NO • Åk 6
Energi och energikällor
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Här bygger du ett vattenhjul av plastskedar, ritar energikedjor och tar reda på var elen kommer ifrån och vad olika kraftverk gör med naturen omkring.
Fysiken i åk 4–6 tar upp energiformer och olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön. Barnet följer energin från en form till en annan, lär sig att den inte kan förstöras och jämför förnybara och icke förnybara energikällor, med både för- och nackdelar. Försöken görs i köket med kallt vatten från kranen och saker som finns hemma.
På den här sidan
Det här handlar det om
Energi behövs för att något ska hända: för att något ska röra sig, lysa, bli varmt eller växa. Energi finns i olika former. Allt som rör sig har rörelseenergi. Något som är högt upp och kan falla eller rulla ner har lägesenergi. Värme, ljus, kemisk energi, som finns i mat, ved och batterier, och elektrisk energi är andra former.
Energi kan inte skapas och inte förstöras. Den kan bara omvandlas från en form till en annan. I en ficklampa blir den kemiska energin i batteriet till elektrisk energi, och lampan gör om den till ljus och lite värme.
När vi säger att energi förbrukas menar vi att den har blivit värme som har spridits ut i omgivningen. Energin finns kvar, men den är så utspridd att vi inte kan använda den igen.
El är ingen energikälla. Elen är ett sätt att föra energi från ett kraftverk, genom ledningar, till lampor och maskiner. Energin kommer från det som driver kraftverket.
En energikälla är något som vi kan få energi ur. Förnybara energikällor tar inte slut när vi använder dem, eller växer upp igen: solljus, vind, strömmande vatten och biobränslen som ved och flis. Olja, kol och naturgas har bildats av växter och små djur som levde för mycket länge sedan, och de tar slut. Det gör också uranet som används i kärnkraftverk. Uranet bryts ur berggrunden.
Solen värmer jorden, och den värmen driver vädret: vindarna och vattnets kretslopp, där vatten avdunstar och faller som regn och snö. Växterna gör fotosyntes med solljuset.
Alla energikällor påverkar miljön på något sätt. När olja, kol och naturgas brinner släpps koldioxid ut, som gör klimatet varmare. Ett vattenkraftverk behöver ofta en damm, som dämmer upp en älv och gör det svårt för fiskar som lax att vandra upp och ner i den. Vindkraftverk kan döda fåglar och fladdermöss som flyger in i dem, och de syns och hörs i landskapet. Kärnkraftverk släpper nästan inte ut någon koldioxid, men det använda bränslet är radioaktivt och måste förvaras säkert under mycket lång tid. Solceller tillverkas av material som bryts i gruvor. Biobränsle är bara förnybart om ny skog och nya grödor får växa upp.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- följa energin bakåt från en energikälla till där den kom ifrån från början
- resonera om vilka energikällor som kan ge el när det är vindstilla och mörkt
- söka upp och visa hur elen görs i Sverige
- granska ett påstående om en maskin med hjälp av det du vet om energi
- resonera om hur en elbil och en bensinbil påverkar klimatet
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Följ energin bakåt för fem energikällor: vind, vattenkraft, ved, olja och uran. Var har energin funnits från början? Vilken av dem har inte fått sin energi från solen?
Tränar: följa energin bakåt till källan
Visa svar
Vinden blåser för att solen värmer jorden ojämnt. Vattnet i en älv har avdunstat med solens värme och fallit som regn högre upp. Veden har vuxit med fotosyntes i solljus. Oljan bildades av växter och små djur som för länge sedan fick sin energi från solen på samma sätt. Uranet har inte fått sin energi från solen: energin har funnits i uranet sedan det bildades, långt innan jorden fanns.
- Tänk själv – dra en slutsats
En kall och vindstilla kväll i januari är det mörkt, och många vill ha el till lampor och värme samtidigt. Vilka energikällor kan ge el just då, och vilka kan inte göra det? Varför är det bra att ett land har flera sorters kraftverk?
Tränar: resonera om när energikällor kan användas
Visa svar
Vattenkraft kan ge el, eftersom vatten har sparats bakom dammarna. Kärnkraft och kraftverk som eldar biobränsle kan också ge el. Solceller ger nästan ingenting när det är mörkt, och vindkraftverken står still när det inte blåser. Med flera sorter kan några ge el när andra inte kan.
- Skriv själv
Leta tillsammans med en vuxen upp hur elen i Sverige gjordes förra året, till exempel hos Energimyndigheten eller SCB. Gör ett stapeldiagram med en stapel för varje sorts kraftverk. Vilka tre ger mest el?
Tränar: söka och visa fakta om elen i Sverige
Visa svar
Till exempel: Vattenkraften ger mest, sedan kärnkraften och sedan vindkraften. Vindkraften har vuxit mycket de senaste åren. Solkraft och kraftverk som eldar biobränsle ger mindre. Staplarna kan ändras lite från år till år, till exempel efter hur mycket det har regnat.
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad sajt skriver: "En uppfinnare har byggt ett hjul som snurrar för evigt och ger gratis el, utan att någon energi går in." Vad säger du om påståendet, och varför?
Tränar: granska ett påstående om energi
Visa svar
Det kan inte stämma. Energi kan inte skapas, så hjulet kan inte ge ut energi som ingen har stoppat in. Dessutom blir en del av rörelsen värme i axeln och i luften omkring, så ett hjul som ingen driver saktar in och stannar till slut.
- Tänk själv – dra en slutsats
En bil går på bensin, och en annan likadan bil går på el från ett batteri som laddas hemma. Var kommer energin till de två bilarna ifrån, och var släpps koldioxid ut för var och en?
Tränar: resonera om var energin kommer ifrån
Visa svar
Bensinen görs av olja, och koldioxiden släpps ut ur avgasröret när bensinen brinner i motorn. Elbilen släpper inte ut någon koldioxid där den kör, men energin kommer från kraftverken som gör elen. Om elen kommer från vatten, vind eller kärnkraft blir det lite koldioxid. Om den kommer från kol, olja eller naturgas släpps koldioxiden ut vid kraftverket i stället.
Så tränar du
5 minuter
Energijakten
Peka på en sak i rummet som rör sig, lyser eller är varm. Säg vilken energiform den har och varifrån energin kom närmast. Turas om.
Med papper och penna
Äpplets energi
Rita en serie i fyra rutor om ett äpple: det växer på trädet, hänger högt upp, faller ner och blir uppätet. Skriv i varje ruta vilka energiformer som finns i bilden.
Tillsammans med en vuxen
Kraftverk på kartan
Leta tillsammans upp ett vattenkraftverk eller ett vindkraftverk på en karta över trakten där ni bor eller har varit. Vilken energikälla tar kraftverket vara på?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad blev energin till, och var finns den nu?”
Säg "energin omvandlas" eller "energin blir värme" hellre än "energin tar slut". Det är ett litet byte av ord som gör det lättare att förstå.
- Det är du som gör hålet i locket till vattenhjulet. Barnet använder bara kallt vatten från kranen i försöken.
- Prata om energi och klimat sakligt och med hopp. Berätta om sådant som människor redan gör, och lägg inte ansvaret för klimatet på barnet.
Det här kan vara klurigt
Tror att energin tar slut i lampan.
Så kan du hjälpa: Håll handen en bit ifrån en lampa som har lyst en stund, och rör den aldrig. Den är varm. Prata om att energin blev ljus och värme, och att ljuset till slut också blir värme i det det lyser på.
Tror att förnybar energi inte påverkar miljön alls.
Så kan du hjälpa: Gå igenom en energikälla i taget och fråga: vad behöver byggas, och vad händer med marken, vattnet och djuren omkring?
Tror att el är en energikälla.
Så kan du hjälpa: Jämför med vattnet i kranen. Det kommer inte från kranen, utan från ett vattenverk, och röret för bara fram det. Elledningarna gör samma sak med energi.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Energi och energikällorDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Värme och isolering
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet följer energin mellan rörelse-, läges-, värme-, ljus-, kemisk och elektrisk energi, lär sig att energi inte kan skapas eller förstöras, bygger ett vattenhjul och jämför hur sol, vind, vatten, biobränslen, fossila bränslen och uran påverkar miljön.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Fysik, årskurs 4–6
Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.