NO • Åk 6
Fältstudier i naturen
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Här planerar du en egen fältstudie. Du märker ut provrutor med pinnar och snöre, räknar arter och individer, jämför två platser och gör tabeller och diagram av det du har hittat.
Biologin i åk 4–6 tar upp fältstudier och experiment med analoga och digitala verktyg, och hur man planerar, genomför, värderar och dokumenterar en undersökning. Området går djupare än åk 1–3: provrutor, skillnaden mellan arter och individer, jämförelser mellan platser och frågan om ett resultat räcker för att säga något om en hel plats. Gräsmattan, parken och skogskanten räcker. Allemansrätten och fridlysningen är kontrollerade mot Naturvårdsverket.
På den här sidan
Det här handlar det om
En fältstudie är en undersökning ute i naturen, där man räknar, mäter eller tittar på det som lever på en plats. Den börjar med en fråga som går att ta reda på genom att räkna eller mäta. Innan man går ut skriver man en plan: vilken plats, vad som ska räknas, hur man räknar och hur resultatet ska skrivas ner.
Ofta går det inte att räkna allt på en plats. Då räknar man i provrutor. Man märker ut en ruta, till exempel en meter gånger en meter med fyra pinnar och ett snöre, och räknar bara det som finns innanför. Rutorna ska väljas så att de visar hur det ser ut på platsen i stort.
En art är en sort, till exempel maskros. En individ är en enda växt eller ett enda djur. Fem maskrosor är alltså en art och fem individer.
Analoga verktyg är till exempel lupp, måttband, termometer och bestämningsnyckel. En bestämningsnyckel är en rad frågor där man väljer mellan två svar, och svaren leder steg för steg fram till artens namn. Digitala verktyg är till exempel mobilkameran, en artapp som gissar vilken art det är på ett foto, och väderdata från SMHI. Använd mobilen med en vuxens lov. En app gissar, och den kan ha fel. Kontrollera därför med en bok eller en nyckel.
Att dokumentera är att skriva ner datum, tid, plats och väder, ta bilder och föra in det man räknar i en tabell, gärna med en rad för varje ruta. Ur tabellen kan man göra ett diagram, till exempel ett stapeldiagram. Att värdera är att fråga sig hur säkert resultatet är, och vad man kan och inte kan säga utifrån det.
Ute gäller samma regler varje gång. Leta efter fästingar på kroppen efter gräs och skog. Vid en sjö, en damm eller en strand är en vuxen alltid med. Låt djuren och deras bon vara, lyft stenar försiktigt och lägg tillbaka dem som de låg, och rör aldrig döda djur. Smaka aldrig på växter, bär eller svampar som du hittar. Tvätta händerna efteråt.
"Inte störa – inte förstöra" är huvudregeln i allemansrätten, skriver Naturvårdsverket. Vissa växter och djur är dessutom fridlysta. En fridlyst växt får man oftast inte plocka, och man får aldrig gräva upp den. Vad som gäller för varje art står hos Naturvårdsverket och länsstyrelsen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- planera en fältstudie från fråga till tabell
- värdera om ett resultat räcker för att säga något om en hel plats
- förklara vad som gör att två räkningar går att jämföra
- använda väderdata för att förklara skillnader mellan två räkningar
Kan du lösa sådana här?
- Skriv själv
Skriv en plan för en fältstudie i en trädgård eller en park med frågan "Finns det fler småkryp under nedfallna löv än under stenar?" Planen ska ha plats, vad du räknar, hur många gånger, hur du gör det rättvist och hur tabellen ska se ut. Skriv också in reglerna: lyft stenarna försiktigt och lägg tillbaka dem som de låg, titta på djuren utan att röra dem, tvätta händerna efteråt och leta efter fästingar på kroppen när du kommer hem.
Tränar: planera en fältstudie
Visa svar
Till exempel: Plats: parken bakom skolan. Jag lyfter fem högar med löv och fem stenar som är ungefär lika stora, på samma ställe och samma dag. Jag räknar småkryp i en minut under varje. Tabellen har en rad för varje löv eller sten, och en kolumn med antal djur. Sedan räknar jag ut medelvärdet för löv och för stenar.
- Tänk själv – dra en slutsats
Klass 6B lägger provrutor i en skog, en i taget. I första rutan hittar de 3 arter. Ruta två ger 2 nya arter, ruta tre 1 ny, ruta fyra 1 ny och ruta fem ingen ny. Hur många arter har de hittat sammanlagt, och vad säger det att den femte rutan inte gav någon ny art? Hur stor del av arterna hade de missat om de hade slutat efter första rutan?
Tränar: värdera om resultatet räcker
Visa svar
Sju arter sammanlagt. Att den femte rutan inte gav någon ny art tyder på att de har hittat de flesta vanliga arterna på platsen, men ovanliga arter kan finnas kvar. Efter första rutan hade de missat fyra av de sju arterna.
- Tänk själv – dra en slutsats
Kim räknar fjärilar längs samma sträcka i en park två gånger. Den 14 juni ser hon 12 fjärilar, och den 21 juni bara 2. Väderdata från SMHI visar 22 grader och sol den 14 juni, och 13 grader och regn den 21 juni. Kan hon säga att fjärilarna har blivit färre? Vad borde hon göra?
Tränar: använda väderdata för att förklara ett resultat
Visa svar
Nej, inte säkert. Fjärilar flyger mest när det är varmt och soligt, och i regn sitter de stilla och gömmer sig. Skillnaden kan bero på vädret. Hon borde räkna flera gånger, och jämföra dagar med likadant väder.
- Tänk själv – dra en slutsats
Två grupper räknar småkryp i var sin provruta på samma plats. Grupp A letar i tio minuter och hittar 18 djur. Grupp B letar i två minuter och hittar 5 djur. Grupp B skriver: "Det finns färre djur i vår ruta." Vad kan grupperna säga, och vad behöver de ändra nästa gång?
Tränar: värdera hur ett resultat har tagits fram
Visa svar
De kan inte säga att det finns färre djur i B:s ruta, för grupp A letade mycket längre. De kan bara säga vad de hittade på den tid de letade. Nästa gång ska båda grupperna leta lika länge och lika noga.
- Tänk själv – dra en slutsats
I en påhittad klass plan för en fältstudie i en äng står: "Vi plockar en av varje blomma vi hittar och tar med dem till skolan för att artbestämma dem." Vilken del av planen kan klassen inte veta något om innan de går ut, och varför är det ett problem? Hur kan klassen göra i stället?
Tränar: granska en plan mot allemansrätten
Visa svar
Klassen vet inte i förväg vilka blommor de hittar. Några kan vara fridlysta, och de flesta av dem får inte plockas alls. Dessutom kan det finnas särskilda regler om platsen är ett naturreservat. Klassen kan i stället fota varje blomma, med blad och hela växten, och artbestämma den med en bestämningsnyckel eller en bok.
Så tränar du
5 minuter
Arter och individer i fönstret
Titta ut genom fönstret i fem minuter. Skriv upp varje fågel ni ser: vilken art och hur många individer. Hur många arter blev det, och hur många individer?
I vardagen
Fota och artbestäm
Fota ett småkryp eller en växt i en rabatt på en promenad. Låt djuret sitta kvar. Leta upp arten i en bok eller med en bestämningsnyckel hemma, och jämför med vad en artapp gissar. Har ni varit i gräs eller skog, titta efter fästingar på hela kroppen när ni har kommit in.
Med papper och penna
Från tabell till diagram
Ta en tabell från en egen räkning, eller hitta på siffror för två platser. Räkna ut medelvärdet för varje plats och rita ett stapeldiagram. Skriv en mening om vad diagrammet visar och en mening om vad det inte visar.
Tillsammans med en vuxen
Provrutan hemma
Märk ut en provruta tillsammans på en gräsmatta, i en park eller i skogskanten. Räkna arter och individer och skriv in dem i en tabell med datum, tid och väder. Titta efter fästingar på hela kroppen när ni har kommit in, och tvätta händerna.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad ska vi räkna, och hur ska vi skriva upp det?”
Låt barnet skriva planen innan ni går ut, även om den är kort. Fråga vad som ska räknas och hur, så att ni vet vad ni letar efter när ni väl är där.
”Hur säkra kan vi vara på det här?”
Fråga hellre "hur säkert är det?" än "vad blev svaret?". Ett litet eller konstigt resultat är lika intressant att prata om som ett tydligt.
- Vid en sjö, en damm, en å eller en strand är du alltid med. Leta efter fästingar efter gräs och skog, och se till att barnet aldrig smakar på växter, bär eller svampar det hittar.
- Läs Naturvårdsverkets sidor om allemansrätten och om fridlysta arter tillsammans. Där står till exempel vilka grupper av växter och djur som är fridlysta i hela landet.
Det här kan vara klurigt
Tror att en enda provruta räcker för att säga något om hela skogen.
Så kan du hjälpa: Lägg ut några rutor tillsammans på olika ställen och jämför dem med varandra. Prata om hur olika de blev, och vad det betyder för det ni kan säga om platsen.
Tror att det man inte såg inte finns där.
Så kan du hjälpa: Prata om skillnaden mellan "jag hittade inga" och "det finns inga", och om vad som skulle behövas för att kunna säga det senare.
Tror att en artapp alltid har rätt.
Så kan du hjälpa: Jämför appens gissning med bilderna och texten i en bok tillsammans. Ta gärna flera foton av samma växt och se om appen gissar likadant varje gång.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Fältstudier i naturenDu är här
Bra att kunna först
- Människan och naturen
Åk 4–6
Fortsätt med
- Kroppens organsystem
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet planerar och gör fältstudier med provrutor, räknar arter och individer, jämför platser och använder både lupp, måttband och bestämningsnyckel och mobilkamera, artapp och väderdata. Resultaten skrivs in i tabeller och diagram och värderas: räcker de för att säga något om platsen?
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Biologi, årskurs 4–6
Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg.
Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.