NO • Åk 5
Väder, vind och nederbörd
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Här bygger du en egen väderstation av en petflaska och ett band på en pinne, skriver väderdagbok och jämför dina mätningar med SMHI:s.
Fysiken i åk 4–6 tar upp vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstår. Barnet mäter nederbörd och vindriktning med egna instrument, jämför med SMHI:s öppna observationer och förklarar moln, regn, snö, hagel, dagg och frost. Åska tas upp med SMHI:s råd om var man är säkrast.
På den här sidan
Det här handlar det om
Väder är hur det är ute just nu och de närmaste dagarna: temperatur, vind, moln och nederbörd. Nederbörd är vatten som faller från himlen, som regn, snö eller hagel. Klimat är hur vädret brukar vara på en plats under många år.
Solen värmer inte jorden lika mycket överallt. Luft som blir varm blir lättare för sin storlek och stiger, och kallare luft sjunker. Där luften stiger blir lufttrycket vid marken lägre, och där den sjunker blir det högre. Luft strömmar från högre tryck mot lägre tryck. Det är vind. Ju större skillnaden i lufttryck är, desto mer blåser det.
Vinden får sitt namn efter det håll den kommer ifrån. En nordlig vind blåser från norr mot söder. Vindens styrka mäts i meter per sekund.
Luften innehåller vattenånga, en gas som inte syns. Ju högre upp man kommer, desto kallare brukar luften vara, också på sommaren. När luft stiger kyls den. Kall luft kan inte hålla lika mycket vattenånga, och då kondenserar ångan till mycket små vattendroppar, eller till iskristaller om det är tillräckligt kallt. Så bildas ett moln. Dimma är ett moln som ligger nere vid marken. När luft sjunker blir den varmare igen, och då avdunstar dropparna.
I molnet växer dropparna och iskristallerna när de slår ihop sig. När de blir för tunga för att hållas uppe faller de. Regn kan ha börjat som snöflingor högt uppe, som smälter när de faller genom varmare luft. Höga bymoln som tornar upp sig har starka uppvindar inuti, och de kan ge kraftiga skurar och åska.
Marken strålar hela tiden ut värme mot himlen. Moln skickar tillbaka en del av den värmen. När vattenånga kondenserar på något som har kylts av, som gräset eller en bilruta, bildas dagg. Är det kallare än noll grader blir det frost i stället, av små iskristaller.
Blixten är en stor gnista av elektricitet, mellan moln eller mellan ett moln och marken. Den slår ofta ner i det som sticker upp över omgivningen. Sök skydd i ett hus eller en bil när det åskar. Ett ensamt träd, eller en öppen plats där man själv är det högsta, är farliga ställen att vara på.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- undersöka hur solen värmer olika material olika fort
- föra väderdagbok och jämföra med SMHI:s mätningar
- använda det du vet om moln för att förklara hagel
- förklara varför det regnar olika mycket på två sidor av ett fjäll
- resonera om vilka nätter det blir frost
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Fyll en plastmugg med torr sand och en likadan mugg med kranvatten. Låt dem stå inne över natten, så att de blir lika varma. Ställ dem bredvid varandra i ett soligt fönster. Mät temperaturen strax under ytan i båda med en digital termometer, direkt och sedan var tionde minut i en timme. Vad visar mätningarna?
Tränar: mäta hur solen värmer olika material
Visa svar
Sanden blir varm fortare än vattnet, och ytan av sanden blir varmast. Vattnet behöver mer energi för att bli varmare, och värmen sprids ut i hela muggen. Så är det ute också: en solig dag blir marken varmare än vattnet bredvid, och då blir luften över marken också varmare.
- Skriv själv
Skriv väderdagbok i en vecka. Varje dag vid samma tid skriver du upp temperaturen ute i skuggan, nederbörden i en regnmätare av en petflaska, vindriktningen och hur molnen ser ut. Leta sedan tillsammans med en vuxen upp SMHI:s observationer från den mätstation som ligger närmast. Gör en tabell med dina värden bredvid SMHI:s. Var skiljer det mest, och vad kan det bero på?
Tränar: föra väderdagbok och jämföra
Visa svar
Till exempel: Temperaturen stämmer ganska bra, men nederbörden skiljer mer. En skur kan falla på ett ställe men inte en bit därifrån, och mätstationen kan ligga flera mil bort. Min mätare kan också ha stått för nära ett träd, eller så har jag läst av lite fel.
- Tänk själv – dra en slutsats
En dag i juli är det 25 grader i skuggan. Ett stort bymoln tornar upp sig, och plötsligt faller det hagel, alltså små iskulor som studsar på marken. Hur kan det bildas iskulor när det är så varmt vid marken?
Tränar: förklara hagel med det man vet om moln
Visa svar
Högt uppe i molnet är det långt under noll grader, också på sommaren. Där blir dropparna till iskorn. De starka uppvindarna lyfter iskornen upp igen och igen, och för varje gång fastnar mer vatten som fryser, så att de växer. När de blir för tunga faller de så fort genom den varma luften att de inte hinner smälta.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fuktig luft från väster blåser in mot fjällen på gränsen mellan Norge och Sverige och fortsätter över dem till den svenska sidan. På vilken sida av fjällen regnar det mest, och varför?
Tränar: förklara nederbörd vid fjäll
Visa svar
På den norska sidan. För att komma över fjällen måste luften stiga, och då kyls den, vattenångan kondenserar till moln, och mycket faller som regn och snö. När luften sjunker på den svenska sidan blir den varmare, molndropparna avdunstar, och luften har redan lämnat mycket av sitt vatten. Därför regnar det mindre där.
- Tänk själv – dra en slutsats
En morgon i oktober är bilrutorna täckta av frost efter en klar natt utan moln. Nästa natt är det mulet, och på morgonen är rutorna fria, fast luften var lika kall på kvällen. Varför blev det frost bara efter den klara natten?
Tränar: resonera om när det blir frost
Visa svar
Den klara natten strålade bilen och marken ut sin värme mot himlen utan att något skickade tillbaka den. Rutorna blev kallare än noll grader, och vattenångan i luften frös fast på dem som iskristaller. Den mulna natten skickade molnen tillbaka en del av värmen, så rutorna blev inte lika kalla.
Så tränar du
5 minuter
Väderrapporten
Gå till fönstret och gör en kort väderrapport, som på tv: temperatur, vind, moln och nederbörd. Hitta på en egen rubrik för dagens väder.
I vardagen
Stämde prognosen?
Titta på väderprognosen för i morgon tillsammans och skriv upp vad den säger. Nästa dag: blev det som prognosen sa, och vad skilde?
Tillsammans med en vuxen
När det åskar
Prata med en vuxen om vad ni gör om det börjar åska när ni är ute: gå in i ett hus eller sätt er i en bil och stäng dörrarna. Ställ er aldrig under ett ensamt träd eller högst upp på en öppen plats. Om du badar med en vuxen: gå upp ur vattnet direkt.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Var kom vattnet i dropparna ifrån?”
Säg att vattenånga inte syns när ni pratar om moln och dimma. Det vita man ser är små droppar av vatten.
- En termometer i skuggan, en regnmätare av en petflaska och ett band på en pinne räcker som väderstation. SMHI har öppna observationer från mätstationer i hela landet att jämföra med.
- Lär barnet SMHI:s råd vid åska: inomhus eller i en bil är man säkrast, och ute ska man undvika att vara det högsta på en öppen plats.
Det här kan vara klurigt
Tror att molnen är rök eller ånga.
Så kan du hjälpa: Prata om att vattenånga är en gas som inte syns, och att rök är små korn från något som brinner. Det vita i ett moln är små droppar av flytande vatten eller iskristaller.
Tror att vinden kommer från träden som rör sig.
Så kan du hjälpa: Titta på molnen eller en flagga långt från alla träd. De rör sig också. Fråga vad som får trädens grenar att röra sig.
Blandar ihop väder och klimat.
Så kan du hjälpa: Väder är det som händer i dag och i morgon. Klimat är hur vädret brukar vara under många år. En kall dag säger därför inte mycket om klimatet.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Väder, vind och nederbördDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Energi och energikällor
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig att vind uppstår när solen värmer jorden ojämnt och luften strömmar mellan högre och lägre lufttryck, att moln bildas när vattenånga kyls och kondenserar och hur regn, snö, hagel, dagg och frost uppstår, mäter nederbörd och vind själv och jämför med SMHI.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Fysik, årskurs 4–6
Vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstår.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.