NO • Åk 5
Energi och energikällor
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Här bygger du ett vattenhjul av plastskedar, ritar energikedjor och tar reda på var elen kommer ifrån och vad olika kraftverk gör med naturen omkring.
Fysiken i åk 4–6 tar upp energiformer och olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön. Barnet följer energin från en form till en annan, lär sig att den inte kan förstöras och jämför förnybara och icke förnybara energikällor, med både för- och nackdelar. Försöken görs i köket med kallt vatten från kranen och saker som finns hemma.
På den här sidan
Det här handlar det om
Energi behövs för att något ska hända: för att något ska röra sig, lysa, bli varmt eller växa. Energi finns i olika former. Allt som rör sig har rörelseenergi. Något som är högt upp och kan falla eller rulla ner har lägesenergi. Värme, ljus, kemisk energi, som finns i mat, ved och batterier, och elektrisk energi är andra former.
Energi kan inte skapas och inte förstöras. Den kan bara omvandlas från en form till en annan. I en ficklampa blir den kemiska energin i batteriet till elektrisk energi, och lampan gör om den till ljus och lite värme.
När vi säger att energi förbrukas menar vi att den har blivit värme som har spridits ut i omgivningen. Energin finns kvar, men den är så utspridd att vi inte kan använda den igen.
El är ingen energikälla. Elen är ett sätt att föra energi från ett kraftverk, genom ledningar, till lampor och maskiner. Energin kommer från det som driver kraftverket.
En energikälla är något som vi kan få energi ur. Förnybara energikällor tar inte slut när vi använder dem, eller växer upp igen: solljus, vind, strömmande vatten och biobränslen som ved och flis. Olja, kol och naturgas har bildats av växter och små djur som levde för mycket länge sedan, och de tar slut. Det gör också uranet som används i kärnkraftverk. Uranet bryts ur berggrunden.
Solen värmer jorden, och den värmen driver vädret: vindarna och vattnets kretslopp, där vatten avdunstar och faller som regn och snö. Växterna gör fotosyntes med solljuset.
Alla energikällor påverkar miljön på något sätt. När olja, kol och naturgas brinner släpps koldioxid ut, som gör klimatet varmare. Ett vattenkraftverk behöver ofta en damm, som dämmer upp en älv och gör det svårt för fiskar som lax att vandra upp och ner i den. Vindkraftverk kan döda fåglar och fladdermöss som flyger in i dem, och de syns och hörs i landskapet. Kärnkraftverk släpper nästan inte ut någon koldioxid, men det använda bränslet är radioaktivt och måste förvaras säkert under mycket lång tid. Solceller tillverkas av material som bryts i gruvor. Biobränsle är bara förnybart om ny skog och nya grödor får växa upp.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- undersöka hur fallhöjden påverkar ett vattenhjul
- följa energin i en kropp och en cykel som rör sig
- resonera om hur ett kraftverk kan påverka naturen på en bestämd plats
- jämföra två lampor utifrån vart energin tar vägen
- planera ett rättvist försök med ett vattenhjul
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Bygg ett vattenhjul med en vuxen: sex plastskedar tejpade runt kanten på ett plastlock, med en penna genom ett hål i mitten. Sätt en bit färgad tejp på en av skedarna. Öppna kranen lite, med kallt vatten, och ändra inte kranen under försöket. Håll hjulet först så att vattnet träffar skedarna ungefär 5 centimeter under kranen, och sedan så långt ner som diskhon räcker, till exempel 20 centimeter. Mät från kranen till där vattnet träffar skedarna. Räkna hur många varv den färgade skeden går på tio sekunder på varje höjd. Vad visar räkningen, och varför?
Tränar: mäta hur fallhöjden påverkar
Visa svar
Hjulet går fler varv när vattnet får falla längre innan det träffar skedarna. Vattnet har lägesenergi uppe i kranen. Ju längre det faller, desto mer av lägesenergin har blivit rörelseenergi, och desto fortare träffar det skedarna. Därför byggs vattenkraftverk där vattnet kan falla högt.
- Tänk själv – dra en slutsats
Efter en lång cykeltur i en backig trakt är du varm och svettig. När du bromsade i den sista långa nedförsbacken blev bromsarna varma. Följ energin från maten du åt till cykeln, och berätta vart den har tagit vägen när du har stannat.
Tränar: följa energin genom flera led
Visa svar
Den kemiska energin i maten blev rörelseenergi i musklerna och cykeln, och mycket av den blev värme i kroppen redan medan du trampade. Uppför backarna fick du och cykeln lägesenergi. I nedförsbacken blev lägesenergin rörelseenergi, och när du bromsade blev rörelseenergin värme i bromsarna. Till slut har det mesta blivit värme som har spridits ut i luften.
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad kommun vill göra mer el. Den kan sätta upp vindkraftverk på en kulle nära en sankmark där många fåglar häckar, eller sätta solceller på taken till skolan och sporthallen. Vad behöver kommunen ta reda på om de två förslagen, och hur kan de påverka naturen?
Tränar: resonera om miljöpåverkan på en plats
Visa svar
Till exempel: Fåglar kan krocka med vindkraftverkens vingar, och verken syns och hörs långt. Kommunen behöver ta reda på hur många fåglar som flyger där, och hur ofta och hur mycket det blåser på kullen. Solcellerna tar ingen ny mark, eftersom taken redan finns, men de ger bara el när det är ljust, och materialet till dem bryts i gruvor. Kommunen behöver veta hur mycket sol taken får.
- Tänk själv – dra en slutsats
En glödlampa och en LED-lampa lyser lika starkt. Efter en stund är glödlampan mycket varmare än LED-lampan – känn bara en bit ifrån med handen, och rör aldrig en lampa som lyser. Vilken av lamporna behöver mest elektrisk energi för att ge samma ljus, och varför?
Tränar: använda att energi inte kan skapas
Visa svar
Glödlampan. Båda ger lika mycket ljus, men glödlampan ger dessutom mycket värme. Energi kan inte skapas, så all energi som kommer ut som ljus och värme måste ha kommit in som elektrisk energi. Glödlampan behöver alltså mer.
- Skriv själv
Snurrar ett vattenhjul av plastskedar fortare med fyra skedar eller med åtta? Skriv en plan för ett försök: vad du ändrar, vad som ska vara lika, hur du mäter och hur du skriver upp resultatet.
Tränar: planera ett rättvist försök
Visa svar
Till exempel: Jag ändrar bara antalet skedar. Locket, pennan, kranen, hur mycket den är öppen och höjden under kranen ska vara lika. Skedarna sitter lika långt isär runt kanten. Jag sätter färgad tejp på en sked och räknar varv på tio sekunder, tre gånger för varje hjul, och skriver in det i en tabell.
Så tränar du
5 minuter
Energijakten
Peka på en sak i rummet som rör sig, lyser eller är varm. Säg vilken energiform den har och varifrån energin kom närmast. Turas om.
Med papper och penna
Äpplets energi
Rita en serie i fyra rutor om ett äpple: det växer på trädet, hänger högt upp, faller ner och blir uppätet. Skriv i varje ruta vilka energiformer som finns i bilden.
Tillsammans med en vuxen
Kraftverk på kartan
Leta tillsammans upp ett vattenkraftverk eller ett vindkraftverk på en karta över trakten där ni bor eller har varit. Vilken energikälla tar kraftverket vara på?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad blev energin till, och var finns den nu?”
Säg "energin omvandlas" eller "energin blir värme" hellre än "energin tar slut". Det är ett litet byte av ord som gör det lättare att förstå.
- Det är du som gör hålet i locket till vattenhjulet. Barnet använder bara kallt vatten från kranen i försöken.
- Prata om energi och klimat sakligt och med hopp. Berätta om sådant som människor redan gör, och lägg inte ansvaret för klimatet på barnet.
Det här kan vara klurigt
Tror att energin tar slut i lampan.
Så kan du hjälpa: Håll handen en bit ifrån en lampa som har lyst en stund, och rör den aldrig. Den är varm. Prata om att energin blev ljus och värme, och att ljuset till slut också blir värme i det det lyser på.
Tror att förnybar energi inte påverkar miljön alls.
Så kan du hjälpa: Gå igenom en energikälla i taget och fråga: vad behöver byggas, och vad händer med marken, vattnet och djuren omkring?
Tror att el är en energikälla.
Så kan du hjälpa: Jämför med vattnet i kranen. Det kommer inte från kranen, utan från ett vattenverk, och röret för bara fram det. Elledningarna gör samma sak med energi.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Energi och energikällorDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Värme och isolering
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet följer energin mellan rörelse-, läges-, värme-, ljus-, kemisk och elektrisk energi, lär sig att energi inte kan skapas eller förstöras, bygger ett vattenhjul och jämför hur sol, vind, vatten, biobränslen, fossila bränslen och uran påverkar miljön.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Fysik, årskurs 4–6
Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.