NO • Åk 5
Upptäckter och källkritik i fysiken
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Batteriet i mobilen, elen i lampan och vågorna som bär ett samtal är upptäckter som människor har gjort, en i taget. Här tar du reda på hur – och övar på att pröva det någon påstår om fysik.
Fysiken i åk 4–6 tar upp några upptäckter inom fysiken och vad de betydde för hur människor lever och ser på naturen, och hur man granskar information som rör fysik. Området följer upptäckterna från jorden runt solen till batteriet, el och magnetism och radiovågorna. Påståendena att granska är påhittade, och försöket görs med ett vanligt batteri, aldrig med eluttaget.
På den här sidan
Det här handlar det om
Fysiken handlar om rörelse och krafter, el och magnetism, ljus, ljud och värme. Många upptäckter i fysiken har ändrat både hur människor lever och hur de ser på världen.
År 1543 skrev Nicolaus Kopernikus att jorden går runt solen, och år 1610 såg Galileo Galilei genom sin kikare månar som går runt planeten Jupiter. Jorden var inte längre mittpunkten som allt kretsar kring. År 1687 visade Isaac Newton att samma tyngdkraft som får saker att falla på jorden håller kvar månen i sin bana. Samma naturlagar gäller alltså på jorden och ute i rymden.
Omkring år 1800 byggde italienaren Alessandro Volta det första batteriet: en stapel av skivor av zink och koppar, med tyg eller papp indränkt i saltvatten emellan. Det var det första som kunde ge en jämn elektrisk ström under lång tid. Enheten volt har fått sitt namn efter honom.
År 1820 såg dansken Hans Christian Ørsted att en kompassnål rörde sig när han slöt en strömkrets nära den. Det visade att el och magnetism hänger ihop: en ledning med ström påverkar en magnet i närheten.
År 1831 upptäckte engelsmannen Michael Faraday att en magnet som rör sig nära en ledning, till exempel en spole av koppartråd, kan ge en elektrisk ström i ledningen. Det mesta av elen i elnätet kommer i dag från kraftverk som bygger på den upptäckten.
År 1864 räknade skotten James Clerk Maxwell fram att det borde finnas osynliga vågor av el och magnetism som färdas genom rymden. Tysken Heinrich Hertz visade sådana vågor med försök i slutet av 1880-talet. Några år senare skickade italienaren Guglielmo Marconi meddelanden med radio, och 1901 tog man emot hans signaler på andra sidan Atlanten. Radio, mobiltelefoner och wifi använder sådana vågor.
Energi kan inte skapas ur ingenting, och den kan inte heller försvinna. Den kan bara omvandlas från en form till en annan. Det är en av de bäst prövade lagarna i fysiken.
Inom fysiken räknas ett påstående först när det går att pröva med försök eller mätningar, och när andra kan pröva det. Samma frågor kan du ställa när någon påstår något om fysik: Vem säger det, och tjänar den på det? Går det att pröva? Har någon annan prövat det?
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara varför man sällan kan säga att en enda person uppfann något
- resonera om varför en ny syn på naturen kunde vara svår att tro på
- granska en video och komma på flera möjliga förklaringar
- pröva ett påstående mot en lag i fysiken
- ta reda på om ett påstående har prövats, eller pröva det själv
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Under 1800-talet gjorde många uppfinnare i olika länder lampor där en tråd glödde av ström, men de flesta lyste bara en kort stund. Omkring år 1880 lyckades Joseph Swan i England och Thomas Edison i USA, var för sig, göra lampor som lyste länge. En påhittad frågesport säger: "Edison uppfann glödlampan." Vad är problemet med det?
Tränar: förstå att uppfinningar bygger på många
Visa svar
Det var inte en person som uppfann glödlampan. Många hade arbetat på den före Edison, och Swan lyckades ungefär samtidigt som han. Edison var en av dem som gjorde lampan så bra att den kunde användas i vanliga hem.
- Tänk själv – dra en slutsats
När Kopernikus skrev att jorden snurrar och går runt solen var det många som inte trodde på det. Varför kunde det vara svårt att tro, om man bara gick efter vad man själv såg och kände?
Tränar: resonera om en ny syn på naturen
Visa svar
Man känner inte att jorden rör sig – marken känns stilla. Och det ser ut som om solen vandrar över himlen och runt jorden. Det behövdes noggranna observationer och nya instrument, som kikaren, innan fler blev övertygade.
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad video visar en sten som svävar en bit över ett bord, och den har massor av visningar. Vilka förklaringar kan finnas, och vad säger alla visningarna om ifall det är sant?
Tränar: granska en video
Visa svar
Stenen kan hänga i en tunn tråd som inte syns, det kan finnas magneter i bordet, eller så kan filmen vara redigerad. Visningarna säger ingenting om ifall det är sant – bara att många har tittat. Jag skulle vilja veta vem som gjorde videon och om någon annan kan göra samma sak.
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad uppfinnare visar en maskin och säger att den ger mer energi än den tar, så att den kan driva sig själv för alltid. Han vill att folk ska ge honom pengar. Kan maskinen fungera som han säger? Vad bör hända innan någon tror på honom?
Tränar: pröva ett påstående mot en lag i fysiken
Visa svar
Nej. Energi kan inte skapas ur ingenting, så en maskin kan inte ge ut mer energi än den får. Andra, som inte tjänar på maskinen, borde få undersöka den noga. Han vill ha pengar, så han har skäl att överdriva.
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad nyhetssajt skriver: "Forskare har upptäckt att isbitar smälter fortare när man spelar musik för dem." Det står inte vilka forskarna är eller hur de gjorde. Hur kan du ta reda på om det stämmer?
Tränar: ta reda på om ett påstående har prövats
Visa svar
Jag letar efter vilka forskarna är och om någon annan har gjort om försöket. Jag kan också pröva själv: två likadana isbitar på likadana fat i två likadana rum, med musik i det ena och tyst i det andra, och ta tid på när de har smält. Allt annat ska vara lika.
Så tränar du
5 minuter
Vem tjänar på det?
Ta fram en reklam för något som har med el, batterier eller energi att göra. Fråga varandra: Vem säger det? Tjänar de på det? Hur skulle vi kunna pröva det?
I vardagen
Innan batteriet fanns
Leta efter saker hemma som har ett batteri. Prata om hur människor klarade sig utan dem, och vilka saker som inte hade kunnat finnas alls.
Med papper och penna
Upptäcktslinjen
Rita en tidslinje från 1540 till 1910. Sätt ut upptäckterna från det här området med år och namn, och dra pilar mellan dem som byggde på varandra.
Tillsammans med en vuxen
Vänd på strömmen
Gör kompassförsöket med batteriet och glödlampan för 4,5 volt tillsammans, med batteriet och den andra ledningen en bit bort och ledningen tätt mot kompassens glas. Har ni ingen kompass, använd kompassen i en mobil och för ledningen sakta över den. Byt sedan plats på de två ledningarna vid batteriets poler och håll ledningen över nålen igen. Vad gör nålen nu? Använd bara batterier, aldrig eluttaget, och koppla aldrig polerna direkt till varandra.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad skulle ett försök kunna visa?”
Ge inte svaret direkt när barnet granskar ett påstående. Fråga hellre hur ni kan pröva det, och leta tillsammans i ett uppslagsverk eller hos ett museum.
”Vad behövde hen veta först?”
Prata om att forskare bygger vidare på varandras arbete. Det gör historien lättare att komma ihåg än lösa namn och årtal.
- Använd bara ett vanligt 4,5-voltsbatteri eller AA-batterier, aldrig eluttaget, och inga litiumbatterier, laddbara batteripack eller trasiga batterier. Knappcellsbatterier används inte – de är farliga att svälja.
Det här kan vara klurigt
Tror att forskare aldrig är oense.
Så kan du hjälpa: Leta upp en nyhet om forskning tillsammans och se efter om det står att andra forskare håller med, tvivlar eller vill pröva mer.
Tror att någon har kontrollerat det som sägs i en video.
Så kan du hjälpa: Fråga vem som gjorde videon och vem som såg den innan den lades ut. Prata om att vem som helst kan lägga ut en video.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Upptäckter och källkritik i fysikenDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig om några upptäckter i fysikens historia – jorden runt solen, tyngdkraften, batteriet, el och magnetism och radiovågorna – och vad de ändrade, och övar på att granska påståenden om fysik: vem som säger det, om det går att pröva och om någon annan har prövat det.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Fysik, årskurs 4–6
Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
Kritisk granskning och användning av information som rör fysik.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.