NO • Åk 5
Dag, natt, årstider och år
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Här bygger du modeller av jorden och månen med en apelsin, en stol och en ficklampa, ritar skuggor under en dag och räknar med solens höjd, tidsskillnader och skottår.
Fysiken i åk 4–6 tar upp hur dag, natt, årstider och år kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar. Barnet bygger modeller i ett mörkt rum, följer skuggor ute och räknar med jordens rotation och axelns lutning. Titta aldrig på solen, inte heller genom kikare, kamera eller solglasögon, och håll själv i ficklampan så att ingen får ljuset i ögonen.
På den här sidan
Det här handlar det om
Jorden snurrar runt sin egen axel, en tänkt linje genom nordpolen och sydpolen. Ett varv tar ett dygn. Den halva av jorden som är vänd mot solen har dag, och den andra halvan har natt. Solen slocknar aldrig, och den lyser hela tiden på halva jorden.
Jorden snurrar från väster mot öster. Därför ser det ut som om solen går upp ungefär i öster och ner ungefär i väster, fast det är vi som snurrar. Mitt på dagen står solen ungefär i söder, sett från Sverige. Ett varv runt är 360 grader.
Jorden går också runt solen. Ett varv tar ett år, ungefär 365 och en fjärdedels dygn. Kalendern har 365 dagar, så varje år blir det ungefär en fjärdedels dag över. Därför läggs en extra dag, skottdagen den 29 februari, till vart fjärde år. Ett sådant år kallas skottår.
Jordaxeln lutar ungefär 23,5 grader. Den pekar hela tiden åt samma håll i rymden medan jorden går runt solen. Därför lutar norra halvan av jorden mot solen en del av året och bort från solen en annan del. När vi lutar mot solen står den högt på himlen och dagarna är långa: det är sommar. När vi lutar bort står solen lågt och dagarna är korta: det är vinter. På södra halvan av jorden är det tvärtom.
Hur högt solen står mitt på dagen beror också på hur långt norrut man bor. I mars och september står den ungefär 90 grader minus breddgraden över horisonten. Vid midsommar står den 23,5 grader högre än så, och vid midvinter 23,5 grader lägre. Titta aldrig på solen, inte heller genom kikare, kamera eller solglasögon.
Avståndet mellan jorden och solen ändras lite under året, men det är inte det som ger årstiderna.
Månen går runt jorden ungefär en gång i månaden, och den vänder hela tiden samma sida mot oss. Månen lyser inte själv. Den syns för att solen lyser på den.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- undersöka med en ficklampa vad det betyder att ljus kommer in lågt
- räkna ut tidsskillnaden mellan två städer med hjälp av jordens rotation
- förutsäga i en modell hur dagen blir när axeln lutar åt sidan
- förklara när månen syns på himlen
- ta reda på och rita solens bana över himlen på sommaren och vintern
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Lägg ett rutat papper på bordet i ett mörkt rum. Håll en ficklampa rakt ovanför papperet, 20 centimeter ifrån, och rita runt ljusfläcken. Luta sedan ficklampan snett, så att ljuset kommer in lågt men lampan fortfarande är 20 centimeter från papperet, och rita runt fläcken igen. Räkna rutorna i båda fläckarna. Hur skiljer sig fläckarna, och vad kan det säga om solljuset på sommaren och på vintern?
Tränar: undersöka hur ljus som kommer in lågt sprids ut
Visa svar
Den sneda fläcken är större och svagare. Samma ljus delas på fler rutor, så varje ruta får mindre. Solen står lågt på vintern, och då delas solljuset på samma sätt på en större yta. Varje bit av marken får mindre ljus och värms mindre.
- Tänk själv – dra en slutsats
Stockholm ligger ungefär 18 grader öster om nollmeridianen, och Göteborg ungefär 12 grader. Jorden snurrar ett varv, 360 grader, på 24 timmar. I vilken av städerna står solen högst först en dag, och ungefär hur många minuter senare gör den det i den andra?
Tränar: räkna med jordens rotation
Visa svar
I Stockholm, som ligger längre österut. Jorden vrider sig 360 delat med 24, alltså 15 grader i timmen. Det betyder en grad på fyra minuter. Städerna ligger 6 grader isär, så det skiljer ungefär 24 minuter.
- Vad tror du händer sedan?
Stick en tandpetare genom en apelsin som jordaxel och sätt en lapp för Sverige högt upp. En vuxen lyser med en ficklampa i ett mörkt rum, aldrig mot någons ögon. Luta axeln lite och håll den lutad åt samma håll i rummet hela tiden. Ställ dig så att axeln varken lutar mot lampan eller bort från den, utan åt sidan. Gissa först: är Sverige-lappen i ljuset längre, kortare eller lika länge som i mörkret när du snurrar ett varv? Pröva sedan.
Tränar: gissa och pröva hur dagen blir mellan sommar och vinter
Visa svar
Ungefär lika länge. När axeln lutar åt sidan är dag och natt ungefär lika långa överallt på jorden. Så är det i verkligheten två gånger om året, i mars och i september. Det kallas dagjämning.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vid fullmåne är månen på andra sidan jorden från solen. Vid nymåne är den mellan jorden och solen. Varför kan man se fullmånen hela natten, men nymånen inte alls?
Tränar: förklara när månen syns
Visa svar
Fullmånen står mitt emot solen. När solen går ner ungefär i väster går fullmånen upp ungefär i öster, och den är uppe hela natten med hela den belysta sidan mot oss. Nymånen är uppe på dagen, nära solen på himlen, och den sida som solen lyser på är vänd bort från oss.
- Skriv själv
Ta reda på tillsammans med en vuxen, i en almanacka eller på nätet, ungefär åt vilket håll solen går upp och ner där ni bor vid midsommar och vid jul. Rita en bild av himlen med solens båge båda dagarna. Titta aldrig på solen.
Tränar: ta reda på och rita solens bana
Visa svar
Till exempel i Stockholm: Vid midsommar går solen upp ungefär i nordost och ner ungefär i nordväst, och bågen går högt över himlen. Vid jul går den upp ungefär i sydost och ner ungefär i sydväst, och bågen är låg och kort. Båda dagarna står solen ungefär i söder mitt på dagen.
Så tränar du
5 minuter
Var står solen?
Utan att titta på solen: peka åt det håll solen står just nu, med hjälp av skuggorna. Peka sedan dit du tror att den står om två timmar, och titta på skuggorna igen då.
Med papper och penna
Dagens längd
Ta reda på när solen går upp och ner en dag i varje årstid, i en almanacka. Räkna ut hur många timmar solen är uppe varje gång, och rita ett stapeldiagram.
Tillsammans med en vuxen
Karlavagnen
Gå ut en klar kväll med en vuxen och leta efter Karlavagnen bland stjärnorna. Titta igen två timmar senare. Har den flyttat sig, och vad är det som har rört sig?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Är det solen eller vi som rör oss?”
Säg ibland "nu har jorden snurrat så att vi ser solen" när ni ser en soluppgång. Det gör det lättare att minnas vad som rör sig.
- Ni ser vad solen gör på skuggorna. Titta aldrig direkt på den tillsammans, inte genom kikare, kamera eller solglasögon heller.
- Håll själv i ficklampan när ni bygger modeller i mörkret, så att ingen får ljuset i ögonen.
Det här kan vara klurigt
Tror att det är sommar när jorden är närmast solen.
Så kan du hjälpa: Jorden är som närmast solen i början av januari, mitt i vår vinter. Avståndet ändras bara med några procent under året.
Tror att solen går runt jorden.
Så kan du hjälpa: Snurra långsamt på en kontorsstol och titta på väggarna. Det ser ut som om rummet rör sig, fast det är du som snurrar.
Tror att det blir natt för att solen slocknar eller går bakom månen.
Så kan du hjälpa: Påminn om att solen alltid lyser på halva jorden. Månen är mycket mindre än jorden, och när den skymmer solen, vid en solförmörkelse, gör den det bara för en liten del av jorden en kort stund.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Dag, natt, årstider och årDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet förklarar dag och natt med jordens rotation, året och skottåren med jordens varv runt solen och årstiderna med jordaxelns lutning, bygger modeller med apelsin och ficklampa, följer skuggor och räknar med solens höjd och tidsskillnader.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Fysik, årskurs 4–6
Hur dag, natt, årstider och år kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.