NO • Åk 6
Mångfald och anpassningar
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Här tar du reda på vad fjällrävens päls, hackspettens tunga och kaktusens taggar gör, jämför vitsippor med varandra och läser i rödlistan hur hotade några svenska arter är.
Biologin i åk 4–6 tar upp biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön. Området tar upp mångfaldens tre delar – arter, variation inom en art och olika miljöer – och varför den behövs, rödlistan, och anpassningar som förklaras med vad de gör och hur de har uppstått genom urval under många generationer. Rödlistan beskrivs med hopp: arter som har skyddats har också kommit tillbaka.
På den här sidan
Det här handlar det om
Biologisk mångfald betyder att livet är rikt på tre sätt. Det finns många olika arter av djur, växter, svampar och små organismer, och individerna inom en art är olika varandra. Det finns också många olika slags miljöer, som skogar, myrar, ängar, sjöar, fjäll och världshaven.
Mångfalden behövs. Olika arter gör olika saker: en del pollinerar blommor, andra bryter ner det som har dött eller äts av andra djur. Försvinner en art kan de som är beroende av den få det svårare. Variationen inom en art gör att några individer kan klara sig när något förändras.
Arter kan försvinna. SLU Artdatabanken bedömer vart femte år hur stor risken är att arter försvinner från Sverige. De arter som har en risk, eller där kunskapen inte räcker, sätts upp på rödlistan. Den senaste, Rödlistan 2025, kom ut i mars 2026. Kategorierna för hotade arter är sårbar, starkt hotad och akut hotad. Nära hotad är ett steg innan, och nationellt utdöd betyder att arten har försvunnit från Sverige. En art som inte har någon särskild risk kallas livskraftig.
Arter kan också komma tillbaka. På 1970-talet föddes det nästan inga havsörnsungar längs Sveriges ostkust. Människor förbjöd de miljögifter som skadade örnarna, och i dag räknas havsörnen som livskraftig.
En anpassning är en ärftlig egenskap hos kroppen eller ett beteende som gör att en organism klarar sig bra i sin miljö. Gräsanden har till exempel hud mellan tårna, så att fötterna blir som paddlar i vattnet.
Anpassningar uppstår inte för att en individ vill eller försöker. De uppstår genom det naturliga urvalet under många generationer: de individer som råkar ha en ärftlig egenskap som passar miljön överlever oftare och får fler ungar, som ärver den. En förändring som bara händer under en individs liv ärvs inte.
Titta på djur och växter, men låt djuren och deras bon vara, och plocka inte fridlysta växter. Har du varit i gräs eller skog, leta efter fästingar på kroppen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- resonera om hur en vanlig art kan minska och försvinna
- tolka rödlistans kategorier
- skilja på förändringar under ett liv och ärftliga förändringar
- förutsäga hur en förändrad miljö påverkar mångfalden
- beskriva anpassningar hos en art i Sverige
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Vandringsduvan i Nordamerika var en gång kanske den vanligaste fågeln där, med flera miljarder fåglar. Människor jagade dem i mycket stora mängder och högg ner skogarna där de levde och hittade mat. Den sista vandringsduvan dog år 1914. Varför räckte det inte att arten var så vanlig?
Tränar: resonera om hur en art kan försvinna
Visa svar
Det dödades fler fåglar varje år än det föddes nya, och när skogarna försvann fanns det mindre mat och färre platser att häcka på. Då minskade de år efter år. Det spelar ingen roll hur många som finns från början, om de blir färre varje år under lång tid.
- Tänk själv – dra en slutsats
I Rödlistan 2025 är ålen akut hotad, fjällräven starkt hotad och igelkotten sårbar. En påhittad kompis säger: "Igelkotten är minst hotad av dem, så den behöver vi inte bry oss om." Igelkotten kom med på rödlistan först år 2020. Vad säger kategorierna, och vad missar kompisen?
Tränar: tolka rödlistans kategorier
Visa svar
Alla tre är hotade, och också igelkotten har en stor risk att försvinna från Sverige. Att den kom med på listan först 2020 visar att en art som många har sett kan minska. Det är lättare att hjälpa en art innan den har blivit mycket ovanlig.
- Tänk själv – dra en slutsats
På en påhittad udde där det blåser mycket växer tallarna låga och krokiga. Forskare planterar frön från de krokiga tallarna på en lugn plats. Där växer de nya tallarna upp höga och raka. Är den krokiga formen en ärftlig anpassning? Förklara med försöket.
Tränar: skilja en förändring under ett liv från en ärftlig
Visa svar
Nej. Tallarna från de krokiga trädens frön blev raka på den lugna platsen, så formen ärvdes inte. Den kom av vinden under varje träds liv. En ärftlig anpassning hade följt med i fröna.
- Tänk själv – dra en slutsats
I en påhittad skog tas alla döda och gamla träd bort, och bara unga träd av samma sort och ålder får stå kvar. Vad händer med hackspettarna, och vilka fler arter kan påverkas?
Tränar: förutsäga hur en miljöförändring påverkar mångfalden
Visa svar
Hackspettarna får mindre mat, för larverna de äter lever ofta i död och gammal ved. Då blir de färre. Mesar och andra fåglar som häckar i gamla hackspettshål får färre platser att bygga bo. Svampar och insekter som lever i död ved försvinner. Mångfalden blir mindre, både av arter och av miljöer.
- Skriv själv
Skriv ett faktakort om fjällripan, som lever på fjället: vilken miljö den lever i, två anpassningar till vintern och vad de gör. Ta reda på fakta i en fågelbok eller på nätet tillsammans med en vuxen.
Tränar: beskriva anpassningar hos en art
Visa svar
Till exempel: Fjällripan lever på kalfjället, där det är kallt och snöigt på vintern. På vintern är fjäderdräkten nästan helvit, så att den syns dåligt mot snön. Den har fjädrar på fötterna, som håller värmen.
Så tränar du
5 minuter
Ett liv eller många generationer?
Den ena hittar på en förändring hos ett djur eller en växt. Den andra säger om den har hänt under ett enda liv eller över många generationer, och om den kan ärvas.
I vardagen
Vad gör den delen?
När ni ser ett djur eller en växt, ute eller i en bok, välj en kroppsdel och fråga varandra: vad gör den här delen just där den lever? Titta, men plocka och smaka aldrig. Har ni varit i gräs eller skog, titta efter fästingar på hela kroppen när ni har kommit in.
Med papper och penna
Mångfaldskartan
Rita en karta över närmiljön och markera olika slags platser, som en gräsmatta, en dunge, en rabatt och en parkering. Skriv vilka arter ni tror finns på varje plats och vilken som har flest. Går ni sedan ut och kontrollerar: gå med en vuxen, håll er på trottoaren vid parkeringen och leta efter fästingar på kroppen efteråt.
Tillsammans med en vuxen
Rödlistan
Leta upp tre arter i SLU Artdatabankens artfakta tillsammans: en ni ofta ser, en ni sällan ser och en ni bara har läst om. Vilken kategori har de i Rödlistan 2025? Läs också vad som står om varför.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur kan det ha blivit så, under många generationer?”
Säg att ett djur "har" en anpassning, inte att det "anpassar sig". Fråga hellre hur egenskapen kan ha blivit så.
- Prata om hotade arter med hopp. Havsörnen kom tillbaka när miljögifterna förbjöds, och många arter får hjälp av att människor skyddar platser där de lever. Barnet ska inte känna att det är dess ansvar att rädda arterna.
- Titta på djur och växter tillsammans, men låt djuren och deras bon vara. En fridlyst växt får man oftast inte plocka, och man får aldrig gräva upp den.
Det här kan vara klurigt
Tror att djuret anpassade sig för att det behövde.
Så kan du hjälpa: Fråga vad som hände med de individer som inte hade egenskapen. Det är skillnaden i vilka som överlever och får ungar, generation efter generation, som ändrar en art – inte en individ som försöker.
Tror att mångfald betyder bara många djur.
Så kan du hjälpa: Gå igenom de tre delarna tillsammans: arter av alla slag, också växter, svampar och små organismer, skillnader inom en art, och olika slags miljöer.
Tror att en art som är vanlig i dag inte kan försvinna.
Så kan du hjälpa: Staren och tofsvipan är fåglar som många känner igen, och båda är sårbara i Rödlistan 2025. Prata om att en art kan minska under många år innan någon märker det.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Mångfald och anpassningarDu är här
Bra att kunna först
- Liv och evolution
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vad biologisk mångfald är – arter, variation inom en art och olika miljöer – och varför den behövs, läser i rödlistan hur hotade några svenska arter är, förklarar vad anpassningar hos fjällräven, hackspetten, kaktusen och flyttfåglarna gör, och hur anpassningar uppstår genom urval under många generationer.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Biologi, årskurs 4–6
Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.