Från råvara till produkt

En råvara är något som tas från naturen, till exempel malm ur berget, träd som fälls eller olja ur marken. För att bli en produkt måste råvaran förädlas – den förändras i flera steg. Varje steg kräver energi.

Malm är sten som innehåller en metall som sitter ihop med andra ämnen, ofta med syre. Järnmalm hettas upp i en masugn tillsammans med kol. Kolet tar bort syret från järnet, och kvar blir järn med en del kol i. När mängden kol sedan minskas blir järnet till stål, som är starkt och går att forma.

Aluminium framställs ur bauxit, en bergart där aluminium sitter ihop med syre och väte. Ur bauxiten renas aluminiumoxid, som sedan delas med hjälp av elektricitet i en het smälta. Det går åt väldigt mycket el. Att smälta om gammalt aluminium kräver bara ungefär en tjugondel av den energin.

Trä består mest av små fibrer av cellulosa. I ett pappersbruk mals veden, eller kokas med kemikalier, så att fibrerna lossnar från varandra. Fibrerna blandas med vatten till en massa, som sprids ut, pressas och torkas till papper eller kartong.

Det mesta av plasten görs av råolja eller naturgas. I dag görs en del plast också av växter, till exempel av socker eller stärkelse. Plast som görs av växter kallas biobaserad – men det betyder inte att den bryts ner i naturen.

När en sak har gjort sitt är det bäst att använda den igen, som den är – det kallas att återanvända. Går det inte kan materialet återvinnas: metall smälts om, papper blir ny pappersmassa och plast smälts och formas till ny plast. Återvinning kräver också energi, men för aluminium mycket mindre än att börja om från bauxit.

Allt blir inte som nytt. Pappersfibrerna slits lite för varje gång de återvinns. Plast blir sämre när olika sorter blandas, och plast som inte går att återvinna bränns ofta för att ge värme och el. Metaller går att smälta om många gånger.