NO • Åk 6
Människan och naturen
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Här följer du saker du använder varje dag tillbaka till naturen, sorterar vad naturen gör åt oss och väger för- och nackdelar när människor vill använda en plats. Du granskar också vad allemansrätten låter dig göra.
Biologin i åk 4–6 tar upp människans beroende av och påverkan på naturen, med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster, och naturen som resurs och vårt ansvar när vi använder den. Området är sakligt och hoppfullt: det visar vad människor redan gör för att skydda naturen, och barnet görs inte ansvarigt för stora problem. Uppgifterna handlar om påhittade platser. Ekosystemtjänster, allemansrätten och fridlysningen är kontrollerade mot Naturvårdsverket.
På den här sidan
Det här handlar det om
Människor är beroende av naturen. Maten kommer från växter och djur. Syret i luften kommer från växter och alger som gör fotosyntes. Mycket av dricksvattnet är grundvatten, som har runnit genom jord, sand och berg. Virke och papper kommer från träd, och fibrer som bomull och ull kommer från växter och djur.
Naturbruk är när människor använder naturen för att få fram något. Det är jordbruk, där man odlar på åkrar och föder upp djur, skogsbruk, där man odlar skog och fäller träd, och fiske och vattenbruk, där man fångar eller odlar fisk. Naturbruket ger mat och råvaror, men det förändrar också naturen, och arterna som levde där.
Naturvårdsverket beskriver ekosystemtjänster som "alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet". De är beroende av levande organismer. Ett exempel är pollinering, när insekter flyttar pollen mellan blommor. Ett annat är nedbrytning, när svampar, bakterier och småkryp gör jord av det som har dött.
Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den har tre delar. Den ekologiska delen handlar om att naturen ska klara sig på lång sikt. Den sociala handlar om att människor ska må bra och ha det rättvist. Den ekonomiska handlar om att människor ska kunna försörja sig. Ofta behöver de tre delarna vägas mot varandra.
Människor påverkar naturen, till exempel när skog fälls, när ämnen släpps ut och när skräp lämnas kvar. Men människor skyddar också naturen. Nationalparker och naturreservat har egna regler som skyddar växter och djur. Vissa växt- och djurarter är fridlysta. För växterna betyder det oftast att man inte får plocka dem, och man får inte gräva upp eller skada dem. Djuren får man inte döda, skada eller fånga. Vad som gäller för varje art står hos Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Fridlysningen av fåglar gäller också deras ägg och bon.
Allemansrätten gör att alla får röra sig i naturen. Den ger både rättigheter och skyldigheter. "Inte störa – inte förstöra" är huvudregeln, skriver Naturvårdsverket. Man får plocka bär och svamp, och blommor som inte är fridlysta. Men man ska inte skada levande träd, inte störa djuren och inte gå in på någons tomt. Det man tar med ut i naturen tar man med hem igen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- väga ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet mot varandra i ett nytt fall
- resonera om vårt ansvar när vi använder naturen som resurs
- föreslå hur en ekosystemtjänst kan skyddas
- granska ett påstående om allemansrätten
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad kommun vill bygga en ny idrottshall på en blomrik äng där det finns många humlor och fjärilar. Det finns också en stor, nästan tom parkeringsplats i kommunen. Vad talar för och emot hallen på ängen, i den ekologiska, den sociala och den ekonomiska delen? Finns det en lösning som väger in alla tre?
Tränar: väga de tre delarna av hållbarhet
Visa svar
Socialt: barn och vuxna får en hall att träffas och röra sig i, men de förlorar en plats för naturupplevelser. Ekonomiskt: hallen kostar pengar och ger jobb, och det kan vara billigare att bygga på ängen. Ekologiskt: humlorna och fjärilarna förlorar blommor att hämta mat i, och pollineringen i trakten kan bli sämre. En lösning är att bygga hallen på parkeringsplatsen och låta ängen vara kvar.
- Tänk själv – dra en slutsats
I en påhittad chatt skriver någon: "Allemansrätten betyder att man får elda var man vill, det är ju allas natur." Granska påståendet. Vad säger allemansrätten, och vad behöver man tänka på?
Tränar: granska ett påstående om allemansrätten
Visa svar
Påståendet stämmer inte. Allemansrätten ger ingen självklar rätt att elda. Den som eldar har ansvar för att elden inte sprider sig eller skadar mark, djur och växter. Är det eldningsförbud får man inte elda. Man använder en fast grillplats eller grus och sand som underlag, eldar aldrig på berghällar eller mossa, och släcker elden helt innan man går.
- Tänk själv – dra en slutsats
När en skogsägare fäller träd för att sälja virket lämnar hon några döda och några gamla träd kvar. Varför kan det vara bra för naturen, och vem mer än djuren har nytta av det?
Tränar: resonera om ansvar när vi använder naturen
Visa svar
Döda träd är boplats och mat för många insekter, och hackspettar letar insekter i dem och hackar ut bohål. Gamla träd är hem för lavar, svampar och fåglar. Då finns fler arter kvar, och en skog med många arter kan ge fler ekosystemtjänster på lång sikt. Det har människor nytta av också.
- Skriv själv
Skolgården har en gräsmatta som klipps varje vecka. Skriv ett förslag till skolan med tre saker som kan ge mer mat och fler boplatser åt bin, humlor och fjärilar, och förklara varför varje sak hjälper. Går ni ut och tittar först: leta efter fästingar efteråt om ni har gått i högt gräs.
Tränar: föreslå hur en ekosystemtjänst kan skyddas
Visa svar
Till exempel: 1. Låt en del av gräsmattan växa och klipp den bara ett par gånger om året, så att blommor hinner blomma. 2. Plantera blommande buskar och örter som blommar vid olika tider, så att det finns mat hela sommaren. 3. Lägg några döda grenar eller sätt upp ett bihotell, så att vildbin får boplatser.
- Tänk själv – dra en slutsats
I den påhittade orten Strömby byggde man hus på en våtmark som förr sög upp vatten när det regnade mycket. I Ängsby finns våtmarken kvar. Vad kan hända i Strömby vid ett kraftigt regn, och vilken ekosystemtjänst har orten förlorat?
Tränar: se värdet av en ekosystemtjänst
Visa svar
Regnvattnet har ingenstans att ta vägen, så källare och gator kan översvämmas. Strömby har förlorat våtmarkens förmåga att ta upp och hålla kvar vatten. Till exempel så här: Naturvårdsverket kallar det vattenreglering.
Så tränar du
5 minuter
Får man det?
Den vuxna hittar på en sak man kan vilja göra i naturen, till exempel plocka svamp, bryta en gren från en levande gran eller gå över en åker där det växer säd. Barnet svarar ja eller nej enligt allemansrätten och säger varför. Byt sedan.
I vardagen
Var kommer det ifrån?
Välj en sak hemma, till exempel en tröja, en stol eller en bok. Följ den tillsammans bakåt till naturen: vilken växt eller vilket djur, och vilket slags naturbruk? Slå upp det ni inte vet.
Med papper och penna
Ekosystemtjänstkartan
Rita en karta över ert närområde. Sätt ut var naturen gör något åt er: där blommor pollineras och där löv bryts ner till jord. Skriv vilken ekosystemtjänst det är.
Tillsammans med en vuxen
Skräpplockning i parken
Plocka skräp tillsammans i en park eller vid skolan, med handskar och en påse. Rör aldrig glas, vassa saker eller sprutor – visa den vuxna, som tar hand om det. Har ni varit i gräs eller skog, titta efter fästingar på hela kroppen när ni har kommit in, och tvätta händerna.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad har människor gjort här i närheten för att skydda naturen?”
Prata om vad människor redan gör för naturen: naturreservat, fridlysning, våtmarker som anläggs och ängar som får blomma. Barnet ska inte känna att det själv ska lösa stora problem.
”Vem vinner och vem förlorar på det här?”
När ni pratar om hållbarhet: låt alla tre delarna komma fram, och fråga hur de kan vägas mot varandra. Det finns sällan en lösning där ingen förlorar något.
- Kontrollera vad allemansrätten säger på Naturvårdsverkets webbplats, i stället för att lita på vad folk säger. Där finns också regler för eldning och tältning.
Det här kan vara klurigt
Tror att naturen alltid klarar sig själv.
Så kan du hjälpa: Naturen kan ofta återhämta sig, men det kan ta mycket lång tid. En art som har försvunnit helt kommer inte tillbaka. Prata om vad det betyder att skydda en plats innan den har förändrats.
Tror att ekosystemtjänster är något som människor gör.
Så kan du hjälpa: Ordet tjänst kan låta som ett jobb som människor gör. Säg att det är växter, djur, svampar och bakterier som gör jobbet, och att människorna är de som har nytta av det.
Tror att allemansrätten betyder att man får göra vad man vill i naturen.
Så kan du hjälpa: Allemansrätten ger både rättigheter och skyldigheter. Läs huvudregeln "inte störa – inte förstöra" tillsammans och hitta på fall där den gäller.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Människan och naturenDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Fältstudier i naturen
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet följer vardagens saker tillbaka till naturen, lär sig vad jordbruk, skogsbruk och fiske ger och förändrar, sorterar ekosystemtjänster och väger ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet mot varandra. Barnet lär sig också vad allemansrätten och fridlysningen säger om vårt ansvar i naturen.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Biologi, årskurs 4–6
Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster.
Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.