NO • Åk 5
Fotosyntes, cellandning och förbränning
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
En växt gör sin egen mat av luft och vatten. Du får energi av samma sorts socker som växten gör. Och när ett ljus brinner händer något som liknar det som sker i dina celler.
Kemin i åk 4–6 tar upp fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen, och biologin tar upp fotosyntes och cellandning. Området binder ihop de tre: vad som går in, vad som bildas och var energin kommer ifrån. Försöken görs med en akvarieväxt, jäst och socker, rödkålsvatten och ett värmeljus. En vuxen tänder ljuset, sköter det heta vattnet och kniven, och ingenting i försöken smakas.
På den här sidan
Det här handlar det om
I en kemisk reaktion förändras ämnen, och det bildas nya ämnen. De små delar som ämnena är byggda av försvinner inte, de sätts ihop på nya sätt.
Fotosyntesen sker i växternas gröna delar, mest i bladen. Där finns ett grönt ämne, klorofyll, som fångar energi från solljuset. Med den energin gör växten socker av koldioxid ur luften och vatten. Samtidigt bildas syre, som växten släpper ut. Kort: koldioxid och vatten blir socker och syre, med hjälp av solljusets energi.
Sockret använder växten på två sätt: som energi, och som byggmaterial till stärkelse och till de fibrer som stjälkar, blad och trä är byggda av.
Cellandningen sker i cellerna hos växter, djur och svampar. Där reagerar socker med syre, och det bildas koldioxid och vatten. Det ger cellerna den energi de behöver. Hos dig för blodet syre och socker ut till cellerna, och koldioxiden andas du ut.
Förbränning är när ett bränsle reagerar med syre så att det blir varmt och ofta lyser. Det bildas bland annat koldioxid och vatten.
Jästsvampar kan också bryta ner socker utan syre. Det kallas jäsning, och då bildas koldioxid och alkohol.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara var det mesta av det en växt är byggd av kommer ifrån
- pröva vad jäst gör med socker
- undersöka koldioxiden i utandningsluften
- resonera om vad en växt gör med koldioxid på natten
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
För nästan 400 år sedan planterade den flamländske forskaren Jan Baptista van Helmont ett litet pilträd i en kruka med jord som han hade vägt. Han gav trädet bara vatten. Efter fem år hade trädet blivit ungefär 74 kilo tyngre, men jorden hade bara blivit ungefär 57 gram lättare. Varifrån kom trädets nya massa? Van Helmont trodde att den kom från vattnet. Hade han rätt?
Tränar: dra en slutsats ur ett historiskt försök
Visa svar
Inte från jorden – den blev nästan inte lättare alls. En stor del av vikten är vatten i trädet, och där hade van Helmont rätt. Men det trädet är byggt av, träet som blir kvar om man torkar det, kommer mest från koldioxid ur luften, som han inte kunde väga. I fotosyntesen gör trädet socker av koldioxid och vatten, och bygger sig av sockret.
- Utforska
Gör försöket med en vuxen bredvid, och smaka aldrig. Den vuxna häller en deciliter ljummet vatten i var sin tom petflaska. Lägg en tesked torrjäst i båda flaskorna, och två matskedar socker bara i den ena. Sätt på korkarna och skaka försiktigt. Ta av korkarna och trä en ballong över mynningen på varje flaska. Ställ dem bredvid varandra i en timme. Vad händer med ballongerna, och varför?
Tränar: pröva och jämföra två flaskor
Visa svar
Ballongen på flaskan med socker reser sig och fylls lite, och den på flaskan utan socker nästan inte alls. Jästsvamparna bryter ner sockret och gör koldioxid, och gasen fyller ballongen. Det är mest jäsning, alltså utan syre, och då bildas också lite alkohol. Utan socker har jästen nästan ingenting att göra koldioxid av.
- Utforska
Gör försöket med en vuxen. Den vuxna skär en bit rödkål i små bitar med en kniv, häller hett vatten över, låter det stå en kvart och silar. Häll lite av det lila vattnet i två likadana plastmuggar när det har svalnat. Blås lugnt genom ett sugrör ner i den ena muggen, några minuter med pauser. Sug aldrig upp vattnet, och sluta om du blir yr. Den andra muggen låter du stå. Håll muggarna mot ett vitt papper. Vad ser du, och vad visar det?
Tränar: undersöka utandningsluften
Visa svar
Vattnet som jag har blåst i blir ofta lite mer rödlila och mindre blått än det andra. Koldioxiden i utandningsluften löser sig i vattnet och gör det lite surt, och rödkålsvattnet ändrar färg när det blir surt. Utandningsluften har mer koldioxid än luften omkring, för cellerna i kroppen gör koldioxid i cellandningen.
- Tänk själv – dra en slutsats
På natten är det mörkt. Tar en växt upp eller släpper den ut koldioxid på natten? Förklara med både fotosyntesen och cellandningen.
Tränar: resonera om fotosyntes och cellandning
Visa svar
Den släpper ut koldioxid. Utan ljus kan den inte göra fotosyntes, men cellandningen fortsätter i växtens celler hela tiden. På dagen gör växten oftast mer fotosyntes än cellandning, så då tar den upp mer koldioxid än den släpper ut.
- Prata om det
Förklara för någon hemma varför en bröddeg med jäst växer när den får stå en stund.
Tränar: förklara jäsning med egna ord
Visa svar
Till exempel: Jästsvamparna i degen bryter ner socker och gör koldioxid. Gasen bildar små bubblor i degen, och bubblorna gör att degen växer.
Så tränar du
5 minuter
Ny sak eller samma sak?
Turas om att säga något som förändras – smör smälter, en pannkaka steks, snö blir vatten, ved brinner i en kamin. Den andra säger om det bildas något nytt ämne eller inte, och hur man kan veta det.
I vardagen
Degen som växer
När någon bakar med jäst: titta på degen när den ställs undan och när den har jäst. Skär den vuxna upp brödet efteråt kan ni titta på hålen i det. Prata om vad som har gjort dem.
Med papper och penna
Tre reaktioner
Gör en tabell med tre rader – fotosyntes, cellandning och förbränning – och kolumnerna "går in", "bildas" och "energin". Fyll i den och ringa in det som är likt.
Tillsammans med en vuxen
Bubblorna i fönstret
Gör försöket med akvarieväxten igen, men flytta muggen allt längre in i rummet och räkna bubblorna varje gång. Den vuxna klipper kvisten. Skriv en tabell: avstånd från fönstret och antal bubblor på en minut. Släng växten i soporna efteråt, häll aldrig ut den i naturen.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad har bildats som inte fanns där förut?”
Fråga efter ämnena, inte bara efter vad som syns. Bubblor, värme och färgbyten är ledtrådar, men frågan är vilka nya ämnen som har bildats.
- Det är den vuxna som tänder ljus, häller upp hett vatten och använder kniven och saxen. Låt barnet räkna, mäta och skriva.
- Ingenting i försöken smakas, inte heller degen eller jästvattnet. Häll ut jästvattnet i vasken och släng akvarieväxten i soporna – den får aldrig hamna i naturen.
Det här kan vara klurigt
Tror att växten får sin mat ur jorden.
Så kan du hjälpa: Så krasse i en liten kruka och titta på den när den har vuxit. Prata om vad krassen är byggd av, och fråga varifrån varje del kan ha kommit.
Tror att växter bara andas in koldioxid.
Så kan du hjälpa: Gör en lista tillsammans över levande saker som har cellandning, och prata om vad cellandningen ger cellerna.
Tror att det som brinner försvinner.
Så kan du hjälpa: Påminn om att de små delarna i ämnena inte försvinner i en kemisk reaktion. Fråga vilka nya ämnen som kan ha bildats, och om de går att se.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Fotosyntes, cellandning och förbränningDu är här
Bra att kunna först
- Luften omkring oss
Åk 4–6
Fortsätt med
- Bränslen och klimatet
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig att fotosyntes och förbränning är kemiska reaktioner där nya ämnen bildas: växterna gör socker och syre av koldioxid och vatten, och ett bränsle blir bland annat koldioxid och vatten när det brinner.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Kemi, årskurs 4–6
Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig hur fotosyntesen och cellandningen hänger ihop: växterna fångar solljusets energi i socker, och växter, djur och svampar får energi när cellandningen bryter ner sockret.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Biologi, årskurs 4–6
Fotosyntes och cellandning.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.