NO • Åk 5
Maten och näringsämnena
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Maten är full av kemiska ämnen som kroppen behöver. Här tar du reda på vilka de är, vad de gör i kroppen och hur du hittar dem på en förpackning.
Kemin i åk 4–6 tar upp matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Området handlar om vad näringsämnena gör i kroppen, inte om att värdera mat: ingen mat kallas nyttig eller onyttig, och inget handlar om vikt. Försöken görs med fettfläckar på papper och med förpackningarnas näringsvärdestabeller, och ingenting i försöken äts.
På den här sidan
Det här handlar det om
Maten består av kemiska ämnen. De som kroppen behöver kallas näringsämnen: kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten. Kroppen använder dem till tre saker – att få energi, att bygga och laga sig själv och att styra det som händer i kroppen.
Kolhydrater är ett gemensamt namn för socker, stärkelse och fibrer. De är kroppens viktigaste energikälla. Stärkelse finns till exempel i potatis, bröd och ris. Fibrer finns i grönsaker, frukt, rotfrukter, bönor och fullkorn, och de behövs för att tarmarna ska fungera.
Fett ger kroppen mycket energi på liten plats, och kroppen behöver fett för att bygga och laga sina celler. Fett finns till exempel i smör, nötter och fet fisk.
Protein kallas kroppens byggstenar. Det finns i kroppens alla celler. Protein finns i nästan all mat, mycket i fisk, mjölk, bönor och linser.
Vitaminer och mineraler behövs bara i mycket små mängder, men kroppen klarar sig inte utan dem. Den kan inte själv göra de flesta vitaminerna, så de måste komma med maten. Mineralen kalcium behövs till exempel när skelettet och tänderna bildas.
Vatten finns i alla celler och i blodet. Det för ämnen runt i kroppen och hjälper till att hålla rätt temperatur.
Livsmedelsverket har gjort tallriksmodellen, ett sätt att få med olika näringsämnen i en måltid. Tallriken delas i tre delar av olika storlek. På en förpackning med mat finns en näringsvärdestabell och en ingrediensförteckning.
En del människor har allergi mot vissa livsmedel, till exempel mjölk, ägg, nötter eller vete. För dem kan det vara farligt att få i sig ens lite grann av det.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- jämföra två livsmedel med hjälp av näringsvärdestabellen
- förklara varför tabellen anger värdena per 100 gram
- räkna ut ungefär hur mycket protein en portion innehåller
- leta upp en bestämd rad i en näringsvärdestabell
- hitta allergenerna i en ingrediensförteckning
Kan du lösa sådana här?
- Jämför
Jämför näringsvärdestabellerna på ett paket havregryn och en förpackning naturell yoghurt med 3 % fett, hemma eller i affären. Vad är likt och vad är olika per 100 gram, och varför?
Tränar: jämföra två tabeller
Visa svar
Båda har kolhydrat, fett och protein. Havregrynen har mer av alla tre per 100 gram, ofta mycket mer. Det beror på att yoghurten till största delen är vatten, och vatten står inte i tabellen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ett paket kex och en stor flaska juice är olika stora. Ändå står näringsvärdet per 100 gram på kexen och per 100 milliliter på juicen, inte för hela förpackningen. Varför är det bra?
Tränar: förstå hur en tabell är gjord
Visa svar
Då kan man jämföra varor som är olika stora. Hade det stått hur mycket som finns i hela förpackningen hade den största förpackningen ofta haft mest, fast den kanske innehåller mindre per gram.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ost har ungefär 25 gram protein per 100 gram, och mjölk ungefär 3,5 gram per 100 milliliter. En ostskiva väger ungefär 10 gram, och ett glas mjölk rymmer ungefär 2 deciliter. Var finns mest protein: i en ostskiva eller i ett glas mjölk?
Tränar: räkna med värden per 100 gram
Visa svar
I glaset mjölk. Ostskivan är en tiondel av 100 gram, alltså ungefär 2,5 gram protein. Glaset mjölk är två gånger 100 milliliter, alltså ungefär 7 gram protein. Mjölken har mycket mindre protein än osten i varje bit, men det är mycket mer mjölk i glaset än ost i skivan.
- Utforska
Leta i näringsvärdestabellen efter raden "varav sockerarter" på tre förpackningar som inte är godis: mjölk, apelsinjuice och ett paket bröd. Hur mycket står det per 100 gram eller 100 milliliter, och varifrån kan sockret komma i varje vara?
Tränar: leta upp en rad i en tabell
Visa svar
Mjölken har ungefär 5 gram per 100 milliliter. Det är mjölksocker, som finns i mjölken från början. Juicen har ungefär 8 gram per 100 milliliter, och det sockret kommer från apelsinerna. Brödet har ofta några gram per 100 gram – en del kommer från mjölet, och ibland har bagaren tillsatt socker.
- Utforska
Läs ingrediensförteckningen på ett paket kex, utan att öppna paketet. Några ord är skrivna med fetstil eller med stora bokstäver: det är livsmedel som en del människor är allergiska mot. Vilka ord är det på ditt paket, och varför räcker det inte att titta på bilden på framsidan?
Tränar: läsa en ingrediensförteckning
Visa svar
Till exempel VETEMJÖL, MJÖLK och ÄGG. Bilden visar bara en del av vad kexet är gjort av. Mjölk och ägg syns inte på en bild av ett kex, men de finns i förteckningen, och den som är allergisk behöver se det.
Så tränar du
I vardagen
Tabelljakten i affären
Välj två varor av samma sort när ni handlar, till exempel två flingpaket eller två sorters bröd. Jämför en rad i näringsvärdestabellen, till exempel protein eller fibrer. Prata om vad siffrorna säger – inte om vilken som är bäst.
Med papper och penna
Näringsämneskartan
Rita en tabell med de sex näringsämnena. Skriv vad kroppen använder vart och ett till, och två livsmedel som innehåller det.
Tillsammans med en vuxen
Fler fettfläckar
Gör fettfläcksförsöket med fler sorters mat, till exempel ost, äpple, ett kex och kokt potatis. Ingenting äts, och torka av bordet efteråt. Skriv en tabell med två kolumner: vad ni prövade och vad ni såg mot fönstret när papperet hade torkat.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad gör det här näringsämnet i kroppen?”
Prata om vad näringsämnena gör i kroppen, inte om vilken mat som är bra eller dålig. Barnet behöver inte värdera mat för att förstå vad den innehåller.
- Låt ingenting i försöken ätas, inte heller när det är mat. Det gör det tydligt att ett försök är ett försök, och det skyddar den som har en allergi.
- Läs näringsvärdestabellen och ingrediensförteckningen tillsammans när ni handlar. Ingen behöver berätta vad familjen äter för att träna på det här.
Det här kan vara klurigt
Tror att fett är farligt.
Så kan du hjälpa: Prata om vad kroppen behöver fett till, och titta tillsammans i näringsvärdestabeller hur mycket fett olika livsmedel har.
Tror att socker bara finns i godis.
Så kan du hjälpa: Prata om var sockret i en vara kan komma ifrån, till exempel från frukt eller mjölk.
Tror att vitaminer ger energi.
Så kan du hjälpa: Prata om skillnaden mellan näringsämnen som ger energi och näringsämnen som hjälper kroppen att fungera.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Maten och näringsämnenaDu är här
Bra att kunna först
- Bränslen och klimatet
Åk 4–6
Fortsätt med
- Kemikalier i hemmet
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vilka näringsämnen maten innehåller – kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten – och vad kroppen använder dem till, och övar på att läsa näringsvärdestabeller och ingrediensförteckningar.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Kemi, årskurs 4–6
Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.