NO • Åk 6
Kroppens organsystem
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Här lär du dig hur kroppens organsystem är byggda och hur de hjälps åt. Du mäter upp tunntarmens längd med ett snöre, räknar puls och andetag och bygger en lungmodell av en petflaska och två ballonger.
Biologin i åk 4–6 tar upp människans organsystem och några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Området går djupare än åk 1–3: organens storlek och form, hjärtats fyra rum och de två kretsloppen, lungblåsorna och tarmluddet, reflexerna och immunförsvaret. När barnet mäter puls och andetag jämför det bara med sig självt – det finns inget rätt tal. Fakta är kontrollerade mot 1177.

På den här sidan
Det här handlar det om
Ett organsystem är en grupp organ som tillsammans sköter en uppgift i kroppen. Kroppen har flera organsystem, och de är beroende av varandra.
Matsmältningen börjar i munnen, där tänderna delar maten och saliven gör den blöt. Matstrupen är ett rör på ungefär 25 centimeter som för maten ner med vågor av muskler. Magsäcken är en töjbar säck högt upp i buken, mest på vänster sida, under revbenen. Den rymmer ungefär en och en halv liter och blandar maten med magsaft, som är mycket sur. Tunntarmen är tre till fem meter lång. Insidan är veckad och full av små utskott, tarmludd, som gör ytan mycket stor. Där tas näringsämnena och det mesta av vattnet upp till blodet. Tjocktarmen är knappt en och en halv meter lång men tjockare, och tar upp mer vatten. Levern, kroppens största körtel, sitter högt upp till höger under revbenen. Den gör galla, som hjälper till att bryta ner fett. Hela vägen genom kroppen tar i genomsnitt ungefär ett dygn.
Luften går genom näsan eller munnen ner i luftstrupen, som delar sig i två luftrör, ett till varje lunga. Luftrören grenar sig i allt tunnare rör som slutar i hundratals miljoner lungblåsor. Runt lungblåsorna finns tunna blodkärl. Där går syret från luften över till blodet, och koldioxid går från blodet över till luften som andas ut. Under lungorna sitter mellangärdet, en kupolformad muskel. När man andas in drar den ihop sig, blir plattare och sänks, och revbenen lyfts. Då blir det mer plats i bröstkorgen, lungorna vidgas och luft strömmar in.
Hjärtat är en muskel, ungefär lika stort som en knuten hand. Det ligger i mitten av bröstkorgen, mellan lungorna och bakom bröstbenet, med den nedre spetsen vriden åt vänster. Hjärtat har fyra rum: två förmak, som tar emot blod, och två kammare, som pumpar ut det. Höger sida pumpar blodet till lungorna, och vänster sida pumpar ut det i resten av kroppen. Artärerna för blodet bort från hjärtat och venerna för det tillbaka. De röda blodkropparna bär syret. Syrerikt blod är klarrött, och blod som har lämnat ifrån sig syret är mörkare rött. En vuxen har ungefär fem liter blod.
Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Hjärnan väger knappt en och en halv kilo hos en vuxen och skyddas av skallen. Ryggmärgen går inne i ryggraden och skyddas av kotorna. Nerverna leder signaler från sinnena och kroppens delar in till ryggmärgen och hjärnan, och från dem ut till musklerna. Hjärnan tolkar signalerna – det är där man känner, tänker och minns. Vid en reflex kopplas signalen om redan i ryggmärgen.
En vuxens skelett består av ungefär 206 ben. Där två ben möts finns en led, som gör att man kan böja sig. Skelettmusklerna sitter fast i benen med senor. En muskel kan bara dra ihop sig och dra, aldrig skjuta, och därför arbetar musklerna ofta i par som drar åt var sitt håll. Musklerna i armar och ben styr man själv. Hjärtmuskeln och musklerna i tarmarna och blodkärlen arbetar utan att man bestämmer det. När musklerna arbetar bildas värme.
Huden är ett skyddande lager som hindrar smuts, många ämnen och smittämnen från att komma in. När kroppen blir för varm svettas man, och när svetten avdunstar kyls huden. Immunförsvaret finns i hela kroppen. Vita blodkroppar bildas i benmärgen inne i benen, och många finns i lymfkörtlarna. De känner igen och bekämpar det som inte hör hemma i kroppen, och vissa bildar antikroppar. Där immunförsvaret bekämpar något blir det en inflammation, och dit kommer mer blod och fler vita blodkroppar.
Blodet binder ihop organsystemen. Det hämtar syre i lungorna och näringsämnen i tunntarmen och för dem till cellerna i hela kroppen. Cellerna använder syret och näringen för att få energi, och då bildas koldioxid som blodet för tillbaka till lungorna. Nervsystemet styr hur fort man andas och hur fort hjärtat slår.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara hur flera organsystem samarbetar när kroppen arbetar hårt
- resonera om vad kroppen gör när luften ger mindre syre
- granska en påhittad faktatext om kroppen och rätta felen
- använda lungmodellen för att förklara vad som händer när den inte är tät
- förklara vad som händer när signalerna i en nerv stoppas
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Högt upp på ett berg är luften tunnare, så det finns mindre syre i varje liter luft. En påhittad vandrare går uppför ett högt berg. Vad händer med hans andning och puls, och varför?
Tränar: resonera om vad som händer när syret räcker sämre
Visa svar
Han andas fortare och djupare, och hjärtat slår fortare. Varje andetag ger mindre syre, men musklerna och hjärnan behöver lika mycket. Nervsystemet ökar takten, så att lungorna får in mer luft och blodet hinner föra ut mer syre.
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad löpare springer ett långt lopp en varm och fuktig dag. Hon svettas mycket, men svetten rinner av henne i stället för att torka, och hon känner sig fortfarande mycket varm. Vilket organsystem gör henne varm, vilket försöker kyla henne, och varför fungerar kylningen sämre i dag?
Tränar: förklara hur flera organsystem samarbetar
Visa svar
Musklerna bildar värme när de arbetar, och huden försöker kyla henne genom att svettas. Det är när svetten avdunstar som huden kyls. I fuktig luft avdunstar svetten långsamt, på samma sätt som tvätt torkar långsamt en fuktig dag, och svett som bara rinner av kyler inte lika mycket. Hon behöver dricka, sakta ner och vila i skuggan.
- Tänk själv – dra en slutsats
I en påhittad faktabok står det: "Lungorna pumpar blodet runt i kroppen. Tjocktarmen är den längsta delen av tarmen. Musklerna kan både dra och skjuta på benen." Hitta felen och rätta dem.
Tränar: granska en faktatext om kroppen
Visa svar
Det är hjärtat som pumpar blodet, inte lungorna – lungorna tar upp syre. Tunntarmen är längst, tre till fem meter, medan tjocktarmen är kortare, ungefär 1,5 meter, men tjockare. Och musklerna kan bara dra, aldrig skjuta, därför arbetar de i par.
- Tänk själv – dra en slutsats
I en lungmodell av en petflaska är ballongen inuti en lunga och gummit som är spänt över botten mellangärdet. Vad händer med ballongen om det blir ett litet hål i flaskans sida, och man drar i gummit? Varför?
Tränar: använda en modell för att resonera
Visa svar
Ballongen blir inte större, eller nästan inte. När gummit dras ner blir det mer plats i flaskan, men då strömmar luften in genom hålet i stället för in i ballongen. Lungorna fungerar bara när bröstkorgen är tät runt dem.
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad person blir bedövad i käken hos tandläkaren. En stund efteråt känner hon inte tungan och läppen på den sidan, men hon kan tänka och röra armarna som vanligt. Vad har bedövningen gjort?
Tränar: förklara vad som händer när signalerna stoppas
Visa svar
Den har stoppat signalerna i nerverna från just det området. Hjärnan får inga signaler därifrån, och därför känner hon ingenting där. Resten av nervsystemet fungerar som vanligt, så hon kan tänka och röra armarna. När bedövningen går ur kommer känseln tillbaka.
Så tränar du
5 minuter
Organquiz
Turas om att beskriva ett organ utan att säga namnet: hur stort det är, hur det ser ut, var det sitter och vilket organsystem det hör till. Den andra gissar.
I vardagen
Kroppen i rörelse
När ni har gått upp för en trappa eller lekt något snabbt: stanna upp och prata om vilka organsystem som arbetade och hur de hjälptes åt.
Med papper och penna
Blodets karta
Rita hjärtat med fyra rum, lungorna och resten av kroppen. Dra pilar som visar hur blodet går, med rött för syrerikt och mörkrött för syrefattigt blod.
Tillsammans med en vuxen
Lungmodellen
Bygg lungmodellen av en liten petflaska, 33–50 centiliter, och två ballonger tillsammans. Den vuxna klipper med saxen och tejpar den vassa kanten på flaskan. Låt sedan den vuxna göra ett litet hål i flaskans sida med spetsen på saxen eller en spik, och pröva modellen igen.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad tror du händer med pulsen om du mäter igen om fem minuter?”
Låt pulsen och andetagen vara barnets egna mätvärden att jämföra med sig själv. Jämför aldrig med syskon eller kompisar, och säg att det inte finns något rätt tal.
- Använd de riktiga namnen – förmak, kammare, lungblåsor, tarmludd, mellangärdet. Orden gör det lättare att förstå hur systemen hänger ihop.
- Det är den vuxna som klipper i petflaskan till lungmodellen och tejpar den vassa kanten.
- En faktabok om kroppen med bilder i genomskärning hjälper barnet att se var organen sitter och hur stora de är i förhållande till varandra.
Det här kan vara klurigt
Tror att hjärtat sitter till vänster i bröstet.
Så kan du hjälpa: Lägg handen mitt på bröstet tillsammans och känn efter hjärtslagen. Hjärtat ligger nästan i mitten, bara spetsen pekar lite åt vänster, och där kan slagen kännas tydligast.
Tror att blodet är blått i venerna.
Så kan du hjälpa: Blod är alltid rött – det syns vid ett skrapsår eller när blod tas ur en ven. Att venerna under huden ser blå ut beror på hur ljuset går genom huden.
Tror att magsäcken fyller hela magen.
Så kan du hjälpa: Titta tillsammans på en bild i en faktabok: magsäcken sitter högt upp under revbenen, och det mesta av buken under den är tarmar.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Kroppens organsystemDu är här
Bra att kunna först
- Fältstudier i naturen
Åk 4–6
Fortsätt med
- Sjukdomar och smitta
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig hur matsmältningen, andningen, blodomloppet, nervsystemet, skelettet och musklerna, huden och immunförsvaret är byggda, var organen sitter och hur stora de är, och hur systemen samarbetar för att föra syre och näring till kroppens celler.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Biologi, årskurs 4–6
Människans organsystem.
Några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.