NO • Åk 6
Krafter och rörelse
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Krafter syns inte, men de får saker att starta, stanna, svänga och ändra form. Här mäter du krafter och rörelser hemma med en leksaksbil, en sko och ett gummiband, och räknar ut hur fort saker rör sig.
Fysiken i åk 4–6 tar upp krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer. Barnet undersöker tyngdkraft, friktion, luftmotstånd, kraften från underlaget och magnetisk kraft, mäter sträcka och tid och räknar ut fart, och övar på att förklara en rörelse med krafter som tar ut varandra eller inte. Fallförsök görs på låg höjd över en kudde, och sparkcykeln används bara med hjälm, på en gård där inga bilar kör.
På den här sidan
Det här handlar det om
En kraft är en dragning eller en knuff. Krafter syns inte, men man ser vad de gör: en kraft kan ändra en saks fart, dess riktning eller dess form. Kraft mäts i newton.
Tyngdkraften drar allt mot jorden. Underlaget – ett golv, ett bord, en hylla – trycker tillbaka uppåt mot det som står eller ligger på det.
Friktion uppstår där två ytor trycks mot varandra. Den motverkar att ytorna glider mot varandra – både när något glider och när något ligger still men knuffas. Luftmotstånd är luften som bromsar en sak som rör sig genom den. Det blir större ju fortare saken rör sig och ju större yta den har mot luften.
Magnetisk kraft kan verka på avstånd: en magnet kan dra i en sak av järn utan att nudda den.
Flera krafter kan verka på samma sak samtidigt. Är två krafter lika stora och verkar åt motsatta håll tar de ut varandra.
Isaac Newton beskrev år 1687 hur krafter och rörelser hänger ihop. Om inga krafter verkar på en sak, eller om krafterna tar ut varandra, ligger den stilla eller fortsätter i samma fart och samma riktning. Det är en kraft som inte tas ut av någon annan som ändrar farten eller riktningen.
Fart är hur lång sträcka något rör sig på en viss tid. Man räknar ut den genom att dela sträckan med tiden, och den anges till exempel i meter per sekund eller kilometer i timmen.
I ett rättvist försök ändrar man bara en sak och håller allt annat lika.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- räkna om en fart från meter per sekund till kilometer i timmen
- förklara en rörelse med krafter som tar ut varandra eller inte
- resonera om vad som händer med en rörelse när ingenting bromsar
- planera ett rättvist försök med en sparkcykel
- jämföra kraften som får något att börja glida med kraften som håller det glidande
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
En timme har 3 600 sekunder. En hund springer 6 meter varje sekund. Hur många kilometer i timmen är det? Förbi en skola får bilar köra högst 30 kilometer i timmen. Springer hunden fortare eller långsammare än det?
Tränar: räkna om fart mellan enheter
Visa svar
På en timme springer hunden 6 gånger 3 600 meter, alltså 21 600 meter. Det är 21,6 kilometer i timmen, långsammare än 30 kilometer i timmen.
- Tänk själv – dra en slutsats
En fallskärmshoppare har vecklat ut skärmen och faller nu i samma fart hela tiden. Vilka två krafter verkar på hopparen och skärmen, och hur stora är de jämfört med varandra? Varför föll hon fortare och fortare innan skärmen vecklades ut?
Tränar: förklara en rörelse med krafter
Visa svar
Tyngdkraften drar nedåt och luftmotståndet bromsar uppåt. Farten ändras inte, så krafterna tar ut varandra – de är lika stora. Innan skärmen vecklades ut var luftmotståndet mindre än tyngdkraften, och då ökade farten. Med skärmen blir ytan mot luften mycket större, så luftmotståndet blir lika stort som tyngdkraften redan vid en låg fart.
- Tänk själv – dra en slutsats
Rymdsonden Voyager 1 sköts upp 1977 och är i dag längre bort från jorden än något annat som människor har byggt. Ute i rymden finns nästan ingen luft och inget underlag. Varför har sonden kunnat färdas så långt utan att någon motor driver den framåt, när en bil på jorden stannar om motorn stängs av?
Tränar: resonera om rörelse utan bromsande krafter
Visa svar
På jorden bromsar friktionen och luftmotståndet bilen, så den stannar. Där ute finns ingen luft och inget underlag som bromsar. Solens tyngdkraft drar lite i sonden, men så långt bort är dragningen mycket svag. Då fortsätter sonden nästan utan att tappa fart.
- Skriv själv
Planera ett rättvist försök som tar reda på om en sparkcykel rullar längre på asfalt eller på grus. Försöket görs på en gård eller skolgård där inga bilar kör, aldrig på gatan, och med hjälm. Skriv hur du gör för att farten ska bli så lika som möjligt, vad du mäter och vad som ska vara lika.
Tränar: planera ett rättvist försök
Visa svar
Till exempel: Samma person, samma sparkcykel och samma hjälm båda gångerna. Jag sparkar tre lika långa sparkar och slutar sparka vid en markering, och mäter sedan med måttband hur långt jag rullar tills jag stannar. Någon tar tid på de sista två metrarna före markeringen, så att jag ser om farten var ungefär lika. Det är svårt att få exakt samma fart, så jag gör fem försök på varje underlag och räknar ut medelvärden.
- Utforska
Knyt ett gummiband i hälen på en gympasko och dra skon långsamt och jämnt över golvet i bandet. Någon annan håller en linjal bredvid bandet. Jämför hur långt bandet är precis innan skon börjar glida med hur långt det är medan skon glider. Gör det flera gånger, och håll ansiktet en bit från bandet. Vad visar det?
Tränar: jämföra två sorters friktion
Visa svar
Oftast är bandet längst precis innan skon börjar glida, och lite kortare när skon väl glider. Det behövs alltså mer kraft för att få skon att börja glida än för att hålla den glidande. Ibland rycker skon fram i små skutt – den fastnar och släpper om vartannat.
Så tränar du
5 minuter
Vad gör kraften?
Titta på något som rör sig, till exempel en dörr som slår igen, en boll eller en tvättlina i vinden. Säg vilken kraft som verkar, vad som ger den och om den ändrar fart, riktning eller form.
I vardagen
Grepp och glid
Titta på mönstren under skosulor, på cykeldäck och på gummiknopparna i ett par vantar. Prata om varför de ser ut så. Leta sedan efter saker som är gjorda för att glida lätt, och prata om vad som är annorlunda med dem.
Med papper och penna
Kraftpilar
Rita en drake som flyger i vinden eller en pulka i en backe. Rita en pil för varje kraft som verkar på den: åt vilket håll den verkar, vad som ger den och vilken pil som ska vara längst.
Tillsammans med en vuxen
Bromssträckan
Gå till en gård där inga bilar kör, aldrig ut på gatan, och ta på hjälm. Rulla långsamt på sparkcykeln och bromsa vid en markering. Mät med ett måttband hur långt du rullar innan du står still. Gör om det med lite högre fart, men bara så fort att det känns säkert, och jämför sträckorna.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vilken kraft var det som gjorde det?”
Låt barnet säga vad det tror innan ni prövar, och fråga efteråt vilken kraft som gjorde skillnaden. Att förklara med krafter är svårare än att se vad som händer.
- Fallförsök görs på låg höjd över en kudde, med barnet stående på golvet. Sparkcykeln används bara med hjälm, på en gård där inga bilar kör och aldrig på gatan.
- Ett gummiband som går av kan slå till, så håll ansiktet en bit ifrån och dra inte för hårt. Använd vanliga kylskåpsmagneter. Små starka magneter, som i en del byggleksaker, kan skada tarmen om ett barn sväljer flera, så förvara dem utom räckhåll.
Det här kan vara klurigt
Tror att tunga saker alltid faller fortare än lätta.
Så kan du hjälpa: Utan luft faller allt lika fort. På månen släppte astronauten David Scott en hammare och en fjäder samtidigt år 1971, och de landade samtidigt. På jorden är det luftmotståndet som gör skillnaden: en sak med stor yta för sin vikt bromsas mer.
Tror att en sak som rör sig behöver en kraft för att fortsätta röra sig.
Så kan du hjälpa: Prata om en puck som glider långt på en blank isbana men stannar snabbt på asfalt. Fråga vad som är annorlunda – pucken fick ju samma slag båda gångerna.
Tror att friktion bara är något dåligt.
Så kan du hjälpa: Fråga hur det skulle vara att gå, hålla i en penna eller knyta skorna om ingenting hade friktion. Utan friktion glider allt.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Krafter och rörelseDu är här
Bra att kunna först
- Elektriska kretsar
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet undersöker tyngdkraft, friktion, luftmotstånd, kraften från underlaget och magnetisk kraft i vardagen, mäter sträcka och tid och räknar ut fart, och förklarar rörelser med krafter som tar ut varandra eller inte.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Fysik, årskurs 4–6
Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.