NO • Åk 6
Bränslen och klimatet
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Ved, bensin och biogas brinner alla, och alla ger koldioxid. Ändå påverkar de klimatet olika mycket. Här tar du reda på varför – och vad människor redan gör åt det.
Kemin i åk 4–6 tar upp fossila och förnybara bränslen och hur de påverkar klimatet. Området förklarar växthuseffekten och skillnaden mellan väder och klimat sakligt och lugnt, och visar vad som redan görs för att minska utsläppen. Fakta är kontrollerade mot SMHI och Naturvårdsverket. Ingen uppgift handlar om hur familjen reser, värmer bostaden eller handlar, och barnet görs inte ansvarigt för klimatet.
På den här sidan
Det här handlar det om
Ett bränsle är ett ämne som brinner och ger värme. När det brinner reagerar det med syret i luften, och det bildas nya ämnen, bland annat koldioxid.
Stenkol, olja och naturgas är fossila bränslen. Stenkol har bildats av träd och andra växter som begravdes under lager av sand och lera för många miljoner år sedan. Olja och naturgas har mest bildats av alger och andra mycket små organismer som sjönk till botten av hav och sjöar. Resterna täcktes av allt tjockare lager och förvandlades långsamt, under miljontals år. Bensin och diesel görs av olja.
Förnybara bränslen kommer från växter och annat som lever nu eller nyss. Hit hör ved, biogas som bildas när matavfall och gödsel bryts ner, etanol som görs av till exempel sockerrör eller vete, och biodiesel som kan göras av rapsolja. De kallas förnybara för att nya växter kan växa upp i stället.
Medan växterna lever tar de upp koldioxid ur luften och bygger sig själva av kolet. Kolet i ett träd har alltså nyss funnits i luften. Kolet i de fossila bränslena har i stället legat bundet djupt i marken i miljontals år. När människor eldar upp det kommer kolet tillbaka till luften som koldioxid – mycket fortare än det en gång togs upp. Halten koldioxid i luften stiger.
Solljuset värmer jordytan, och jordytan sänder i sin tur ut värme. Vissa gaser i luften, växthusgaserna, hindrar en del av värmen från att komma ut i rymden, och en del av den strålar tillbaka mot jorden. Det kallas växthuseffekten. De viktigaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. Utan växthuseffekten vore jordytan i genomsnitt mer än 30 grader kallare än i dag, långt under noll.
När människor släpper ut mer koldioxid och andra växthusgaser blir växthuseffekten starkare än den naturliga. Det kallas den förstärkta växthuseffekten. Jorden blir varmare, och klimatet förändras.
Väder är hur det är ute just nu – sol, regn, vind och temperatur – och det kan ändras från dag till dag. Klimat är vädret på en plats i genomsnitt under lång tid.
Människor arbetar redan med att minska utsläppen, och det går att se resultat. I Sverige har utsläppen av växthusgaser minskat med ungefär en tredjedel sedan 1990. Mer el kommer från vind och sol, och fler fordon går på el och på förnybara bränslen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- beskriva kolets väg med ord och bild, för ved och för olja
- resonera om varför utsläppen har kunnat minska
- granska ett påstående om klimatet i flera steg
- förklara vad som krävs för att ett bränsle ska vara förnybart
- hämta fakta om klimatet hos en myndighet
Kan du lösa sådana här?
- Skriv själv
Rita två kretslopp för kol med pilar och korta texter: ett för ved och ett för olja. Skriv vid varje pil ungefär hur lång tid det tar. Var skiljer sig de två bilderna mest?
Tränar: beskriva kolets väg
Visa svar
Till exempel: Ved – koldioxid i luften, trädet tar upp den på några år eller årtionden, veden brinner och koldioxiden kommer tillbaka till luften. Olja – alger och andra små organismer tog upp kolet för många miljoner år sedan, resterna blev olja under miljontals år, och när oljan eldas kommer kolet tillbaka på kort tid. Tiden skiljer mest: oljans kol kommer tillbaka mycket fortare än det togs upp.
- Tänk själv – dra en slutsats
Förr värmdes många hus i Sverige med oljepannor, som eldade olja. I dag värms många i stället med fjärrvärme, som till största delen görs av biobränslen som flis och rester från skogsindustrin, eller med värmepumpar som går på el. Hur kan det ha påverkat Sveriges utsläpp av koldioxid?
Tränar: resonera om varför utsläppen minskar
Visa svar
Utsläppen har minskat. Oljan är ett fossilt bränsle, och när den byttes mot förnybara bränslen och el släpptes det ut mindre fossil koldioxid. Det är en av de saker som har gjort mest för att utsläppen har minskat sedan 1990.
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad sajt skriver: "Klimatet har alltid ändrats, långt innan det fanns bilar och fabriker. Alltså kan människor inte påverka det." Granska påståendet: vilken del stämmer, och följer slutsatsen av den?
Tränar: granska ett påstående i flera steg
Visa svar
Första delen stämmer: klimatet har ändrats av naturliga orsaker förut. Men slutsatsen följer inte. Att något kan ha naturliga orsaker betyder inte att människor inte också kan påverka det. Människor släpper ut koldioxid från fossila bränslen, och halten i luften stiger.
- Tänk själv – dra en slutsats
Biodiesel kan göras av rapsolja, och rapsen odlas på åkrar. Varför räknas biodiesel som förnybar, och vad behöver hända på åkrarna för att kolet verkligen ska gå runt i ett kretslopp?
Tränar: förklara vad som gör ett bränsle förnybart
Visa svar
Rapsen har nyss tagit upp kolet ur luften, och ny raps kan växa varje år. För att det ska bli ett kretslopp måste nya växter få växa upp och ta upp lika mycket koldioxid igen som det som släpps ut när bränslet brinner.
- Utforska
Leta tillsammans med en vuxen upp vad Naturvårdsverket skriver om kolets kretslopp. Hur lång tid tog det för forna tiders växter att ta upp det kol som finns i de fossila bränslena, och hur lång tid har det tagit för människor att släppa ut mycket av det igen?
Tränar: hämta fakta hos en myndighet
Visa svar
Växterna tog upp kolet under miljontals år. Människor har släppt ut mycket av det igen på bara ett par hundra år.
Så tränar du
5 minuter
Fossilt eller förnybart?
Turas om att säga ett bränsle och vad det är gjort av. Den andra säger om det är fossilt eller förnybart, och varför. Fråga tillbaka om ni är osäkra: när växte det som bränslet kommer ifrån?
I vardagen
Väder i dag, klimat i många år
Titta på väderprognosen tillsammans. Prata om vad som är väder, och vad man skulle behöva veta för att säga något om klimatet på samma plats.
Med papper och penna
Växthuseffekten i en bild
Rita jorden, solen och ett lager luft runt jorden. Rita pilar för solljuset som kommer in och för värmen som jorden sänder ut, och låt några värmepilar vända tillbaka mot jorden. Skriv vilka gaser som gör det.
Tillsammans med en vuxen
Vad görs redan?
Ta reda på tillsammans hos SMHI eller Naturvårdsverket något som har gjort att utsläppen har minskat. Skriv ner det med egna ord och vem som har gjort det, till exempel en kommun, ett land eller forskare.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad har människor redan gjort som fungerar?”
Prata om klimatet lugnt och sakligt. Barnet behöver veta att det är ett problem som många människor arbetar med, och att det redan går att se resultat.
- Barnet är inte ansvarigt för klimatet. Undvik att koppla uppgifterna till vad familjen gör eller borde göra.
- Om barnet blir oroligt: lyssna och ta frågan på allvar. Berätta att forskare vet mycket om vad som orsakar förändringen, och att det därför också går att göra något åt den.
Det här kan vara klurigt
Tror att växthuseffekten bara är dålig.
Så kan du hjälpa: Prata om att den naturliga växthuseffekten gör jorden varm nog att leva på, och att det är förstärkningen av den som ändrar klimatet.
Tror att förnybara bränslen inte ger någon koldioxid alls.
Så kan du hjälpa: Gör en lista tillsammans över vad som bildas när något brinner. Prata sedan om var kolet i bränslet fanns innan.
Tror att väder och klimat är samma sak.
Så kan du hjälpa: Ta ett exempel som inte handlar om vädret: en enda match säger lite om hur ett lag brukar spela, men många säsonger säger mer. Prata sedan om vad det betyder för väder och klimat.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Bränslen och klimatetDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Maten och näringsämnena
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig skillnaden mellan fossila och förnybara bränslen, varför båda ger koldioxid men påverkar klimatet olika, vad växthuseffekten är och skillnaden mellan väder och klimat – och vad som redan görs för att minska utsläppen.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Kemi, årskurs 4–6
Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.