Hoppa till innehållet
Skolguiden

NO • Åk 5

Ljud och eko

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Här tar du reda på vad ljud är: du bygger en snörtelefon, lyssnar efter eko och räknar ut hur långt bort åskan är.

Fysiken i åk 4–6 tar upp hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. Det här området handlar om ljudet; ljuset har ett eget område. Barnet undersöker vibrationer, bygger en snörtelefon, lyssnar efter eko och räknar med ljudets fart. Försöken görs med vanlig röststyrka – inga övningar går ut på att låta så mycket som möjligt – och hörlurar används på lagom volym.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka på elva år med hörapparat, långt svart hår i fläta och mörkbrun hud, i röd jacka, håller en plastmugg mot örat. Ett spänt snöre går från muggen till en pojke på tolv år med kort blont hår och ljus hud, i grön tröja, som pratar i en annan mugg. De står på en skolgård, och en vuxen man med glasögon och ljusbrun hud, i blå jacka, håller i en rulle snöre

Det här handlar det om

Ljud uppstår när något vibrerar, alltså skakar fram och tillbaka mycket snabbt. Vibrationerna knuffar på luften närmast, den luften knuffar på luften intill, och så breder ljudet ut sig åt alla håll. När vibrationerna når örat börjar trumhinnan inne i örat också vibrera, och hjärnan uppfattar det som ljud.

Ljud kan gå genom luft, genom vatten och genom fasta material som trä, sten och metall. Det behöver något som kan vibrera. Genom tomrum går inget ljud alls. Rymden mellan himlakropparna är nästan helt tom, och därför är det tyst där.

I luft går ljudet ungefär 340 meter på en sekund, alltså en kilometer på ungefär tre sekunder. I vatten går det mer än fyra gånger så fort, och i trä och metall ännu fortare.

När ljud träffar en yta kan det kastas tillbaka – reflekteras. Hårda, släta ytor kastar tillbaka mycket av ljudet. Mjuka material med många små hålrum tar upp en stor del av ljudet i stället, och dämpar det. Hör man det tillbakakastade ljudet som ett eget ljud, en stund efter det första, kallas det eko.

Starka ljud kan skada hörseln för alltid, också när det inte gör ont. Lyssna med lagom volym i hörlurar och ge öronen pauser. Susar eller piper det i öronen efter ett starkt ljud är det en varning: låt öronen vila länge från starka ljud.

När det åskar: gå inomhus. Ställ dig aldrig under ett ensamt träd, och bada eller duscha inte medan det åskar.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • räkna ut hur långt bort åskan är
  • förklara varför åskan kan mullra länge
  • undersöka hur ljud går genom ett bord jämfört med genom luften
  • undersöka hur ett eko ändras med avståndet
  • resonera om hur hörseln kan skyddas när det är bullrigt

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Gå in när det åskar. Inifrån ser du en blixt och räknar till nio sekunder innan knallen kommer. Ljuset från blixten når dig nästan på en gång. Ungefär hur långt bort slog blixten ner, och hur räknade du?

    Tränar: räkna med ljudets fart

    Visa svar

    Ungefär tre kilometer. Ljudet går en kilometer på ungefär tre sekunder, och nio sekunder är tre gånger tre sekunder. Man kan alltså räkna sekunderna och dela med tre.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    En blixt kan vara flera kilometer lång, och den syns bara ett ögonblick. Varför kan åskan ändå mullra i flera sekunder?

    Tränar: förklara hur avståndet påverkar när ljud hörs

    Visa svar

    Ljudet bildas längs hela blixten på en gång. Från den del av blixten som är närmast har ljudet kortast sträcka och hörs först. Från delarna längre bort kommer ljudet senare, och från den del som är längst bort sist. Därför drar ljudet ut.

  3. Utforska

    Lägg örat mot ena änden av ett långt bord. Någon krafsar lätt med en nagel på bordsskivan i andra änden. Lyssna sedan med huvudet en bit ovanför bordet medan hen krafsar lika lätt igen. Vad hör du de två gångerna? Vad säger det om ljud från grannen i ett hus?

    Tränar: jämföra ljud genom fasta material och luft

    Visa svar

    Med örat mot bordet hör jag krafsandet tydligt, men genom luften hörs det knappt. Träet för vidare vibrationerna mycket bättre än luften. Därför kan steg och dunsar från en granne höras genom golv och väggar, fast väggen stoppar mycket av rösterna.

  4. Utforska

    Ställ dig på skolgården med en vuxen, minst 50 stora steg från en stor, slät husvägg, när det är lugnt omkring er. Klappa en gång i händerna och lyssna. Gå tio stora steg närmare och klappa igen, och fortsätt så ända fram till väggen. Hur ändras ekot?

    Tränar: undersöka hur ett eko ändras

    Visa svar

    Långt bort hör jag ekot som en egen klapp en liten stund efter min. Ju närmare jag kommer, desto fortare kommer ekot. Nära väggen hör jag inget eget eko längre – det kommer så fort att det smälter ihop med klappen.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Lova ställer in lagom volym i hörlurarna hemma, där det är tyst. På bussen bullrar det, och hon vill skruva upp. Varför kan det vara en dålig idé, och vad kan hon göra i stället?

    Tränar: resonera om hur hörseln skyddas

    Visa svar

    Bullret omkring henne gör att hon höjer mer än hon märker, och då kan ljudet i öronen bli så starkt att det skadar hörseln, fast det inte känns så. Hon kan behålla samma volym, välja något där hon inte behöver höra varje ord, som musik i stället för en ljudbok, eller ta en paus tills hon är framme.

Så tränar du

5 minuter

  • Lagom i lurarna

    Kan någon bredvid dig höra vad du lyssnar på i hörlurarna? Sänk då volymen. Ta pauser från hörlurarna ibland, och sov aldrig med dem i öronen.

I vardagen

  • Räkna åskan

    Nästa gång det åskar: gå in. Räkna sekunderna från blixten till knallen tillsammans, flera gånger. Blir det fler eller färre sekunder för varje blixt? Vad säger det om åt vilket håll ovädret drar?

Med papper och penna

  • Ljudet i serieform

    Rita en serie i fyra rutor om hur ljudet från en ringklocka når ett öra: vad som vibrerar, hur ljudet går genom luften och vad som händer i örat.

Tillsammans med en vuxen

  • Ekojakten

    Leta tillsammans efter platser där det ekar eller låter klingande: ett trapphus, en tom idrottshall, en stor öppen plats framför en husvägg. Klappa en gång med vanlig styrka och lyssna. Prata om vilka ytor som finns där.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad är det som skakar?”

    Fråga barnet vad det är som vibrerar när ni hör ett ljud. Låt barnet känna med fingrarna mot halsen när det nynnar, eller på en högtalare som spelar lågt.

  • Gör ljudförsöken med vanlig röststyrka och slå lagom hårt. Det behövs inga tävlingar i att låta mest – starka ljud nära örat kan skada hörseln för alltid.
  • Gå in tillsammans när det åskar. SMHI avråder från att bada och simma under åskväder och från att stå under ett ensamt träd.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att ljud kan gå genom den tomma rymden.

    Så kan du hjälpa: I filmer om rymden smäller det ofta när rymdskepp exploderar, men ljudet är tillagt för att det ska bli spännande. Fråga barnet vad som skulle kunna vibrera där ute.

  • Tror att ljudet och ljuset från en blixt kommer fram samtidigt.

    Så kan du hjälpa: Titta på någon som sparkar en boll på andra sidan en stor idrottsplats. Man ser sparken först och hör den en liten stund senare. Ljuset kommer fram nästan direkt, men ljudet behöver tid.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Ljud och ekoDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet undersöker hur ljud uppstår när något vibrerar och breder ut sig genom luft, vatten och fasta material men inte genom tomrum, hur ljud reflekteras och dämpas, och räknar med ljudets fart för åska och eko. Ljuset har ett eget område.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Fysik, årskurs 4–6

Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.