NO • Åk 6
Luften omkring oss
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Luften syns inte, men den är full av partiklar. Här visar du att luften tar plats, väger något och ändrar sig när den värms – med muggar, flaskor och ballonger.
Kemin i åk 4–6 tar upp luftens egenskaper och sammansättning. Barnet lär sig vilka gaser luften består av och undersöker att luft tar plats, har massa, kan tryckas ihop och utvidgar sig när den värms. Försöken görs med plastmuggar, petflaskor, ballonger och en boll. En vuxen häller upp det ljumma vattnet, och baljan töms efteråt.
På den här sidan
Det här handlar det om
Luften är en blandning av gaser. Torr luft består av ungefär 78 procent kväve, 21 procent syre och knappt 1 procent argon. Koldioxiden är bara ungefär 0,04 procent. Dessutom finns det vattenånga i luften, olika mycket olika dagar.
Gaserna i luften är byggda av partiklar som är mycket små och har mycket tomrum mellan sig. Partiklarna rör sig hela tiden åt alla håll och studsar mot varandra och mot allt omkring dem.
Luften tar plats. Där det finns luft kan inget annat vara samtidigt, om inte luften först kommer undan.
Luften har massa – den väger något. En liter luft väger drygt ett gram. Det är lite, men i ett helt rum finns det väldigt många liter.
Luft kan tryckas ihop. Då hamnar partiklarna närmare varandra, i tomrummet mellan dem.
Det som ligger i vatten eller i luft trycks uppåt av vattnet eller luften omkring. Det trycks upp lika mycket som det vatten eller den luft väger som annars hade fått plats där. Därför flyter en kork, och därför väger en stor sak lite mindre i luft än den egentligen gör.
När luft värms rör sig partiklarna fortare och knuffar hårdare på det som finns omkring. Luften utvidgar sig och tar mer plats. När den svalnar tar den mindre plats igen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara varför en uppblåst ballong nästan inte väger mer på en köksvåg
- förklara varför varm luft stiger
- räkna med luftens massa och sammansättning
- planera ett försök om luft och värme
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Ludvig ställer en slapp ballong på en köksvåg, som visar 3 gram. Han blåser upp ballongen och ställer den på vågen igen. Vågen visar fortfarande 3 gram. Han säger: "Luft väger ingenting." Men när bollen pumpades hård blev den tyngre. Varför visar vågen nästan samma sak för ballongen?
Tränar: förklara ett resultat som verkar motsäga något
Visa svar
Ballongen blir mycket större när den blåses upp. Luften omkring den lyfter den då ungefär lika mycket som luften inuti väger, på samma sätt som vatten lyfter något som ligger i vattnet. Bollen blev inte större när den pumpades, så där syntes den extra luften på vågen. Luften väger alltså något, men den här vågen kan inte visa det.
- Tänk själv – dra en slutsats
En varmluftsballong har ett stort hål i botten. När brännaren värmer luften inuti stiger ballongen. Förklara med partiklar varför.
Tränar: förklara med partiklar varför varm luft stiger
Visa svar
När luften värms rör sig partiklarna fortare och tar mer plats. Då trycks en del av luften ut genom hålet, och det blir färre partiklar i varje liter i ballongen. En liter varm luft väger därför mindre än en liter av den kalla luften omkring. Den kalla luften trycker upp ballongen, ungefär som vatten trycker upp en kork.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ett rum är 8 meter långt, 8 meter brett och 3 meter högt. En kubikmeter är 1 000 liter, och en liter luft väger ungefär 1,2 gram. Räkna ut ungefär hur många liter luft som finns i rummet, hur mycket den väger och ungefär hur många liter av den som är syre.
Tränar: räkna med luftens massa
Visa svar
Rummet är 8 · 8 · 3 = 192 kubikmeter, alltså 192 000 liter luft. Den väger ungefär 192 000 · 1,2 gram, alltså ungefär 230 kilo. Ungefär 21 procent är syre, alltså ungefär 40 000 liter.
- Skriv själv
Planera ett försök med en ballong på en petflaska som tar reda på om ballongen blir större i varmare vatten. Den vuxna häller upp vattnet, aldrig varmare än att det går att hålla handen i, och baljorna töms efteråt. Skriv vad du ändrar, vad som måste vara lika och hur du mäter.
Tränar: planera ett rättvist försök
Visa svar
Till exempel: Jag ändrar bara vattnets temperatur och mäter den med en digital termometer, till exempel 20, 30 och 35 grader. Samma flaska, samma ballong, lika mycket vatten och lika lång tid. Jag mäter runt ballongen med ett snöre och en linjal, och gör varje temperatur mer än en gång.
- Tänk själv – dra en slutsats
Maja skruvar på korken på en tom petflaska i ett varmt rum och ställer flaskan i kylskåpet. Nästa dag är flaskan intryckt. Ingen har rört den. Vad har hänt?
Tränar: förklara med partiklar vad som händer när luft kyls
Visa svar
Luften i flaskan har svalnat och tar mindre plats. Partiklarna inuti knuffar inte lika hårt på väggarna som luften utanför gör, så luften utanför trycker in flaskan. Ingen luft har kommit ut, eftersom korken satt på.
Så tränar du
5 minuter
Det torra papperet
Gör muggförsöket i diskhon och visa någon hemma. Låt den andra gissa om papperet blir blött innan ni lyfter muggen. Torka upp det som skvätter.
I vardagen
Luft som syns
Leta efter saker där luften gör något: en cykelpump som trycker luft, bubblor som stiger i en kolsyrad dryck, gardiner som rör sig vid ett element. Prata om vad luften gör i varje fall.
Med papper och penna
Partiklar på papper
Rita samma petflaska två gånger med prickar för luftens partiklar: en gång i kylskåpet och en gång i ett varmt rum. Rita pilar för hur fort partiklarna rör sig.
Tillsammans med en vuxen
Ballongen på flaskan
Gör ballongförsöket med ljummet och kallt vatten tillsammans. Den vuxna häller upp ljummet vatten, så varmt att det går att hålla handen i. Töm baljan efteråt. Pröva också att hålla händerna runt flaskan en stund i stället för att ställa den i vattnet.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Var tog luften vägen?”
Låt barnet gissa innan försöket och förklara efteråt. Fråga hellre "hur vet du det?" än "är det rätt?".
- Det är den vuxna som häller upp vattnet. Ljummet räcker – så varmt att det går att hålla handen i. Hett vatten behövs aldrig. Töm baljan efteråt.
- Säg "det är luft i den" i stället för "den är tom" om en flaska eller mugg. Det lilla ordbytet gör det lättare att tänka att luften är något.
Det här kan vara klurigt
Tror att luft är ingenting.
Så kan du hjälpa: Fråga vad som finns i en mugg som ser tom ut, och hur man skulle kunna visa det med vatten.
Tror att vi andas in syre och andas ut bara koldioxid.
Så kan du hjälpa: Titta på luftens sammansättning tillsammans och prata om vad som händer med var och en av gaserna i lungorna.
Tror att luften blir lättare för att partiklarna själva blir lättare när de värms.
Så kan du hjälpa: Samma partiklar väger lika mycket varma som kalla, men de tar mer plats. Rita prickarna i en stängd flaska före och efter att den har värmts.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Luften omkring ossDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vilka gaser luften består av och undersöker luftens egenskaper: att den tar plats, har massa, kan tryckas ihop och utvidgar sig när den värms – och förklarar det med partiklar.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Kemi, årskurs 4–6
Luftens egenskaper och sammansättning.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.