NO • Åk 5
Människan och naturen
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Här följer du saker du använder varje dag tillbaka till naturen, sorterar vad naturen gör åt oss och väger för- och nackdelar när människor vill använda en plats. Du granskar också vad allemansrätten låter dig göra.
Biologin i åk 4–6 tar upp människans beroende av och påverkan på naturen, med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster, och naturen som resurs och vårt ansvar när vi använder den. Området är sakligt och hoppfullt: det visar vad människor redan gör för att skydda naturen, och barnet görs inte ansvarigt för stora problem. Uppgifterna handlar om påhittade platser. Ekosystemtjänster, allemansrätten och fridlysningen är kontrollerade mot Naturvårdsverket.
På den här sidan
Det här handlar det om
Människor är beroende av naturen. Maten kommer från växter och djur. Syret i luften kommer från växter och alger som gör fotosyntes. Mycket av dricksvattnet är grundvatten, som har runnit genom jord, sand och berg. Virke och papper kommer från träd, och fibrer som bomull och ull kommer från växter och djur.
Naturbruk är när människor använder naturen för att få fram något. Det är jordbruk, där man odlar på åkrar och föder upp djur, skogsbruk, där man odlar skog och fäller träd, och fiske och vattenbruk, där man fångar eller odlar fisk. Naturbruket ger mat och råvaror, men det förändrar också naturen, och arterna som levde där.
Naturvårdsverket beskriver ekosystemtjänster som "alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet". De är beroende av levande organismer. Ett exempel är pollinering, när insekter flyttar pollen mellan blommor. Ett annat är nedbrytning, när svampar, bakterier och småkryp gör jord av det som har dött.
Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den har tre delar. Den ekologiska delen handlar om att naturen ska klara sig på lång sikt. Den sociala handlar om att människor ska må bra och ha det rättvist. Den ekonomiska handlar om att människor ska kunna försörja sig. Ofta behöver de tre delarna vägas mot varandra.
Människor påverkar naturen, till exempel när skog fälls, när ämnen släpps ut och när skräp lämnas kvar. Men människor skyddar också naturen. Nationalparker och naturreservat har egna regler som skyddar växter och djur. Vissa växt- och djurarter är fridlysta. För växterna betyder det oftast att man inte får plocka dem, och man får inte gräva upp eller skada dem. Djuren får man inte döda, skada eller fånga. Vad som gäller för varje art står hos Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Fridlysningen av fåglar gäller också deras ägg och bon.
Allemansrätten gör att alla får röra sig i naturen. Den ger både rättigheter och skyldigheter. "Inte störa – inte förstöra" är huvudregeln, skriver Naturvårdsverket. Man får plocka bär och svamp, och blommor som inte är fridlysta. Men man ska inte skada levande träd, inte störa djuren och inte gå in på någons tomt. Det man tar med ut i naturen tar man med hem igen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- sortera vad som är en ekosystemtjänst och vad som inte är det
- förklara vad som händer när en ekosystemtjänst försvinner
- jämföra två sätt att bruka skogen och hur de påverkar livet där
- ta reda på vad fridlysning är och varför arter fridlyses
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Vilka av de här är ekosystemtjänster? a) Humlor som pollinerar äppelblommor. b) Ett vindkraftverk som gör el. c) Musslor som filtrerar och renar vatten. d) Järnmalm i berget. e) Träd i en stad som dämpar buller.
Tränar: sortera ekosystemtjänster
Visa svar
a, c och e, eftersom levande organismer gör dem. Vinden i b är luft som rör sig, och järnmalmen i d är berg – inget av dem är levande, så de är inte ekosystemtjänster.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ett år finns det nästan inga bin eller humlor i en trädgård när äppelträden blommar. Hur kan det påverka äpplena på hösten, och varför?
Tränar: förstå vad som händer när en ekosystemtjänst försvinner
Visa svar
Det kan bli mycket färre äpplen. De flesta äppelsorter behöver pollen från ett träd av en annan äppelsort för att det ska bli ett äpple, och det är insekterna som bär pollenet dit. Blir blommorna inte pollinerade blir det ingen frukt.
- Jämför
Kalavverkning, där man fäller nästan alla träd på en yta på en gång, och skogsbruk där man tar ut några träd i taget så att skogen står kvar – vad är likt och vad är olika, för djuren och växterna och för den som säljer virket?
Tränar: jämföra två sätt att bruka skogen
Visa svar
Båda ger virke. Vid kalavverkning får man mycket virke på en gång, men arterna som behöver skugga och gamla träd försvinner från ytan under lång tid, och andra arter som tycker om ljus kommer dit. När man tar ut några träd i taget står skogen kvar och många arter kan bo kvar, men man får mindre virke varje gång.
- Utforska
Leta tillsammans med en vuxen upp Naturvårdsverkets sida om fridlysta arter. Vilka grupper av växter och djur är fridlysta i hela Sverige, och varför fridlyser man arter?
Tränar: ta reda på vad fridlysning är
Visa svar
Alla orkidéer, groddjur, kräldjur, fladdermöss och vilda fåglar är fridlysta. Man fridlyser en art för att skydda den när den riskerar att försvinna eller att plundras.
- Tänk själv – dra en slutsats
I en påhittad sjö fiskar människor varje år upp nästan alla stora gäddor. Gäddorna äter mört, och mörten äter djurplankton, små djur som i sin tur äter alger i vattnet. Vad kan hända med mörten, djurplanktonen och vattnet efter några år?
Tränar: förstå hur naturbruk kan förändra en sjö
Visa svar
Utan gäddor kan mörten bli många fler. De äter mer djurplankton, så djurplanktonen blir färre. Då äts färre alger, och algerna kan bli så många att vattnet blir grönt och grumligt.
Så tränar du
5 minuter
Får man det?
Den vuxna hittar på en sak man kan vilja göra i naturen, till exempel plocka svamp, bryta en gren från en levande gran eller gå över en åker där det växer säd. Barnet svarar ja eller nej enligt allemansrätten och säger varför. Byt sedan.
I vardagen
Var kommer det ifrån?
Välj en sak hemma, till exempel en tröja, en stol eller en bok. Följ den tillsammans bakåt till naturen: vilken växt eller vilket djur, och vilket slags naturbruk? Slå upp det ni inte vet.
Med papper och penna
Ekosystemtjänstkartan
Rita en karta över ert närområde. Sätt ut var naturen gör något åt er: där blommor pollineras och där löv bryts ner till jord. Skriv vilken ekosystemtjänst det är.
Tillsammans med en vuxen
Skräpplockning i parken
Plocka skräp tillsammans i en park eller vid skolan, med handskar och en påse. Rör aldrig glas, vassa saker eller sprutor – visa den vuxna, som tar hand om det. Har ni varit i gräs eller skog, titta efter fästingar på hela kroppen när ni har kommit in, och tvätta händerna.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad har människor gjort här i närheten för att skydda naturen?”
Prata om vad människor redan gör för naturen: naturreservat, fridlysning, våtmarker som anläggs och ängar som får blomma. Barnet ska inte känna att det själv ska lösa stora problem.
”Vem vinner och vem förlorar på det här?”
När ni pratar om hållbarhet: låt alla tre delarna komma fram, och fråga hur de kan vägas mot varandra. Det finns sällan en lösning där ingen förlorar något.
- Kontrollera vad allemansrätten säger på Naturvårdsverkets webbplats, i stället för att lita på vad folk säger. Där finns också regler för eldning och tältning.
Det här kan vara klurigt
Tror att naturen alltid klarar sig själv.
Så kan du hjälpa: Naturen kan ofta återhämta sig, men det kan ta mycket lång tid. En art som har försvunnit helt kommer inte tillbaka. Prata om vad det betyder att skydda en plats innan den har förändrats.
Tror att ekosystemtjänster är något som människor gör.
Så kan du hjälpa: Ordet tjänst kan låta som ett jobb som människor gör. Säg att det är växter, djur, svampar och bakterier som gör jobbet, och att människorna är de som har nytta av det.
Tror att allemansrätten betyder att man får göra vad man vill i naturen.
Så kan du hjälpa: Allemansrätten ger både rättigheter och skyldigheter. Läs huvudregeln "inte störa – inte förstöra" tillsammans och hitta på fall där den gäller.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Människan och naturenDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Fältstudier i naturen
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet följer vardagens saker tillbaka till naturen, lär sig vad jordbruk, skogsbruk och fiske ger och förändrar, sorterar ekosystemtjänster och väger ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet mot varandra. Barnet lär sig också vad allemansrätten och fridlysningen säger om vårt ansvar i naturen.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Biologi, årskurs 4–6
Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster.
Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.