NO • Åk 5
Känna igen och sortera arter
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Här sorterar du djur, växter och svampar efter kännetecken, använder och bygger bestämningsnycklar med ja/nej-frågor, läser vad de latinska namnen berättar och letar efter vanliga arter ute.
Biologin i åk 4–6 tar upp hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, och namn på några vanligt förekommande arter. Området går djupare än åk 1–3: riken, leddjuren, barrträd och lövträd, vad en art är, Linnés namn i två delar och bestämningsnycklar. Ute plockar barnet inga fridlysta växter, smakar aldrig på något och letar efter fästingar efteråt.
På den här sidan
Det här handlar det om
Forskare sorterar det som lever efter gemensamma drag, alltså kännetecken som flera arter har. Ju fler kännetecken två grupper har gemensamt, desto närmare släkt är de oftast. Djur, växter och svampar är tre av de stora grupperna, som kallas riken. Svamparna är ett eget rike: de är varken växter eller djur. De kan inte göra sin egen näring med solljus, utan tar upp näring från det som finns omkring dem.
Djur med ryggrad kallas ryggradsdjur. De delas in i däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar. Däggdjurens ungar diar mjölk, fåglarna har fjädrar, kräldjuren har torr hud med fjäll, groddjuren har naken och fuktig hud och lägger sin rom i vatten, och fiskarna andas med gälar.
De flesta djurarter saknar ryggrad. Många av dem är leddjur, med ett hårt skal och ben med leder. Insekterna har sex ben, och kroppen är delad i tre delar: huvud, mellankropp och bakkropp. De har antenner, och många har vingar. Spindeldjuren har åtta ben och inga antenner, och kroppen är inte delad i tre delar. Hos spindlarna är den delad i två.
Bland växterna finns barrträd och lövträd. Barrträd har barr, och fröna bildas i kottar. Lövträd har breda, platta blad, och fröna bildas i blommor. De flesta barrträd behåller barren på vintern, och de flesta lövträd i Sverige fäller löven på hösten.
En art är en grupp av individer som kan få ungar tillsammans, och ungarna kan i sin tur få ungar. På 1700-talet införde Carl Linné namn i två delar på latin, och han gav tusentals arter sådana namn. Den första delen är släktets namn och den andra artens. Arter i samma släkte är nära släkt. Gran heter Picea abies och tall Pinus sylvestris. Varje art har bara ett sådant vetenskapligt namn.
En bestämningsnyckel är en rad frågor som går att svara ja eller nej på. Varje svar leder vidare till en ny fråga, tills bara en art eller en grupp är kvar.
Några arter som många i Sverige kan se är gran, tall, björk, blåbär och maskrosor, talgoxe, blåmes, skata, ekorre, igelkott, sjuprickig nyckelpiga och vanlig groda.
Smaka aldrig på svamp, växter eller bär som du inte säkert känner igen, och plocka inte fridlysta växter. Låt djuren vara där du hittar dem. Har du varit i gräs eller skog, leta efter fästingar på kroppen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- göra en egen bestämningsnyckel med ja/nej-frågor
- avgöra om två djur hör till samma art
- förklara varför forskare använder latinska namn
- avgöra om en växt är ett barrträd eller ett lövträd
- sortera småkryp i grupper genom att räkna ben
Kan du lösa sådana här?
- Skriv själv
Gör en bestämningsnyckel med ja/nej-frågor för de här fem djuren: talgoxe, ekorre, sjuprickig nyckelpiga, korsspindel och vanlig groda. Varje fråga ska dela djuren som är kvar i två grupper.
Tränar: bygga en bestämningsnyckel
Visa svar
Till exempel: 1. Har djuret ryggrad? Ja: gå till 2. Nej: gå till 4. 2. Har det fjädrar? Ja: talgoxe. Nej: gå till 3. 3. Har det päls? Ja: ekorre. Nej: vanlig groda. 4. Har det sex ben? Ja: sjuprickig nyckelpiga. Nej, åtta: korsspindel.
- Tänk själv – dra en slutsats
En häst och en åsna kan få en unge tillsammans. Ungen kallas mula, och mulor kan nästan aldrig själva få ungar. Hör hästen och åsnan till samma art?
Tränar: använda vad en art är
Visa svar
Nej. Om de hade varit samma art skulle ungarna i sin tur kunna få ungar. Mulorna kan nästan aldrig det, så hästen och åsnan är två olika arter.
- Utforska
Leta tillsammans med en vuxen upp skogsharen i SLU Artdatabankens artfakta på nätet. Vilket vetenskapligt namn har den, och vilka andra svenska namn står där? Varför är det vetenskapliga namnet till hjälp för den som läser om "fjällharen" i en gammal bok?
Tränar: ta reda på en arts vetenskapliga namn
Visa svar
Lepus timidus. Där står flera svenska namn på samma art, till exempel fjällhare, nordhare och svenskhare. Den som slår upp fjällharen hittar samma vetenskapliga namn och vet då att boken handlar om samma art som skogsharen, fast namnet är ett annat.
- Tänk själv – dra en slutsats
Enen är ett buskformat träd med vassa barr. Den har blå "bär", men forskarna säger att bären egentligen är kottar med köttiga fjäll. Är enen ett barrträd eller ett lövträd? Smaka aldrig på enbär eller andra bär som du hittar.
Tränar: sortera en växt med kännetecken
Visa svar
Ett barrträd. Den har barr, och fröna bildas i kottar – det är just det som bären är, fast de ser ut som bär.
- Utforska
Låt en vuxen lyfta en mindre sten eller en bit ved på gården mot sig, så att den skyddar om något ligger under, och använd trädgårdshandskar. Ser ni en orm: lägg tillbaka och gå därifrån. Titta på småkrypen utan att ta upp dem, räkna benen och låt sedan den vuxna lägga tillbaka stenen försiktigt. Leta efter fästingar på kroppen efteråt om du har varit i gräs. Vilka grupper hittar ni?
Tränar: sortera småkryp efter antal ben
Visa svar
Till exempel: gråsuggor med fjorton ben, som är kräftdjur, en spindel med åtta ben, som är ett spindeldjur, en skalbagge med sex ben, som är en insekt, och en daggmask utan ben, som inte är ett leddjur.
Så tränar du
5 minuter
Samma släkte
Välj en art som ni känner. Ta reda på dess vetenskapliga namn och vilket släkte den hör till. Hitta sedan en annan art i samma släkte och jämför dem.
I vardagen
Fåglarna som liknar varandra
Titta på fåglarna vid ett fågelbord eller i en park och skriv vilka arter ni ser. Välj två som liknar varandra och skriv vilka kännetecken som skiljer dem åt. Rör aldrig döda fåglar, och tvätta händerna efter att ni har fyllt på fågelmaten.
Med papper och penna
Rikenas tabell
Gör en tabell med tre kolumner: djur, växter och svampar. Skriv in arter ni känner, och skriv under varje kolumn de kännetecken som gör att en art hör hemma just där.
Tillsammans med en vuxen
Nyckeln på promenaden
Gör en bestämningsnyckel med ja/nej-frågor för fem träd som ni ofta går förbi, och pröva den på nästa promenad. Plocka inga blad från träden – titta på dem som sitter kvar, eller på löv som har fallit till marken. Titta efter fästingar på hela kroppen när ni har kommit in, om ni har varit i gräs eller skog.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur ser du skillnad på dem?”
Fråga efter kännetecknen när barnet säger ett artnamn. Det är kännetecknen som gör att en bestämning håller, också när en app eller en bok ger ett förslag.
- Säg tydligt: vi smakar aldrig på svamp, växter eller bär som vi inte säkert känner igen. Det är den vuxna som avgör, och vid minsta tvekan låter man det vara. Har någon ändå smakat: ring 112 vid akuta besvär, och annars Giftinformationscentralen.
- En fridlyst växt får man oftast inte plocka, och man får aldrig gräva upp den. Titta hellre och fotografera växten än plocka den.
Det här kan vara klurigt
Tror att spindlar är insekter.
Så kan du hjälpa: Titta tillsammans på en bild av en spindel och en skalbagge, och räkna både benen och kroppsdelarna och leta efter antenner.
Tror att fladdermusen är en fågel och att valen är en fisk.
Så kan du hjälpa: Fråga vad alla däggdjur har gemensamt, inte hur djuret rör sig. Fladdermusen har päls, och både fladdermusens och valens ungar diar mjölk.
Tror att svampar är växter.
Så kan du hjälpa: Förklara att svampar inte kan göra sin egen näring med solljus, som växterna kan, och att de är ett eget rike – varken växter eller djur.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Känna igen och sortera arterDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet sorterar djur, växter och svampar efter kännetecken – riken, ryggradsdjurens grupper, insekter och spindeldjur, barrträd och lövträd – lär sig vad en art är och vad Linnés namn i två delar berättar, använder, bygger och förbättrar bestämningsnycklar och känner igen några vanliga svenska arter ute.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Biologi, årskurs 4–6
Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.