NO • Åk 4
Väder, vind och nederbörd
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Här bygger du en egen väderstation av en petflaska och ett band på en pinne, skriver väderdagbok och jämför dina mätningar med SMHI:s.
Fysiken i åk 4–6 tar upp vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstår. Barnet mäter nederbörd och vindriktning med egna instrument, jämför med SMHI:s öppna observationer och förklarar moln, regn, snö, hagel, dagg och frost. Åska tas upp med SMHI:s råd om var man är säkrast.
På den här sidan
Det här handlar det om
Väder är hur det är ute just nu och de närmaste dagarna: temperatur, vind, moln och nederbörd. Nederbörd är vatten som faller från himlen, som regn, snö eller hagel. Klimat är hur vädret brukar vara på en plats under många år.
Solen värmer inte jorden lika mycket överallt. Luft som blir varm blir lättare för sin storlek och stiger, och kallare luft sjunker. Där luften stiger blir lufttrycket vid marken lägre, och där den sjunker blir det högre. Luft strömmar från högre tryck mot lägre tryck. Det är vind. Ju större skillnaden i lufttryck är, desto mer blåser det.
Vinden får sitt namn efter det håll den kommer ifrån. En nordlig vind blåser från norr mot söder. Vindens styrka mäts i meter per sekund.
Luften innehåller vattenånga, en gas som inte syns. Ju högre upp man kommer, desto kallare brukar luften vara, också på sommaren. När luft stiger kyls den. Kall luft kan inte hålla lika mycket vattenånga, och då kondenserar ångan till mycket små vattendroppar, eller till iskristaller om det är tillräckligt kallt. Så bildas ett moln. Dimma är ett moln som ligger nere vid marken. När luft sjunker blir den varmare igen, och då avdunstar dropparna.
I molnet växer dropparna och iskristallerna när de slår ihop sig. När de blir för tunga för att hållas uppe faller de. Regn kan ha börjat som snöflingor högt uppe, som smälter när de faller genom varmare luft. Höga bymoln som tornar upp sig har starka uppvindar inuti, och de kan ge kraftiga skurar och åska.
Marken strålar hela tiden ut värme mot himlen. Moln skickar tillbaka en del av den värmen. När vattenånga kondenserar på något som har kylts av, som gräset eller en bilruta, bildas dagg. Är det kallare än noll grader blir det frost i stället, av små iskristaller.
Blixten är en stor gnista av elektricitet, mellan moln eller mellan ett moln och marken. Den slår ofta ner i det som sticker upp över omgivningen. Sök skydd i ett hus eller en bil när det åskar. Ett ensamt träd, eller en öppen plats där man själv är det högsta, är farliga ställen att vara på.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- mäta nederbörd med en egen regnmätare
- ta reda på vindriktningen och ge vinden rätt namn
- undersöka hur varm och kall luft rör sig
- förklara hur ett moln bildas i ett nytt fall
- beskriva moln och se vilka som ger nederbörd
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Gör en regnmätare av en petflaska på 1,5 liter med raka sidor. En vuxen klipper av toppen med en sax. Vänd toppen upp och ner och sätt den som en tratt i flaskan. Häll i vatten upp till där sidorna blir raka, och rita ett streck där. Ställ flaskan på en öppen plats, en bit från tak och träd, med stenar runt så att den inte blåser omkull. Mät varje morgon med en linjal hur många millimeter vattnet har stigit över strecket, skriv upp det och häll ut vattnet ner till strecket igen. Vad visar mätaren efter en vecka?
Tränar: mäta nederbörd
Visa svar
Till exempel: måndag 0 mm, tisdag 4 mm, onsdag 11 mm och sedan torrt resten av veckan. Tratten är lika bred som flaskan, så varje millimeter vatten i flaskan är en millimeter nederbörd. Det är samma mått som SMHI använder.
- Utforska
Knyt fast ett långt, lätt band i toppen av en pinne och håll upp den en bit från husväggar. Ta reda på var norr är med en kompass, eller med kompassen i en mobil tillsammans med en vuxen. Om bandet fladdrar mot sydost, vad heter vinden då? Gör samma sak tre dagar och skriv upp vinden varje gång.
Tränar: ta reda på och namnge vindriktningen
Visa svar
Bandet fladdrar dit vinden blåser, så vinden kommer från andra hållet, nordväst. Det är en nordvästlig vind. Till exempel: måndag nordvästlig, tisdag västlig, onsdag sydlig. Vindriktningen kan ändras från dag till dag.
- Utforska
En kall och vindstilla vinterdag öppnar en vuxen ytterdörren och låter den stå öppen en kort stund. Håll en lätt pappersremsa i dörröppningen, först så högt upp du når och sedan nere vid golvet. Åt vilket håll fladdrar remsan på de två ställena, och varför?
Tränar: undersöka hur varm och kall luft rör sig
Visa svar
Uppe fladdrar den utåt och nere inåt. Den varma luften inne är lättare för sin storlek och strömmar ut högt upp. Den kalla luften ute är tyngre och strömmar in längs golvet. Det blir en liten vind i dörren.
- Prata om det
En kall vinterdag syns din andedräkt som ett litet vitt moln, men en varm sommardag syns den inte. Förklara för någon hemma varför, med det du vet om hur moln bildas.
Tränar: förklara hur ett moln bildas
Visa svar
Till exempel: Luften jag andas ut är varm och innehåller mycket vattenånga, som inte syns. I den kalla luften ute kyls den snabbt, och ångan kondenserar till mycket små droppar. Det är ett litet moln. På sommaren kyls utandningsluften inte tillräckligt, så ångan stannar som gas.
- Utforska
Titta på himlen tre gånger under en dag: på morgonen, vid lunch och på eftermiddagen. Titta aldrig mot solen. Rita molnen varje gång och skriv om de är höga eller låga, tunna eller tjocka, och om det regnade eller snöade. Vilka moln såg du, och vilka gav nederbörd?
Tränar: beskriva moln och nederbörd
Visa svar
Till exempel: På morgonen fanns höga, tunna slöjor, och det kom inget regn. På eftermiddagen tornade ett stort, mörkt moln upp sig och gav en kort, kraftig skur. Tjocka, grå moln som täcker hela himlen kan ge regn eller snö länge. Höga, tunna moln består av iskristaller och ger sällan något.
Så tränar du
5 minuter
Väderrapporten
Gå till fönstret och gör en kort väderrapport, som på tv: temperatur, vind, moln och nederbörd. Hitta på en egen rubrik för dagens väder.
I vardagen
Stämde prognosen?
Titta på väderprognosen för i morgon tillsammans och skriv upp vad den säger. Nästa dag: blev det som prognosen sa, och vad skilde?
Tillsammans med en vuxen
När det åskar
Prata med en vuxen om vad ni gör om det börjar åska när ni är ute: gå in i ett hus eller sätt er i en bil och stäng dörrarna. Ställ er aldrig under ett ensamt träd eller högst upp på en öppen plats. Om du badar med en vuxen: gå upp ur vattnet direkt.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Var kom vattnet i dropparna ifrån?”
Säg att vattenånga inte syns när ni pratar om moln och dimma. Det vita man ser är små droppar av vatten.
- En termometer i skuggan, en regnmätare av en petflaska och ett band på en pinne räcker som väderstation. SMHI har öppna observationer från mätstationer i hela landet att jämföra med.
- Lär barnet SMHI:s råd vid åska: inomhus eller i en bil är man säkrast, och ute ska man undvika att vara det högsta på en öppen plats.
Det här kan vara klurigt
Tror att molnen är rök eller ånga.
Så kan du hjälpa: Prata om att vattenånga är en gas som inte syns, och att rök är små korn från något som brinner. Det vita i ett moln är små droppar av flytande vatten eller iskristaller.
Tror att vinden kommer från träden som rör sig.
Så kan du hjälpa: Titta på molnen eller en flagga långt från alla träd. De rör sig också. Fråga vad som får trädens grenar att röra sig.
Blandar ihop väder och klimat.
Så kan du hjälpa: Väder är det som händer i dag och i morgon. Klimat är hur vädret brukar vara under många år. En kall dag säger därför inte mycket om klimatet.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Väder, vind och nederbördDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Energi och energikällor
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig att vind uppstår när solen värmer jorden ojämnt och luften strömmar mellan högre och lägre lufttryck, att moln bildas när vattenånga kyls och kondenserar och hur regn, snö, hagel, dagg och frost uppstår, mäter nederbörd och vind själv och jämför med SMHI.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Fysik, årskurs 4–6
Vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstår.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.