NO • Åk 6
Maten och näringsämnena
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Maten är full av kemiska ämnen som kroppen behöver. Här tar du reda på vilka de är, vad de gör i kroppen och hur du hittar dem på en förpackning.
Kemin i åk 4–6 tar upp matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Området handlar om vad näringsämnena gör i kroppen, inte om att värdera mat: ingen mat kallas nyttig eller onyttig, och inget handlar om vikt. Försöken görs med fettfläckar på papper och med förpackningarnas näringsvärdestabeller, och ingenting i försöken äts.
På den här sidan
Det här handlar det om
Maten består av kemiska ämnen. De som kroppen behöver kallas näringsämnen: kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten. Kroppen använder dem till tre saker – att få energi, att bygga och laga sig själv och att styra det som händer i kroppen.
Kolhydrater är ett gemensamt namn för socker, stärkelse och fibrer. De är kroppens viktigaste energikälla. Stärkelse finns till exempel i potatis, bröd och ris. Fibrer finns i grönsaker, frukt, rotfrukter, bönor och fullkorn, och de behövs för att tarmarna ska fungera.
Fett ger kroppen mycket energi på liten plats, och kroppen behöver fett för att bygga och laga sina celler. Fett finns till exempel i smör, nötter och fet fisk.
Protein kallas kroppens byggstenar. Det finns i kroppens alla celler. Protein finns i nästan all mat, mycket i fisk, mjölk, bönor och linser.
Vitaminer och mineraler behövs bara i mycket små mängder, men kroppen klarar sig inte utan dem. Den kan inte själv göra de flesta vitaminerna, så de måste komma med maten. Mineralen kalcium behövs till exempel när skelettet och tänderna bildas.
Vatten finns i alla celler och i blodet. Det för ämnen runt i kroppen och hjälper till att hålla rätt temperatur.
Livsmedelsverket har gjort tallriksmodellen, ett sätt att få med olika näringsämnen i en måltid. Tallriken delas i tre delar av olika storlek. På en förpackning med mat finns en näringsvärdestabell och en ingrediensförteckning.
En del människor har allergi mot vissa livsmedel, till exempel mjölk, ägg, nötter eller vete. För dem kan det vara farligt att få i sig ens lite grann av det.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- skilja näringsämnen som ger energi från sådana som hjälper kroppen att fungera
- pröva ett påstående om mat mot det du vet om näringsämnena
- förklara hur tallriksmodellen hjälper till att få med olika näringsämnen
- planera en rättvis jämförelse av två livsmedel
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad reklam för en vitamindryck säger: "Fyll på med vitaminer och få energi för hela dagen!" Vitaminerna i drycken ger ingen energi. Varifrån kommer energin i drycken, om den har någon?
Tränar: granska ett påstående om näringsämnen
Visa svar
Från kolhydraterna, oftast sockret, och från fett eller protein om drycken har det. Vitaminerna behövs för att kroppen ska fungera, men de ger ingen energi. Reklamen blandar ihop två saker.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vitaminerna A, D, E och K kan kroppen bara ta upp tillsammans med fett. Någon säger: "Fett är farligt, det borde man inte äta alls." Vad skulle hända med de vitaminerna om man inte åt något fett, och vad mer använder kroppen fett till?
Tränar: pröva ett påstående om mat
Visa svar
Kroppen skulle inte kunna ta upp vitaminerna A, D, E och K. Kroppen använder också fett för att få energi och för att bygga och laga sina celler.
- Tänk själv – dra en slutsats
Tallriksmodellen har tre delar: grönsaker och rotfrukter, potatis, pasta, bröd eller gryn, och kött, fisk, ägg eller baljväxter som bönor och linser. Vilka näringsämnen kommer främst från varje del?
Tränar: koppla tallriksmodellen till näringsämnena
Visa svar
Grönsakerna och rotfrukterna ger fibrer, vitaminer, mineraler och vatten. Potatisen, pastan, brödet och grynen ger kolhydrater, mest stärkelse. Köttet, fisken, äggen och baljväxterna är den del som ger mest protein, och baljväxterna ger också kolhydrater och fibrer. Med alla tre delarna får man med olika näringsämnen i samma måltid.
- Skriv själv
Planera ett försök med fettfläckar på papper som jämför två sorters kex. Försöket görs med en vuxen bredvid, och ingenting äts. Skriv vad du ska göra, vad som måste vara lika för båda kexen, och hur du kan kontrollera resultatet efteråt.
Tränar: planera ett rättvist försök
Visa svar
Till exempel: Ta samma sorts papper och lika stora bitar av båda kexen. Gnid lika hårt och lika länge, torka bort smulorna och vänta lika länge. Titta på fläckarna mot samma fönster. Ändra bara en sak – sorten. Kontrollera efteråt med näringsvärdestabellerna vilket kex som har mest fett per 100 gram.
- Tänk själv – dra en slutsats
När man har slutat växa behöver kroppen fortfarande protein varje dag. Varför?
Tränar: förklara vad ett näringsämne behövs till
Visa svar
Kroppen bygger och lagar sig hela tiden, också när man är vuxen. Celler slits och byts ut, och kroppen gör hela tiden nya ämnen som styr den. Till allt det behövs protein.
Så tränar du
I vardagen
Tabelljakten i affären
Välj två varor av samma sort när ni handlar, till exempel två flingpaket eller två sorters bröd. Jämför en rad i näringsvärdestabellen, till exempel protein eller fibrer. Prata om vad siffrorna säger – inte om vilken som är bäst.
Med papper och penna
Näringsämneskartan
Rita en tabell med de sex näringsämnena. Skriv vad kroppen använder vart och ett till, och två livsmedel som innehåller det.
Tillsammans med en vuxen
Fler fettfläckar
Gör fettfläcksförsöket med fler sorters mat, till exempel ost, äpple, ett kex och kokt potatis. Ingenting äts, och torka av bordet efteråt. Skriv en tabell med två kolumner: vad ni prövade och vad ni såg mot fönstret när papperet hade torkat.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad gör det här näringsämnet i kroppen?”
Prata om vad näringsämnena gör i kroppen, inte om vilken mat som är bra eller dålig. Barnet behöver inte värdera mat för att förstå vad den innehåller.
- Låt ingenting i försöken ätas, inte heller när det är mat. Det gör det tydligt att ett försök är ett försök, och det skyddar den som har en allergi.
- Läs näringsvärdestabellen och ingrediensförteckningen tillsammans när ni handlar. Ingen behöver berätta vad familjen äter för att träna på det här.
Det här kan vara klurigt
Tror att fett är farligt.
Så kan du hjälpa: Prata om vad kroppen behöver fett till, och titta tillsammans i näringsvärdestabeller hur mycket fett olika livsmedel har.
Tror att socker bara finns i godis.
Så kan du hjälpa: Prata om var sockret i en vara kan komma ifrån, till exempel från frukt eller mjölk.
Tror att vitaminer ger energi.
Så kan du hjälpa: Prata om skillnaden mellan näringsämnen som ger energi och näringsämnen som hjälper kroppen att fungera.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Maten och näringsämnenaDu är här
Bra att kunna först
- Bränslen och klimatet
Åk 4–6
Fortsätt med
- Kemikalier i hemmet
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vilka näringsämnen maten innehåller – kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten – och vad kroppen använder dem till, och övar på att läsa näringsvärdestabeller och ingrediensförteckningar.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Kemi, årskurs 4–6
Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.