NO • Åk 4
Fotosyntes, cellandning och förbränning
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
En växt gör sin egen mat av luft och vatten. Du får energi av samma sorts socker som växten gör. Och när ett ljus brinner händer något som liknar det som sker i dina celler.
Kemin i åk 4–6 tar upp fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen, och biologin tar upp fotosyntes och cellandning. Området binder ihop de tre: vad som går in, vad som bildas och var energin kommer ifrån. Försöken görs med en akvarieväxt, jäst och socker, rödkålsvatten och ett värmeljus. En vuxen tänder ljuset, sköter det heta vattnet och kniven, och ingenting i försöken smakas.
På den här sidan
Det här handlar det om
I en kemisk reaktion förändras ämnen, och det bildas nya ämnen. De små delar som ämnena är byggda av försvinner inte, de sätts ihop på nya sätt.
Fotosyntesen sker i växternas gröna delar, mest i bladen. Där finns ett grönt ämne, klorofyll, som fångar energi från solljuset. Med den energin gör växten socker av koldioxid ur luften och vatten. Samtidigt bildas syre, som växten släpper ut. Kort: koldioxid och vatten blir socker och syre, med hjälp av solljusets energi.
Sockret använder växten på två sätt: som energi, och som byggmaterial till stärkelse och till de fibrer som stjälkar, blad och trä är byggda av.
Cellandningen sker i cellerna hos växter, djur och svampar. Där reagerar socker med syre, och det bildas koldioxid och vatten. Det ger cellerna den energi de behöver. Hos dig för blodet syre och socker ut till cellerna, och koldioxiden andas du ut.
Förbränning är när ett bränsle reagerar med syre så att det blir varmt och ofta lyser. Det bildas bland annat koldioxid och vatten.
Jästsvampar kan också bryta ner socker utan syre. Det kallas jäsning, och då bildas koldioxid och alkohol.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- avgöra vad en växt saknar för att kunna göra fotosyntes
- undersöka hur ljuset påverkar en vattenväxt
- känna igen när en kemisk reaktion har skett
- använda fotosyntes och cellandning för att förklara vad som händer med gaserna runt en växt
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Gör försöket med en vuxen bredvid. Köp en akvarieväxt med små blad, till exempel vanlig vattenpest, i en djuraffär. Den vuxna klipper av två lika långa kvistar med en sax. Fyll två plastmuggar med kranvatten och rör ner en nypa bikarbonat i varje. Lägg en kvist i varje mugg, med den avklippta änden uppåt, och sätt ett gem på kvisten så att den håller sig under ytan. Ställ den ena muggen i starkt solljus i ett fönster och den andra en bit in i rummet, i skugga. Vänta en kvart och räkna sedan de små bubblorna från varje kvist under en minut. Häll aldrig ut växten i ett dike eller en sjö – den ska i soporna efteråt. Vad ser du?
Tränar: undersöka och jämföra två muggar
Visa svar
Oftast kommer det fler bubblor från kvisten i solen, och från kvisten i skuggan få eller inga. Bubblorna innehåller syre som växten gör i fotosyntesen. I starkt ljus får växten mer energi och gör fotosyntes fortare.
- Tänk själv – dra en slutsats
Två likadana basilikor står i krukor hela vintern. Den ena står i ett mörkt förråd och vattnas varje vecka. Den andra står i ett soligt fönster men vattnas aldrig. Kan någon av dem göra fotosyntes som vanligt? Vad saknar var och en?
Tränar: avgöra vad fotosyntesen behöver
Visa svar
Ingen av dem. Basilikan i förrådet har vatten och koldioxid ur luften men inget ljus, så den får ingen energi till fotosyntesen. Basilikan i fönstret har ljus och koldioxid men inget vatten. Fotosyntesen behöver alla tre.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vilka av de här är kemiska reaktioner, där det bildas nya ämnen? En isbit smälter i ett glas saft. Ett värmeljus som en vuxen har tänt brinner. Socker löses i varmt te. Ett äpple som har skurits itu blir brunt.
Tränar: skilja kemiska reaktioner från andra förändringar
Visa svar
Värmeljuset och det bruna äpplet. När ljuset brinner bildas koldioxid och vatten, och i äpplet reagerar ämnen med syret i luften så att det bildas nya, bruna ämnen. Isbiten blir vatten, men det är samma ämne. Sockret finns kvar i teet, fast det inte syns.
- Tänk själv – dra en slutsats
En krukväxt står under en stor, genomskinlig plastlåda som är tät, så att ingen luft kommer in eller ut. Vad händer med syret och koldioxiden i lådan om den står i starkt solljus en dag, och om den står i ett mörkt rum en dag?
Tränar: tillämpa fotosyntes och cellandning
Visa svar
I solljuset gör växten mer fotosyntes än cellandning, så koldioxiden minskar och syret ökar. I mörkret kan den inte göra fotosyntes, men cellandningen fortsätter, så koldioxiden ökar och syret minskar.
- Tänk själv – dra en slutsats
En kaninunge äter maskrosblad. Varifrån kommer från början den energi som kaninen får ur maten?
Tränar: följa energin från solen
Visa svar
Från solljuset. Maskrosen fångade solljusets energi i fotosyntesen och gjorde socker. När kaninen äter bladen och cellandningen bryter ner sockret i dess celler, får kaninen den energin.
Så tränar du
5 minuter
Ny sak eller samma sak?
Turas om att säga något som förändras – smör smälter, en pannkaka steks, snö blir vatten, ved brinner i en kamin. Den andra säger om det bildas något nytt ämne eller inte, och hur man kan veta det.
I vardagen
Degen som växer
När någon bakar med jäst: titta på degen när den ställs undan och när den har jäst. Skär den vuxna upp brödet efteråt kan ni titta på hålen i det. Prata om vad som har gjort dem.
Med papper och penna
Tre reaktioner
Gör en tabell med tre rader – fotosyntes, cellandning och förbränning – och kolumnerna "går in", "bildas" och "energin". Fyll i den och ringa in det som är likt.
Tillsammans med en vuxen
Bubblorna i fönstret
Gör försöket med akvarieväxten igen, men flytta muggen allt längre in i rummet och räkna bubblorna varje gång. Den vuxna klipper kvisten. Skriv en tabell: avstånd från fönstret och antal bubblor på en minut. Släng växten i soporna efteråt, häll aldrig ut den i naturen.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad har bildats som inte fanns där förut?”
Fråga efter ämnena, inte bara efter vad som syns. Bubblor, värme och färgbyten är ledtrådar, men frågan är vilka nya ämnen som har bildats.
- Det är den vuxna som tänder ljus, häller upp hett vatten och använder kniven och saxen. Låt barnet räkna, mäta och skriva.
- Ingenting i försöken smakas, inte heller degen eller jästvattnet. Häll ut jästvattnet i vasken och släng akvarieväxten i soporna – den får aldrig hamna i naturen.
Det här kan vara klurigt
Tror att växten får sin mat ur jorden.
Så kan du hjälpa: Så krasse i en liten kruka och titta på den när den har vuxit. Prata om vad krassen är byggd av, och fråga varifrån varje del kan ha kommit.
Tror att växter bara andas in koldioxid.
Så kan du hjälpa: Gör en lista tillsammans över levande saker som har cellandning, och prata om vad cellandningen ger cellerna.
Tror att det som brinner försvinner.
Så kan du hjälpa: Påminn om att de små delarna i ämnena inte försvinner i en kemisk reaktion. Fråga vilka nya ämnen som kan ha bildats, och om de går att se.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Fotosyntes, cellandning och förbränningDu är här
Bra att kunna först
- Luften omkring oss
Åk 4–6
Fortsätt med
- Bränslen och klimatet
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig att fotosyntes och förbränning är kemiska reaktioner där nya ämnen bildas: växterna gör socker och syre av koldioxid och vatten, och ett bränsle blir bland annat koldioxid och vatten när det brinner.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Kemi, årskurs 4–6
Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig hur fotosyntesen och cellandningen hänger ihop: växterna fångar solljusets energi i socker, och växter, djur och svampar får energi när cellandningen bryter ner sockret.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Biologi, årskurs 4–6
Fotosyntes och cellandning.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.