Hoppa till innehållet
Skolguiden

NO • Åk 5

Luften omkring oss

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Luften syns inte, men den är full av partiklar. Här visar du att luften tar plats, väger något och ändrar sig när den värms – med muggar, flaskor och ballonger.

Kemin i åk 4–6 tar upp luftens egenskaper och sammansättning. Barnet lär sig vilka gaser luften består av och undersöker att luft tar plats, har massa, kan tryckas ihop och utvidgar sig när den värms. Försöken görs med plastmuggar, petflaskor, ballonger och en boll. En vuxen häller upp det ljumma vattnet, och baljan töms efteråt.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka på elva år i rullstol, med korta svarta flätor och mörkbrun hud, i turkos tröja, trycker ner en upp-och-nervänd plastmugg i en balja med vatten på ett köksbord, medan en pojke på tio år med ljusbrunt rufsigt hår och ljus hud, i röd t-shirt, håller en petflaska med en slapp ballong på, och en vuxen kvinna med svart hijab och ljusbrun hud, i beige kofta, ställer fram en kanna vatten

Det här handlar det om

Luften är en blandning av gaser. Torr luft består av ungefär 78 procent kväve, 21 procent syre och knappt 1 procent argon. Koldioxiden är bara ungefär 0,04 procent. Dessutom finns det vattenånga i luften, olika mycket olika dagar.

Gaserna i luften är byggda av partiklar som är mycket små och har mycket tomrum mellan sig. Partiklarna rör sig hela tiden åt alla håll och studsar mot varandra och mot allt omkring dem.

Luften tar plats. Där det finns luft kan inget annat vara samtidigt, om inte luften först kommer undan.

Luften har massa – den väger något. En liter luft väger drygt ett gram. Det är lite, men i ett helt rum finns det väldigt många liter.

Luft kan tryckas ihop. Då hamnar partiklarna närmare varandra, i tomrummet mellan dem.

Det som ligger i vatten eller i luft trycks uppåt av vattnet eller luften omkring. Det trycks upp lika mycket som det vatten eller den luft väger som annars hade fått plats där. Därför flyter en kork, och därför väger en stor sak lite mindre i luft än den egentligen gör.

När luft värms rör sig partiklarna fortare och knuffar hårdare på det som finns omkring. Luften utvidgar sig och tar mer plats. När den svalnar tar den mindre plats igen.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • visa med en våg att luft har massa
  • förklara med partiklar varför luft kan tryckas ihop
  • jämföra inandningsluft och utandningsluft med hjälp av en tabell
  • visa luftens sammansättning i ett diagram

Kan du lösa sådana här?

  1. Utforska

    Ställ en liten skål på en köksvåg och nollställ vågen. Lägg en fotboll eller basketboll som är rund men mjuk i skålen och skriv upp vad vågen visar. Pumpa bollen hård med en bollpump, men inte hårdare än det står på bollen. Lägg den i skålen igen. Vad visar vågen nu, och vad visar det om luften?

    Tränar: visa att luft har massa

    Visa svar

    Vågen visar ungefär 3–5 gram mer. Du har pumpat in mer luft, och bollen har ungefär samma storlek som förut. Det som har kommit till är luft – alltså har luften massa.

  2. Utforska

    Håll tummen hårt för hålet längst fram på en bollpump och tryck in handtaget. Släpp sedan handtaget. Vad händer, och hur kan du förklara det med partiklar?

    Tränar: förklara med partiklar

    Visa svar

    Handtaget går in en bit, men det blir trögare och trögare. När jag släpper studsar det tillbaka. Luftens partiklar trycks närmare varandra, in i tomrummet mellan dem. De knuffar allt hårdare på handtaget, och när jag släpper trycker de ut det igen.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Tabellen visar ungefär hur mycket syre och koldioxid det finns i luften du andas in och i luften du andas ut. Inandningsluft: syre 21 procent, koldioxid 0,04 procent. Utandningsluft: syre ungefär 16 procent, koldioxid ungefär 4 procent. Kvävet är nästan lika mycket i båda. Ungefär hur stor del av syret har kroppen tagit upp, och hur många gånger mer koldioxid finns det i luften du andas ut?

    Tränar: läsa och jämföra värden i en tabell

    Visa svar

    Syret har minskat från 21 till ungefär 16 procent, alltså med ungefär 5. Det är ungefär en fjärdedel av syret – resten andas ut igen. Koldioxiden har ökat från 0,04 till 4 procent, alltså ungefär hundra gånger. Ändå är det mest kväve i luften du andas ut, precis som i luften du andas in.

  4. Skriv själv

    Rita ett stapeldiagram över torr luft med en stapel för kväve, syre, argon och koldioxid. Låt en ruta på rutat papper vara 2 procent. Hur hög blir varje stapel, och vad händer med koldioxidens stapel?

    Tränar: rita ett diagram

    Visa svar

    Kvävet blir 39 rutor högt och syret ungefär 10 och en halv. Argonet blir knappt en halv ruta. Koldioxiden blir så låg att den inte syns – den är bara ungefär en femtiondel av en ruta.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    En spruta utan nål är fylld med luft, och en annan likadan är fylld med vatten. Man håller för öppningen på båda och trycker på kolven. I vilken spruta går kolven in, och varför?

    Tränar: jämföra luft och vatten med partiklar

    Visa svar

    I sprutan med luft. Luftens partiklar har mycket tomrum mellan sig och kan tryckas närmare varandra. I vattnet ligger partiklarna redan tätt, så kolven går nästan inte att trycka in.

Så tränar du

5 minuter

  • Det torra papperet

    Gör muggförsöket i diskhon och visa någon hemma. Låt den andra gissa om papperet blir blött innan ni lyfter muggen. Torka upp det som skvätter.

I vardagen

  • Luft som syns

    Leta efter saker där luften gör något: en cykelpump som trycker luft, bubblor som stiger i en kolsyrad dryck, gardiner som rör sig vid ett element. Prata om vad luften gör i varje fall.

Med papper och penna

  • Partiklar på papper

    Rita samma petflaska två gånger med prickar för luftens partiklar: en gång i kylskåpet och en gång i ett varmt rum. Rita pilar för hur fort partiklarna rör sig.

Tillsammans med en vuxen

  • Ballongen på flaskan

    Gör ballongförsöket med ljummet och kallt vatten tillsammans. Den vuxna häller upp ljummet vatten, så varmt att det går att hålla handen i. Töm baljan efteråt. Pröva också att hålla händerna runt flaskan en stund i stället för att ställa den i vattnet.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Var tog luften vägen?”

    Låt barnet gissa innan försöket och förklara efteråt. Fråga hellre "hur vet du det?" än "är det rätt?".

  • Det är den vuxna som häller upp vattnet. Ljummet räcker – så varmt att det går att hålla handen i. Hett vatten behövs aldrig. Töm baljan efteråt.
  • Säg "det är luft i den" i stället för "den är tom" om en flaska eller mugg. Det lilla ordbytet gör det lättare att tänka att luften är något.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att luft är ingenting.

    Så kan du hjälpa: Fråga vad som finns i en mugg som ser tom ut, och hur man skulle kunna visa det med vatten.

  • Tror att vi andas in syre och andas ut bara koldioxid.

    Så kan du hjälpa: Titta på luftens sammansättning tillsammans och prata om vad som händer med var och en av gaserna i lungorna.

  • Tror att luften blir lättare för att partiklarna själva blir lättare när de värms.

    Så kan du hjälpa: Samma partiklar väger lika mycket varma som kalla, men de tar mer plats. Rita prickarna i en stängd flaska före och efter att den har värmts.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Luften omkring ossDu är här

Bra att kunna först

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vilka gaser luften består av och undersöker luftens egenskaper: att den tar plats, har massa, kan tryckas ihop och utvidgar sig när den värms – och förklarar det med partiklar.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Kemi, årskurs 4–6

Luftens egenskaper och sammansättning.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.