Matematik • Åk 5
Undersöka och tolka diagram
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Hur ändrades temperaturen under veckan, och vilka fåglar kom oftast till fågelbordet? Här tränar du på att göra tabeller och diagram, och på att granska diagram som andra har gjort.
Här ser du hur barnet tränar tabeller och diagram i åk 4–6: frekvenstabeller och stapeldiagram, linjediagram för något som ändras över tid, och att välja diagram, läsa graderingen och dra slutsatser som diagrammet verkligen stöder. Fråga gärna hur barnet tänkte innan ni pratar om svaret.
På den här sidan
Det här handlar det om
En frekvenstabell visar hur många gånger varje svar eller värde förekommer. Frekvens betyder antal gånger. Streck i grupper om fem gör det lätt att räkna när svaren kommer ett i taget.
I ett stapeldiagram har varje grupp en egen stapel, och staplarna står bredvid varandra så att de är lätta att jämföra. I ett linjediagram sätter du ut ett värde för varje tidpunkt. Du drar linjer mellan värdena i tidsordning, så att du ser när värdet går upp och när det går ner. Ett cirkeldiagram är en cirkel som delas i bitar, som en tårta, där varje bit visar hur stor del av helheten en grupp är.
Ett diagram ska ha en rubrik och namn på axlarna. Läs alltid graderingen innan du jämför: var axeln börjar och hur mycket varje steg är värt.
Innan du drar en slutsats, fråga dig vilka som svarade, vad frågan var och vad som faktiskt mättes. Du kan göra tabeller och diagram på papper eller i ett kalkylark, ett program där du skriver tal i rutor och låter programmet rita diagrammet.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- läsa av värden i ett linjediagram
- beskriva hur ett värde ändras i ett linjediagram
- räkna ut skillnader mellan mätningar
- göra en tabell och ett linjediagram på papper eller i ett kalkylark
Kan du lösa sådana här?
- Enkel uppgift
Linjediagrammet visar temperaturen ute klockan 12 varje dag under en vecka. Vilken dag var det varmast, och hur varmt var det då?
Tränar: Läsa av ett linjediagram
Visa svar
Dag 3, med 12 °C. Den högsta punkten på linjen ligger rakt ovanför dag 3. Gå därifrån rakt åt vänster till y-axeln och läs av 12. Kontrollera att ingen annan punkt ligger lika högt.
- Från vardagen
Titta på samma temperaturdiagram. Mellan vilka två dagar sjönk temperaturen mest, och hur mycket?
Tränar: Räkna ut skillnader i ett linjediagram
Visa svar
Mellan dag 5 och dag 6, med 6 grader. Linjen går brantast ner där: från 10 °C till 4 °C, och 10 − 4 = 6. Mellan dag 3 och dag 4 sjönk den också, men bara från 12 °C till 10 °C, alltså 2 grader.
- Förklara hur du tänker
I temperaturdiagrammet är linjen vågrät mellan dag 4 och dag 5. Max säger: "Där mätte ingen temperaturen." Stämmer det? Förklara.
Tränar: Pröva ett påstående om ett linjediagram
Visa svar
Nej. Det finns en punkt för både dag 4 och dag 5, och båda ligger på 10 °C. En vågrät linje betyder att värdet är detsamma vid båda mätningarna – temperaturen var lika hög båda dagarna.
- Från vardagen
Alva mätte en bönplanta varje måndag i fem veckor: 2 cm, 5 cm, 9 cm, 14 cm och 20 cm. Hur mycket växte plantan mellan varje mätning, och mellan vilka mätningar växte den mest?
Tränar: Räkna ut förändringar i en tabell
Visa svar
Den växte 3 cm, 4 cm, 5 cm och 6 cm, och mest mellan den fjärde och den femte mätningen. 5 − 2 = 3, 9 − 5 = 4, 14 − 9 = 5 och 20 − 14 = 6. Kontrollera: 2 + 3 + 4 + 5 + 6 = 20, den sista höjden. I ett linjediagram blir linjen brantare för varje vecka.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Mät något som ändras under en dag, till exempel temperaturen vid ett fönster, fem gånger. Gör en tabell och ett linjediagram på papper eller i ett gratis kalkylark. Vad visar ditt diagram?
Tränar: Göra en tabell och ett linjediagram
Visa svar
Till exempel kl 8: 5 °C, kl 10: 8 °C, kl 12: 11 °C, kl 14: 12 °C och kl 16: 9 °C. Tiden står på x-axeln och temperaturen på y-axeln, och linjen visar att det blev varmare fram till eftermiddagen och sedan svalare. Ditt diagram blir annorlunda – kontrollera att varje punkt står vid rätt tid och att graderingen är jämn.
Visa hur man kan tänka
Uppgift:Rita ett linjediagram av tabellen: kl 8: 4 °C, kl 10: 7 °C, kl 12: 10 °C, kl 14: 12 °C och kl 16: 8 °C.
- 1
Tiden står på x-axeln och temperaturen på y-axeln.
- 2
Gradera y-axeln så att 12 får plats, till exempel från 0 till 14 i steg om 2.
- 3
Sätt ut en punkt för varje mätning och dra linjer mellan dem i tidsordning.
- 4
Kontrollera: den högsta punkten ska stå vid kl 14 och vara 12 °C, som i tabellen.
Svar: Ett linjediagram där linjen stiger fram till kl 14 och sedan sjunker
Uppgift:Snödjupet på skolgården mättes fyra måndagar i rad: 12 cm, 18 cm, 15 cm och 6 cm. Hur ändrades snödjupet från måndag till måndag?
- 1
Rita ett linjediagram, så syns ändringarna som linjer uppåt och nedåt.
- 2
Räkna ut skillnaderna: 18 − 12 = 6, 18 − 15 = 3 och 15 − 6 = 9.
- 3
Kontrollera: 12 + 6 − 3 − 9 = 6, det sista värdet.
Svar: Snödjupet ökade med 6 cm, minskade med 3 cm och minskade sedan med 9 cm
Så tränar du
5 minuter
Diagramjakt
Leta upp ett diagram i en broschyr, på en förpackning eller i ett läromedel. Var börjar axlarna, och hur stort är varje steg? Vad visar diagrammet, och vad visar det inte?
I vardagen
Fågelbordet
Titta ut genom fönstret mot ett fågelbord eller ett träd i tio minuter och dra streck för varje fågel ni ser, sort för sort. Gör en frekvenstabell och ett stapeldiagram. Gör om det en annan dag och jämför.
Med papper och penna
Termometern vid fönstret
Läs av en termometer vid fönstret några gånger under en helgdag och skriv upp tid och temperatur. Rita ett linjediagram. När steg temperaturen och när sjönk den?
Tillsammans med en vuxen
Diagram i kalkylark
Öppna ett gratis kalkylark på en vuxens dator eller telefon – barnet behöver inget eget konto. Skriv en tabell med två kolumner och låt programmet rita ett diagram. Prova olika diagramtyper. Vilken visar tabellen tydligast?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur vet du vilket värde stapeln har?”
Fråga hur barnet läste av diagrammet innan ni pratar om svaret.
”Vad kan vi säga säkert utifrån det här diagrammet?”
Låt barnet berätta med egna ord vad ett diagram visar när ni ser ett tillsammans.
”Vad skulle vi kunna räkna hemma i en vecka?”
Låt undersökningar handla om val, väder och saker – aldrig om kroppar, resultat eller familjen. En enkät i klassen är frivillig och anonym.
Det här kan vara klurigt
Jämför staplarnas höjd utan att läsa graderingen.
Så kan du hjälpa: Titta först var axeln börjar och hur mycket varje steg är värt. Läs sedan av talen och jämför dem.
Glömmer rubrik och namn på axlarna.
Så kan du hjälpa: Fråga dig: förstår någon annan vad diagrammet visar utan att du förklarar? Skriv rubriken först.
Läser av fel axel i ett linjediagram.
Så kan du hjälpa: Gå från punkten rakt ner till x-axeln för att se när det mättes, och rakt åt vänster till y-axeln för att se värdet.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Undersöka och tolka diagramDu är här
Bra att kunna först
- Skala
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i matematik för årskurs 4–6 om tabeller och diagram som beskriver resultat från undersökningar, på papper och med digitala verktyg, och om hur data i tabeller och diagram tolkas.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Matematik, årskurs 4–6
Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
Tolkning av data i tabeller och diagram.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i matematik
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.