Hoppa till innehållet
Skolguiden

NO • Åk 5

Krafter och rörelse

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Krafter syns inte, men de får saker att starta, stanna, svänga och ändra form. Här mäter du krafter och rörelser hemma med en leksaksbil, en sko och ett gummiband, och räknar ut hur fort saker rör sig.

Fysiken i åk 4–6 tar upp krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer. Barnet undersöker tyngdkraft, friktion, luftmotstånd, kraften från underlaget och magnetisk kraft, mäter sträcka och tid och räknar ut fart, och övar på att förklara en rörelse med krafter som tar ut varandra eller inte. Fallförsök görs på låg höjd över en kudde, och sparkcykeln används bara med hjälm, på en gård där inga bilar kör.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka på elva år med svart hår i två flätor och brun hud, i röd munkjacka, släpper en bok med ett papper ovanpå över en kudde i ett vardagsrum, medan en pojke på tio år i rullstol, med kort blont hår och ljus hud, i grön tröja, mäter med ett måttband hur långt en leksaksbil har rullat från en lutande skärbräda, och en vuxen kvinna med långt svart hår och ljusbrun hud, i grå tröja, skriver siffror i ett block

Det här handlar det om

En kraft är en dragning eller en knuff. Krafter syns inte, men man ser vad de gör: en kraft kan ändra en saks fart, dess riktning eller dess form. Kraft mäts i newton.

Tyngdkraften drar allt mot jorden. Underlaget – ett golv, ett bord, en hylla – trycker tillbaka uppåt mot det som står eller ligger på det.

Friktion uppstår där två ytor trycks mot varandra. Den motverkar att ytorna glider mot varandra – både när något glider och när något ligger still men knuffas. Luftmotstånd är luften som bromsar en sak som rör sig genom den. Det blir större ju fortare saken rör sig och ju större yta den har mot luften.

Magnetisk kraft kan verka på avstånd: en magnet kan dra i en sak av järn utan att nudda den.

Flera krafter kan verka på samma sak samtidigt. Är två krafter lika stora och verkar åt motsatta håll tar de ut varandra.

Isaac Newton beskrev år 1687 hur krafter och rörelser hänger ihop. Om inga krafter verkar på en sak, eller om krafterna tar ut varandra, ligger den stilla eller fortsätter i samma fart och samma riktning. Det är en kraft som inte tas ut av någon annan som ändrar farten eller riktningen.

Fart är hur lång sträcka något rör sig på en viss tid. Man räknar ut den genom att dela sträckan med tiden, och den anges till exempel i meter per sekund eller kilometer i timmen.

I ett rättvist försök ändrar man bara en sak och håller allt annat lika.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • räkna ut fart från en egen mätning av sträcka och tid
  • mäta friktion med en gummibandsmätare på olika underlag
  • förklara vad som får en sak i rörelse att stanna
  • undersöka hur rampens höjd påverkar hur långt en bil rullar
  • beskriva krafterna på en sak som hänger still

Kan du lösa sådana här?

  1. Utforska

    Mät upp 10 meter med ett måttband i en lång korridor eller på en gård där inga bilar kör. Gå sträckan i vanlig takt medan någon tar tid med mobilens tidtagning, med en vuxens lov. Gör det tre gånger och räkna ut medelvärdet av tiderna. Hur fort gick du, i meter per sekund?

    Tränar: räkna ut fart från en mätning

    Visa svar

    Till exempel 8 sekunder i medelvärde. 10 meter delat med 8 sekunder är 1,25 meter per sekund. Den som går i vanlig takt brukar hamna runt en meter per sekund eller lite mer.

  2. Utforska

    Knyt ett gummiband i hälen på en gympasko. Håll i bandet och dra skon långsamt över golvet, medan någon annan håller en linjal bredvid bandet och läser av hur långt det är just när skon börjar glida. Gör det på tre olika underlag, till exempel parkett, klinker och en matta. Lägg sedan en tung bok i skon och gör om det på ett av underlagen. Håll ansiktet en bit från bandet, för det kan gå av. Vad visar mätningarna?

    Tränar: mäta och jämföra friktion

    Visa svar

    Bandet sträcks olika mycket på olika underlag. Där det sträcks mest är friktionen störst. Med boken i skon sträcks bandet mer på samma underlag: skon trycks hårdare mot golvet, och då blir friktionen större.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    En leksaksbil rullar av en ramp och stannar efter 2 meter på golvet. Mira säger: "Den stannade för att kraften från rampen tog slut." Vilka två saker är det som bromsar bilen, och hur kan du visa med rampen att det är bromsningen som avgör hur långt bilen rullar?

    Tränar: förklara varför en rörelse stannar

    Visa svar

    Friktionen mellan hjulen och golvet, och luftmotståndet. Jag släpper bilen från samma ställe på rampen och byter bara underlaget nedanför: ett slätt golv och en matta. Där det bromsar mindre rullar bilen längre. Ju mindre som bromsar, desto längre fortsätter bilen – det är inte kraften från rampen som tar slut.

  4. Utforska

    Luta en skärbräda mot böcker så att den blir en ramp ner mot golvet, och släpp en leksaksbil utan att knuffa, från samma ställe högst upp varje gång. Pröva med rampen lutad mot en, två och tre böcker, tre gånger för varje höjd, och mät med ett måttband hur långt bilen rullar på golvet. Skriv en tabell. Vad händer med sträckan när rampen blir högre, och varför?

    Tränar: undersöka hur höjden påverkar

    Visa svar

    Bilen rullar längre för varje bok. Från en högre ramp har den större fart när den kommer ner på golvet, och då tar det längre tid innan friktionen och luftmotståndet har bromsat den. Mätningarna för samma höjd skiljer sig lite, så jag jämför medelvärdena.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    En julgranskula hänger alldeles stilla i en tråd från en gren, utan att nudda något annat. Vilka krafter verkar på kulan, åt vilket håll, och hur stora är de jämfört med varandra?

    Tränar: beskriva krafter som tar ut varandra

    Visa svar

    Tyngdkraften drar kulan nedåt, och tråden drar den uppåt. Kulan hänger still, så krafterna tar ut varandra – de är lika stora.

Så tränar du

5 minuter

  • Vad gör kraften?

    Titta på något som rör sig, till exempel en dörr som slår igen, en boll eller en tvättlina i vinden. Säg vilken kraft som verkar, vad som ger den och om den ändrar fart, riktning eller form.

I vardagen

  • Grepp och glid

    Titta på mönstren under skosulor, på cykeldäck och på gummiknopparna i ett par vantar. Prata om varför de ser ut så. Leta sedan efter saker som är gjorda för att glida lätt, och prata om vad som är annorlunda med dem.

Med papper och penna

  • Kraftpilar

    Rita en drake som flyger i vinden eller en pulka i en backe. Rita en pil för varje kraft som verkar på den: åt vilket håll den verkar, vad som ger den och vilken pil som ska vara längst.

Tillsammans med en vuxen

  • Bromssträckan

    Gå till en gård där inga bilar kör, aldrig ut på gatan, och ta på hjälm. Rulla långsamt på sparkcykeln och bromsa vid en markering. Mät med ett måttband hur långt du rullar innan du står still. Gör om det med lite högre fart, men bara så fort att det känns säkert, och jämför sträckorna.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vilken kraft var det som gjorde det?”

    Låt barnet säga vad det tror innan ni prövar, och fråga efteråt vilken kraft som gjorde skillnaden. Att förklara med krafter är svårare än att se vad som händer.

  • Fallförsök görs på låg höjd över en kudde, med barnet stående på golvet. Sparkcykeln används bara med hjälm, på en gård där inga bilar kör och aldrig på gatan.
  • Ett gummiband som går av kan slå till, så håll ansiktet en bit ifrån och dra inte för hårt. Använd vanliga kylskåpsmagneter. Små starka magneter, som i en del byggleksaker, kan skada tarmen om ett barn sväljer flera, så förvara dem utom räckhåll.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att tunga saker alltid faller fortare än lätta.

    Så kan du hjälpa: Utan luft faller allt lika fort. På månen släppte astronauten David Scott en hammare och en fjäder samtidigt år 1971, och de landade samtidigt. På jorden är det luftmotståndet som gör skillnaden: en sak med stor yta för sin vikt bromsas mer.

  • Tror att en sak som rör sig behöver en kraft för att fortsätta röra sig.

    Så kan du hjälpa: Prata om en puck som glider långt på en blank isbana men stannar snabbt på asfalt. Fråga vad som är annorlunda – pucken fick ju samma slag båda gångerna.

  • Tror att friktion bara är något dåligt.

    Så kan du hjälpa: Fråga hur det skulle vara att gå, hålla i en penna eller knyta skorna om ingenting hade friktion. Utan friktion glider allt.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Krafter och rörelseDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet undersöker tyngdkraft, friktion, luftmotstånd, kraften från underlaget och magnetisk kraft i vardagen, mäter sträcka och tid och räknar ut fart, och förklarar rörelser med krafter som tar ut varandra eller inte.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Fysik, årskurs 4–6

Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.