NO • Åk 6
Dag, natt, årstider och år
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Här bygger du modeller av jorden och månen med en apelsin, en stol och en ficklampa, ritar skuggor under en dag och räknar med solens höjd, tidsskillnader och skottår.
Fysiken i åk 4–6 tar upp hur dag, natt, årstider och år kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar. Barnet bygger modeller i ett mörkt rum, följer skuggor ute och räknar med jordens rotation och axelns lutning. Titta aldrig på solen, inte heller genom kikare, kamera eller solglasögon, och håll själv i ficklampan så att ingen får ljuset i ögonen.
På den här sidan
Det här handlar det om
Jorden snurrar runt sin egen axel, en tänkt linje genom nordpolen och sydpolen. Ett varv tar ett dygn. Den halva av jorden som är vänd mot solen har dag, och den andra halvan har natt. Solen slocknar aldrig, och den lyser hela tiden på halva jorden.
Jorden snurrar från väster mot öster. Därför ser det ut som om solen går upp ungefär i öster och ner ungefär i väster, fast det är vi som snurrar. Mitt på dagen står solen ungefär i söder, sett från Sverige. Ett varv runt är 360 grader.
Jorden går också runt solen. Ett varv tar ett år, ungefär 365 och en fjärdedels dygn. Kalendern har 365 dagar, så varje år blir det ungefär en fjärdedels dag över. Därför läggs en extra dag, skottdagen den 29 februari, till vart fjärde år. Ett sådant år kallas skottår.
Jordaxeln lutar ungefär 23,5 grader. Den pekar hela tiden åt samma håll i rymden medan jorden går runt solen. Därför lutar norra halvan av jorden mot solen en del av året och bort från solen en annan del. När vi lutar mot solen står den högt på himlen och dagarna är långa: det är sommar. När vi lutar bort står solen lågt och dagarna är korta: det är vinter. På södra halvan av jorden är det tvärtom.
Hur högt solen står mitt på dagen beror också på hur långt norrut man bor. I mars och september står den ungefär 90 grader minus breddgraden över horisonten. Vid midsommar står den 23,5 grader högre än så, och vid midvinter 23,5 grader lägre. Titta aldrig på solen, inte heller genom kikare, kamera eller solglasögon.
Avståndet mellan jorden och solen ändras lite under året, men det är inte det som ger årstiderna.
Månen går runt jorden ungefär en gång i månaden, och den vänder hela tiden samma sida mot oss. Månen lyser inte själv. Den syns för att solen lyser på den.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- räkna ut hur högt solen står mitt på dagen på en ort i norra Sverige
- väga solens höjd mot dagens längd när du jämför två orter
- förklara varför kalendern behöver regler för skottår
- planera observationer av månen under en månad
- räkna på hur årstiderna skulle bli om axeln lutade mer
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Kiruna ligger ungefär på 68 graders nordlig bredd. Hur högt står solen mitt på dagen där vid midsommar och vid midvinter? Vad betyder svaret för midvintern?
Tränar: räkna ut solens höjd
Visa svar
I mars och september står den 90 minus 68, alltså 22 grader upp. Vid midsommar 22 plus 23,5, ungefär 45,5 grader. Vid midvinter 22 minus 23,5, alltså minus 1,5 grader. Solen är då under horisonten också mitt på dagen, så den går inte upp alls. Det är polarnatt.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vid midsommar står solen mitt på dagen ungefär 54 grader över horisonten i Stockholm, och den går ner några timmar på natten. I Kiruna, längre norrut, står den lägre mitt på dagen, men där går den inte ner alls under några veckor runt midsommar. Ljus som kommer in lågt delas på en större yta än ljus som kommer in högt. Vad talar för att Kiruna får mycket solvärme ett midsommardygn, och vad talar emot?
Tränar: väga solens höjd mot dagens längd
Visa svar
För: solen är uppe hela dygnet i Kiruna, så den värmer i 24 timmar och det blir ingen natt då marken bara strålar ut värme. Emot: solen står lägre än i Stockholm, så ljuset delas på en större yta och varje kvadratmeter får mindre. På natten står den mycket lågt, och då sprids ljuset ännu mer.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ett varv runt solen tar mer exakt ungefär 365,2422 dygn. Med en skottdag vart fjärde år blir kalenderåret i genomsnitt 365,25 dagar. Hur många dagar för mycket blir det på 400 år, och hur kan kalendern rätta till det?
Tränar: förklara reglerna för skottår
Visa svar
Skillnaden är 0,0078 dagar varje år. På 400 år blir det ungefär 3 dagar för mycket. Kalendern kan rätta till det genom att hoppa över tre skottdagar på 400 år. Vår kalender gör så här: ett år som slutar på 00 är bara skottår om det också går att dela med 400. Därför var 2000 ett skottår, men inte 1900.
- Skriv själv
Planera hur du själv kan ta reda på ungefär hur många dagar det går mellan två fullmånar. Skriv vad du gör, hur du skriver upp det och vad du gör om det är molnigt några kvällar. Titta aldrig mot solen om den fortfarande är uppe.
Tränar: planera observationer
Visa svar
Till exempel: Jag tittar efter månen varje kväll vid samma tid i över en månad, ritar hur den ser ut och skriver datum. Är det molnigt skriver jag det och fortsätter nästa kväll. Halvmånarna hjälper mig att se var jag är i varvet. Till sist räknar jag dagarna mellan två fullmånar och kontrollerar i en almanacka. Det brukar bli ungefär 29 eller 30 dagar.
- Tänk själv – dra en slutsats
Stockholm ligger ungefär på 59 graders nordlig bredd. Tänk dig att jordaxeln lutade 45 grader i stället för 23,5. Hur högt skulle solen stå där mitt på dagen vid midsommar och vid midvinter, och hur skulle årstiderna bli?
Tränar: räkna på axelns lutning
Visa svar
I mars och september 90 minus 59, alltså 31 grader. Vid midsommar 31 plus 45, alltså 76 grader, så solen skulle stå mycket högt och sommaren bli varmare. Vid midvinter 31 minus 45, alltså minus 14 grader, så solen skulle inte gå upp alls under en del av vintern. Det skulle bli polarnatt i Stockholm, och vintrarna skulle bli mycket kallare.
Så tränar du
5 minuter
Var står solen?
Utan att titta på solen: peka åt det håll solen står just nu, med hjälp av skuggorna. Peka sedan dit du tror att den står om två timmar, och titta på skuggorna igen då.
Med papper och penna
Dagens längd
Ta reda på när solen går upp och ner en dag i varje årstid, i en almanacka. Räkna ut hur många timmar solen är uppe varje gång, och rita ett stapeldiagram.
Tillsammans med en vuxen
Karlavagnen
Gå ut en klar kväll med en vuxen och leta efter Karlavagnen bland stjärnorna. Titta igen två timmar senare. Har den flyttat sig, och vad är det som har rört sig?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Är det solen eller vi som rör oss?”
Säg ibland "nu har jorden snurrat så att vi ser solen" när ni ser en soluppgång. Det gör det lättare att minnas vad som rör sig.
- Ni ser vad solen gör på skuggorna. Titta aldrig direkt på den tillsammans, inte genom kikare, kamera eller solglasögon heller.
- Håll själv i ficklampan när ni bygger modeller i mörkret, så att ingen får ljuset i ögonen.
Det här kan vara klurigt
Tror att det är sommar när jorden är närmast solen.
Så kan du hjälpa: Jorden är som närmast solen i början av januari, mitt i vår vinter. Avståndet ändras bara med några procent under året.
Tror att solen går runt jorden.
Så kan du hjälpa: Snurra långsamt på en kontorsstol och titta på väggarna. Det ser ut som om rummet rör sig, fast det är du som snurrar.
Tror att det blir natt för att solen slocknar eller går bakom månen.
Så kan du hjälpa: Påminn om att solen alltid lyser på halva jorden. Månen är mycket mindre än jorden, och när den skymmer solen, vid en solförmörkelse, gör den det bara för en liten del av jorden en kort stund.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Dag, natt, årstider och årDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet förklarar dag och natt med jordens rotation, året och skottåren med jordens varv runt solen och årstiderna med jordaxelns lutning, bygger modeller med apelsin och ficklampa, följer skuggor och räknar med solens höjd och tidsskillnader.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Fysik, årskurs 4–6
Hur dag, natt, årstider och år kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.