften har massa – den väger något. En liter luft väger drygt ett gram. Det är lite, men i ett helt rum finns det väldigt många liter.

Luft kan tryckas ihop. Då hamnar partiklarna närmare varandra, i tomrummet mellan dem.

Det som ligger i vatten eller i luft trycks uppåt av vattnet eller luften omkring. Det trycks upp lika mycket som det vatten eller den luft väger som annars hade fått plats där. Därför flyter en kork, och därför väger en stor sak lite mindre i luft än den egentligen gör.

När luft värms rör sig partiklarna fortare och knuffar hårdare på det som finns omkring. Luften utvidgar sig och tar mer plats. När den svalnar tar den mindre plats igen.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • visa med ett försök att luft tar plats
  • förklara varför en "tom" flaska inte är tom
  • undersöka vad som händer med luft som värms och kyls
  • räkna ut hur mycket av varje gas som finns i en mängd luft

Kan du lösa sådana här?

  1. Utforska

    Fyll en balja eller diskhon med kallt vatten, och töm den efteråt. Knyckla ihop en bit hushållspapper och tryck fast den i botten av en torr plastmugg. Vänd muggen upp och ner och tryck den rakt ner i vattnet, ända till botten. Lyft den rakt upp igen och känn på papperet. Hur är papperet, och varför?

    Tränar: göra ett försök som visar att luft tar plats

    Visa svar

    Papperet är torrt. Muggen var full av luft, och luften tar plats. Vattnet kom inte in i muggen, för luften kunde inte komma ut när muggen var upp och ner. Vattnet steg bara lite in i kanten av muggen.

  2. Utforska

    Stoppa ner en ballong i en tom petflaska och trä ballongens öppning över flaskans mynning. Försök blåsa upp ballongen inne i flaskan. Vad händer, och varför?

    Tränar: pröva att en tom flaska är full av luft

    Visa svar

    Ballongen går nästan inte att blåsa upp. Flaskan är full av luft, och luften har ingenstans att ta vägen. Den kan tryckas ihop lite grann, men inte så mycket att ballongen får plats.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Ida trycker ner en tom, öppen petflaska i vatten med mynningen rakt nedåt. Det bubblar inte, och nästan inget vatten kommer in. Sedan lutar hon flaskan så att mynningen pekar snett uppåt. Då bubblar det, och flaskan fylls med vatten. Vad är det som bubblar ut, och varför bubblade det inte förut?

    Tränar: förklara vad som finns i en tom flaska

    Visa svar

    Det är luften som fanns i flaskan. När mynningen pekade nedåt kunde luften inte komma ut, för den stiger uppåt i vattnet, och då kunde vattnet inte komma in. När mynningen pekar snett uppåt kan luften komma ut, och vattnet tar dess plats. Det var luft i flaskan hela tiden.

  4. Utforska

    Gör försöket med en vuxen. Blås upp en ballong några gånger och släpp ut luften, så att den blir mjuk. Trä den över mynningen på en tom petflaska på 1,5 liter. Den vuxna häller ljummet vatten i en balja – så varmt att det går att hålla handen i – och kallt vatten i diskhon. Ställ flaskan i det ljumma vattnet en stund, och sedan i det kalla. Töm baljan efteråt. Vad händer med ballongen, och varför?

    Tränar: undersöka luft som värms och kyls

    Visa svar

    I det ljumma vattnet reser sig ballongen och fylls lite. I det kalla sjunker den ihop igen. Luften i flaskan värms och tar mer plats, så en del av den trycks upp i ballongen. När luften svalnar tar den mindre plats igen. Det har inte kommit någon ny luft in i flaskan.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Tänk dig att du kunde dela upp 100 liter torr luft gas för gas. Ungefär hur många liter blir kväve, syre och argon? Blir koldioxiden mer eller mindre än en deciliter?

    Tränar: använda procent för luftens gaser

    Visa svar

    Ungefär 78 liter kväve, 21 liter syre och knappt 1 liter argon. Koldioxiden blir mindre än en deciliter: 0,04 procent av 100 liter är 0,04 liter, alltså 0,4 deciliter.

Så tränar du

5 minuter

  • Det torra papperet

    Gör muggförsöket i diskhon och visa någon hemma. Låt den andra gissa om papperet blir blött innan ni lyfter muggen. Torka upp det som skvätter.

I vardagen

  • Luft som syns

    Leta efter saker där luften gör något: en cykelpump som trycker luft, bubblor som stiger i en kolsyrad dryck, gardiner som rör sig vid ett element. Prata om vad luften gör i varje fall.

Med papper och penna

  • Partiklar på papper

    Rita samma petflaska två gånger med prickar för luftens partiklar: en gång i kylskåpet och en gång i ett varmt rum. Rita pilar för hur fort partiklarna rör sig.

Tillsammans med en vuxen

  • Ballongen på flaskan

    Gör ballongförsöket med ljummet och kallt vatten tillsammans. Den vuxna häller upp ljummet vatten, så varmt att det går att hålla handen i. Töm baljan efteråt. Pröva också att hålla händerna runt flaskan en stund i stället för att ställa den i vattnet.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Var tog luften vägen?”

    Låt barnet gissa innan försöket och förklara efteråt. Fråga hellre "hur vet du det?" än "är det rätt?".

  • Det är den vuxna som häller upp vattnet. Ljummet räcker – så varmt att det går att hålla handen i. Hett vatten behövs aldrig. Töm baljan efteråt.
  • Säg "det är luft i den" i stället för "den är tom" om en flaska eller mugg. Det lilla ordbytet gör det lättare att tänka att luften är något.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att luft är ingenting.

    Så kan du hjälpa: Fråga vad som finns i en mugg som ser tom ut, och hur man skulle kunna visa det med vatten.

  • Tror att vi andas in syre och andas ut bara koldioxid.

    Så kan du hjälpa: Titta på luftens sammansättning tillsammans och prata om vad som händer med var och en av gaserna i lungorna.

  • Tror att luften blir lättare för att partiklarna själva blir lättare när de värms.

    Så kan du hjälpa: Samma partiklar väger lika mycket varma som kalla, men de tar mer plats. Rita prickarna i en stängd flaska före och efter att den har värmts.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Luften omkring ossDu är här

Bra att kunna först

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vilka gaser luften består av och undersöker luftens egenskaper: att den tar plats, har massa, kan tryckas ihop och utvidgar sig när den värms – och förklarar det med partiklar.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Kemi, årskurs 4–6

Luftens egenskaper och sammansättning.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.