Hoppa till innehållet
Skolguiden

NO • Åk 5

Mångfald och anpassningar

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Här tar du reda på vad fjällrävens päls, hackspettens tunga och kaktusens taggar gör, jämför vitsippor med varandra och läser i rödlistan hur hotade några svenska arter är.

Biologin i åk 4–6 tar upp biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön. Området tar upp mångfaldens tre delar – arter, variation inom en art och olika miljöer – och varför den behövs, rödlistan, och anpassningar som förklaras med vad de gör och hur de har uppstått genom urval under många generationer. Rödlistan beskrivs med hopp: arter som har skyddats har också kommit tillbaka.

Till Så kan en vuxen hjälpa

I en lövskog på våren sitter en pojke på tolv år med hörapparat, kort svart hår och ljusbrun hud, i grön regnjacka, på huk och tittar på vitsippor utan att plocka dem. Bredvid står en flicka på tio år med glasögon, rött hår i två flätor och ljus hud, i gul jacka, och skriver i ett anteckningsblock, och en vuxen kvinna med hijab och mörkbrun hud, i blå kappa, pekar på en hackspett på en trädstam
På den här sidan

Det här handlar det om

Biologisk mångfald betyder att livet är rikt på tre sätt. Det finns många olika arter av djur, växter, svampar och små organismer, och individerna inom en art är olika varandra. Det finns också många olika slags miljöer, som skogar, myrar, ängar, sjöar, fjäll och världshaven.

Mångfalden behövs. Olika arter gör olika saker: en del pollinerar blommor, andra bryter ner det som har dött eller äts av andra djur. Försvinner en art kan de som är beroende av den få det svårare. Variationen inom en art gör att några individer kan klara sig när något förändras.

Arter kan försvinna. SLU Artdatabanken bedömer vart femte år hur stor risken är att arter försvinner från Sverige. De arter som har en risk, eller där kunskapen inte räcker, sätts upp på rödlistan. Den senaste, Rödlistan 2025, kom ut i mars 2026. Kategorierna för hotade arter är sårbar, starkt hotad och akut hotad. Nära hotad är ett steg innan, och nationellt utdöd betyder att arten har försvunnit från Sverige. En art som inte har någon särskild risk kallas livskraftig.

Arter kan också komma tillbaka. På 1970-talet föddes det nästan inga havsörnsungar längs Sveriges ostkust. Människor förbjöd de miljögifter som skadade örnarna, och i dag räknas havsörnen som livskraftig.

En anpassning är en ärftlig egenskap hos kroppen eller ett beteende som gör att en organism klarar sig bra i sin miljö. Gräsanden har till exempel hud mellan tårna, så att fötterna blir som paddlar i vattnet.

Anpassningar uppstår inte för att en individ vill eller försöker. De uppstår genom det naturliga urvalet under många generationer: de individer som råkar ha en ärftlig egenskap som passar miljön överlever oftare och får fler ungar, som ärver den. En förändring som bara händer under en individs liv ärvs inte.

Titta på djur och växter, men låt djuren och deras bon vara, och plocka inte fridlysta växter. Har du varit i gräs eller skog, leta efter fästingar på kroppen.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • förklara hur en växt är anpassad till en torr miljö
  • resonera om hur en ung fågel hittar till en plats den aldrig har sett
  • förklara hur en anpassning kan uppstå genom urval
  • förklara varför variationen inom en art behövs
  • ta reda på hur hotad en art är

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    En kaktus växer i en öken där det sällan regnar, men där det ibland kommer en kort skur. Den har tjock stam, taggar i stället för vanliga blad, och rötter som breder ut sig nära markytan. Hur hjälper var och en av delarna kaktusen att klara sig? Rör aldrig taggarna på en kaktus.

    Tränar: förklara anpassningar till torka

    Visa svar

    Stammen sparar vatten, och den är grön och gör fotosyntes i stället för bladen. Taggarna är ombildade blad: de tappar mycket mindre vatten än breda blad, ger lite skugga och skyddar mot djur som vill äta den vattenrika stammen. Rötterna nära ytan suger snabbt upp vattnet efter en kort skur, innan det hinner försvinna.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Göken lägger sina ägg i andra fåglars bon, och ungen föds upp av till exempel en ängspiplärka eller en rörsångare. Gökungen träffar aldrig sina föräldrar, och de vuxna gökarna flyttar söderut före ungarna. Ändå flyger gökungen ensam till rätt område i Afrika. Göken äter mest larver och insekter. Hur kan gökungen veta vart den ska, och varför flyttar gökarna alls?

    Tränar: resonera om ett beteende hos en flyttfågel

    Visa svar

    Kunskapen om vart den ska måste finnas i arvet, för ingen visar den. Flyttningen är ett ärftligt beteende, en anpassning som har uppstått genom urval. Gökarna flyttar för att det nästan inte finns några larver och insekter i Sverige på vintern. I Afrika finns det mat då.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Fjällharen byter till vit päls på vintern. Tänk dig ett område där snön kommer allt senare på hösten. Anta att det är olika för olika harar när de byter päls, och att det ärvs. Vilka harar klarar sig bäst där, och hur kan hararna i området förändras under många generationer?

    Tränar: förklara hur urvalet kan förändra en art

    Visa svar

    De harar som byter päls senare. De är inte vita när marken fortfarande är brun, så rävar och örnar ser dem inte lika lätt, och de överlever oftare. De får fler ungar, som ärver den sena tiden. Efter många generationer byter de flesta harar i området päls senare. Ingen hare väljer själv när den byter.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    En påhittad bonde odlar bara en sorts potatis, där alla plantor är nästan exakt lika i arvet. En annan bonde odlar fem olika sorter. En ny växtsjukdom kommer till trakten. Vem riskerar att förlora hela skörden? Och varför sparar forskare frön av många gamla sorter i frövalv?

    Tränar: resonera om risken med en enda sort

    Visa svar

    Bonden med en enda sort. Tål en planta inte sjukdomen, tål ingen av dem den. Bland fem sorter kan någon tåla sjukdomen. Forskarna sparar frön för att variationen ska finnas kvar, om den behövs i framtiden mot nya sjukdomar eller ett annat klimat.

  5. Utforska

    Leta tillsammans med en vuxen upp igelkotten i SLU Artdatabankens artfakta på nätet. Vilken kategori har den i Rödlistan 2025, och vad betyder kategorin?

    Tränar: ta reda på hur hotad en art är

    Visa svar

    Igelkotten är sårbar. Det är en av kategorierna för hotade arter, och det betyder att det finns en stor risk att den försvinner från Sverige om inget ändras.

Så tränar du

5 minuter

  • Ett liv eller många generationer?

    Den ena hittar på en förändring hos ett djur eller en växt. Den andra säger om den har hänt under ett enda liv eller över många generationer, och om den kan ärvas.

I vardagen

  • Vad gör den delen?

    När ni ser ett djur eller en växt, ute eller i en bok, välj en kroppsdel och fråga varandra: vad gör den här delen just där den lever? Titta, men plocka och smaka aldrig. Har ni varit i gräs eller skog, titta efter fästingar på hela kroppen när ni har kommit in.

Med papper och penna

  • Mångfaldskartan

    Rita en karta över närmiljön och markera olika slags platser, som en gräsmatta, en dunge, en rabatt och en parkering. Skriv vilka arter ni tror finns på varje plats och vilken som har flest. Går ni sedan ut och kontrollerar: gå med en vuxen, håll er på trottoaren vid parkeringen och leta efter fästingar på kroppen efteråt.

Tillsammans med en vuxen

  • Rödlistan

    Leta upp tre arter i SLU Artdatabankens artfakta tillsammans: en ni ofta ser, en ni sällan ser och en ni bara har läst om. Vilken kategori har de i Rödlistan 2025? Läs också vad som står om varför.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Hur kan det ha blivit så, under många generationer?”

    Säg att ett djur "har" en anpassning, inte att det "anpassar sig". Fråga hellre hur egenskapen kan ha blivit så.

  • Prata om hotade arter med hopp. Havsörnen kom tillbaka när miljögifterna förbjöds, och många arter får hjälp av att människor skyddar platser där de lever. Barnet ska inte känna att det är dess ansvar att rädda arterna.
  • Titta på djur och växter tillsammans, men låt djuren och deras bon vara. En fridlyst växt får man oftast inte plocka, och man får aldrig gräva upp den.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att djuret anpassade sig för att det behövde.

    Så kan du hjälpa: Fråga vad som hände med de individer som inte hade egenskapen. Det är skillnaden i vilka som överlever och får ungar, generation efter generation, som ändrar en art – inte en individ som försöker.

  • Tror att mångfald betyder bara många djur.

    Så kan du hjälpa: Gå igenom de tre delarna tillsammans: arter av alla slag, också växter, svampar och små organismer, skillnader inom en art, och olika slags miljöer.

  • Tror att en art som är vanlig i dag inte kan försvinna.

    Så kan du hjälpa: Staren och tofsvipan är fåglar som många känner igen, och båda är sårbara i Rödlistan 2025. Prata om att en art kan minska under många år innan någon märker det.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Liv och evolution
  2. Mångfald och anpassningarDu är här
  3. Känna igen och sortera arter

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vad biologisk mångfald är – arter, variation inom en art och olika miljöer – och varför den behövs, läser i rödlistan hur hotade några svenska arter är, förklarar vad anpassningar hos fjällräven, hackspetten, kaktusen och flyttfåglarna gör, och hur anpassningar uppstår genom urval under många generationer.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Biologi, årskurs 4–6

Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i no

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.