NO • Åk 6
Väder, vind och nederbörd
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Här bygger du en egen väderstation av en petflaska och ett band på en pinne, skriver väderdagbok och jämför dina mätningar med SMHI:s.
Fysiken i åk 4–6 tar upp vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstår. Barnet mäter nederbörd och vindriktning med egna instrument, jämför med SMHI:s öppna observationer och förklarar moln, regn, snö, hagel, dagg och frost. Åska tas upp med SMHI:s råd om var man är säkrast.
På den här sidan
Det här handlar det om
Väder är hur det är ute just nu och de närmaste dagarna: temperatur, vind, moln och nederbörd. Nederbörd är vatten som faller från himlen, som regn, snö eller hagel. Klimat är hur vädret brukar vara på en plats under många år.
Solen värmer inte jorden lika mycket överallt. Luft som blir varm blir lättare för sin storlek och stiger, och kallare luft sjunker. Där luften stiger blir lufttrycket vid marken lägre, och där den sjunker blir det högre. Luft strömmar från högre tryck mot lägre tryck. Det är vind. Ju större skillnaden i lufttryck är, desto mer blåser det.
Vinden får sitt namn efter det håll den kommer ifrån. En nordlig vind blåser från norr mot söder. Vindens styrka mäts i meter per sekund.
Luften innehåller vattenånga, en gas som inte syns. Ju högre upp man kommer, desto kallare brukar luften vara, också på sommaren. När luft stiger kyls den. Kall luft kan inte hålla lika mycket vattenånga, och då kondenserar ångan till mycket små vattendroppar, eller till iskristaller om det är tillräckligt kallt. Så bildas ett moln. Dimma är ett moln som ligger nere vid marken. När luft sjunker blir den varmare igen, och då avdunstar dropparna.
I molnet växer dropparna och iskristallerna när de slår ihop sig. När de blir för tunga för att hållas uppe faller de. Regn kan ha börjat som snöflingor högt uppe, som smälter när de faller genom varmare luft. Höga bymoln som tornar upp sig har starka uppvindar inuti, och de kan ge kraftiga skurar och åska.
Marken strålar hela tiden ut värme mot himlen. Moln skickar tillbaka en del av den värmen. När vattenånga kondenserar på något som har kylts av, som gräset eller en bilruta, bildas dagg. Är det kallare än noll grader blir det frost i stället, av små iskristaller.
Blixten är en stor gnista av elektricitet, mellan moln eller mellan ett moln och marken. Den slår ofta ner i det som sticker upp över omgivningen. Sök skydd i ett hus eller en bil när det åskar. Ett ensamt träd, eller en öppen plats där man själv är det högsta, är farliga ställen att vara på.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara vindar vid kusten på dagen och på natten
- räkna ut hur mycket vatten en mängd nederbörd ger
- förklara varför det blåser olika mycket under en dag
- planera en rättvis jämförelse av nederbörden på två platser
- förklara hur det kan snöa när det är plusgrader vid marken
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
En solig sommardag vid kusten blir marken mycket varmare än vattnet, som ändras nästan inte alls. På natten blir marken i stället kallare än vattnet. Åt vilket håll blåser det nära marken på eftermiddagen, och åt vilket håll kan det blåsa på natten?
Tränar: förklara vindar vid kusten
Visa svar
På eftermiddagen blåser det från vattnet in mot land. Luften över den varma marken blir varm och stiger, och svalare luft från vattnet strömmar in i stället. På natten kan det bli tvärtom, så att det blåser från land ut mot vattnet, eftersom luften över vattnet då är varmare och stiger.
- Tänk själv – dra en slutsats
En millimeter nederbörd betyder att det har fallit en liter vatten på varje kvadratmeter mark. Ett tak är 50 kvadratmeter. Under natten faller 12 millimeter regn. Hur många liter vatten rinner ner genom stupröret, om allt vatten från taket hamnar där?
Tränar: räkna med nederbörd
Visa svar
12 liter per kvadratmeter gånger 50 kvadratmeter blir 600 liter.
- Tänk själv – dra en slutsats
En solig sommardag blåser det ofta mer mitt på dagen än på natten. Varför?
Tränar: förklara hur vinden ändras under dagen
Visa svar
Mitt på dagen värmer solen marken, som värmer luften närmast den. Den varma luften stiger, och annan luft strömmar till, så luften rörs om och det blir byigt. På natten värmer solen inte, marken och luften närmast den svalnar, och då rörs luften inte om på samma sätt.
- Skriv själv
Regnar det lika mycket på skolgården som hemma? Skriv en plan för hur du kan ta reda på det: vad du behöver, var mätarna ska stå, när du läser av dem, hur länge du mäter och hur du visar resultatet.
Tränar: planera en rättvis jämförelse
Visa svar
Till exempel: Två likadana regnmätare av petflaskor. Båda står på öppna platser, en bit från tak, väggar och träd, så att inget skymmer eller droppar ner i dem. Jag läser av båda vid samma tid varje dag, i minst en månad, eftersom en enda skur kan falla på bara det ena stället. Jag skriver en tabell och ritar ett stapeldiagram för varje vecka, och jämför också med SMHI:s närmaste station.
- Tänk själv – dra en slutsats
Termometern vid marken visar 1 grad varmt, men det faller stora, blöta snöflingor. Hur kan det snöa fast det är plusgrader där du står?
Tränar: förklara hur nederbörd kan ändras på vägen ner
Visa svar
Snöflingorna har bildats högt uppe i molnet, där det är kallare än noll grader. Nära marken är det bara ett tunt lager luft som är lite varmare än noll. Flingorna hinner inte smälta helt innan de når marken, och därför är de blöta.
Så tränar du
5 minuter
Väderrapporten
Gå till fönstret och gör en kort väderrapport, som på tv: temperatur, vind, moln och nederbörd. Hitta på en egen rubrik för dagens väder.
I vardagen
Stämde prognosen?
Titta på väderprognosen för i morgon tillsammans och skriv upp vad den säger. Nästa dag: blev det som prognosen sa, och vad skilde?
Tillsammans med en vuxen
När det åskar
Prata med en vuxen om vad ni gör om det börjar åska när ni är ute: gå in i ett hus eller sätt er i en bil och stäng dörrarna. Ställ er aldrig under ett ensamt träd eller högst upp på en öppen plats. Om du badar med en vuxen: gå upp ur vattnet direkt.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Var kom vattnet i dropparna ifrån?”
Säg att vattenånga inte syns när ni pratar om moln och dimma. Det vita man ser är små droppar av vatten.
- En termometer i skuggan, en regnmätare av en petflaska och ett band på en pinne räcker som väderstation. SMHI har öppna observationer från mätstationer i hela landet att jämföra med.
- Lär barnet SMHI:s råd vid åska: inomhus eller i en bil är man säkrast, och ute ska man undvika att vara det högsta på en öppen plats.
Det här kan vara klurigt
Tror att molnen är rök eller ånga.
Så kan du hjälpa: Prata om att vattenånga är en gas som inte syns, och att rök är små korn från något som brinner. Det vita i ett moln är små droppar av flytande vatten eller iskristaller.
Tror att vinden kommer från träden som rör sig.
Så kan du hjälpa: Titta på molnen eller en flagga långt från alla träd. De rör sig också. Fråga vad som får trädens grenar att röra sig.
Blandar ihop väder och klimat.
Så kan du hjälpa: Väder är det som händer i dag och i morgon. Klimat är hur vädret brukar vara under många år. En kall dag säger därför inte mycket om klimatet.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Väder, vind och nederbördDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Energi och energikällor
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig att vind uppstår när solen värmer jorden ojämnt och luften strömmar mellan högre och lägre lufttryck, att moln bildas när vattenånga kyls och kondenserar och hur regn, snö, hagel, dagg och frost uppstår, mäter nederbörd och vind själv och jämför med SMHI.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Fysik, årskurs 4–6
Vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstår.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.