NO • Åk 6
Allt är byggt av partiklar
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Allt omkring dig är byggt av pyttesmå partiklar som aldrig står still. Du kan inte se dem, men du kan rita en modell av dem och se spår av hur de rör sig.
Kemin i åk 4–6 tar upp materiens uppbyggnad med hjälp av enkla partikelmodeller. Barnet ritar modeller av fasta ämnen, vätskor och gaser, använder modellen för att förklara vad det ser och prövar var modellen slutar stämma. Försöken görs med vatten, karamellfärg och en apelsin. Det är den vuxna som häller upp det ljumma vattnet, och ingenting smakas.
På den här sidan
Det här handlar det om
Allt omkring dig – luften, vattnet, en sten och du själv – är byggt av mycket små partiklar. De är så små att de inte syns ens i ett vanligt mikroskop. Forskare kallar de minsta byggstenarna atomer, och flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl. Här kallar vi dem bara partiklar.
Partiklarna rör sig hela tiden, i alla ämnen. Ju varmare ett ämne är, desto fortare rör sig partiklarna. Alla partiklar i ett ämne rör sig inte lika fort: en del är snabbare och en del långsammare.
En partikelmodell är en bild som visar hur partiklarna sitter och rör sig. Man ritar dem som prickar, fast de inte ser ut så på riktigt.
I ett fast ämne sitter partiklarna tätt, på sina platser, och vibrerar fram och tillbaka där de sitter. I en vätska ligger partiklarna också tätt, men de kan glida förbi varandra. I en gas är partiklarna långt isär och rör sig fort åt alla håll, tills de krockar med varandra eller med något annat.
När ett ämne smälter eller kokar är det samma partiklar före och efter. Det är hur de sitter och hur fort de rör sig som ändras. När ett ämne värms tar det oftast lite mer plats, eftersom partiklarna rör sig mer och knuffar undan varandra.
Mellan partiklarna finns ingenting, inte ens luft. Luften är själv byggd av partiklar.
Partiklarna i två ämnen kan blandas av sig själva, bara för att de rör sig. Det kallas diffusion.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara med partikelmodellen hur en termometer med röd vätska fungerar
- resonera om hur mycket plats samma ämne tar som vätska och som gas
- förklara hur forskare kunde visa att partiklar finns fast de inte syns
- förklara vad som avgör hur fort en doft når fram
- planera ett försök om hur temperaturen påverkar hur fort ämnen blandas
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
I en termometer med röd vätska finns en liten behållare längst ner och ett mycket smalt rör ovanför. Förklara med partiklar varför vätskan stiger när det blir varmare, och varför röret är så smalt.
Tränar: förklara en termometer med partiklar
Visa svar
När vätskan blir varmare rör sig partiklarna mer och knuffar undan varandra, så vätskan tar lite mer plats och trycks upp i röret. Den extra platsen är mycket liten. I ett smalt rör blir den ändå en lång bit, så att det syns tydligt.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ett kilo vatten tar ungefär en liter. När samma kilo kokar bort blir det vattenånga som tar ungefär 1 700 liter. Har det blivit fler partiklar? Vad säger siffrorna om gasen?
Tränar: räkna och resonera om fast, flytande och gas
Visa svar
Nej, det är lika många partiklar, för det är samma kilo vatten. Ångan tar ungefär 1 700 gånger så mycket plats. Partiklarna är alltså mycket längre isär i gasen än i vattnet, och nästan hela ångans plats är tomrum mellan dem.
- Tänk själv – dra en slutsats
År 1827 såg Robert Brown i mikroskop att pyttesmå korn ur pollen, som flöt i vatten, hela tiden ryckte till hit och dit, fast ingen rörde vattnet. År 1905 förklarade Albert Einstein ryckningarna, och några år senare visade andra forskare med mätningar att förklaringen stämde. Vad kan förklaringen ha varit?
Tränar: förklara hur man vet att partiklar finns
Visa svar
Vattnets partiklar rör sig hela tiden och krockar med kornen från alla håll. Ibland krockar fler från ena sidan än från den andra, och då rycker kornet till. Man ser inte partiklarna, men man ser vad de gör.
- Tänk själv – dra en slutsats
Doften från en apelsin når fram fortare om ett fönster står öppet så att det drar i rummet. Betyder det att partiklarna rör sig fortare när det drar? Förklara.
Tränar: skilja på partiklarnas rörelse och strömmande luft
Visa svar
Nej. Hur fort partiklarna själva rör sig beror på temperaturen. När det drar strömmar hela luften åt ett håll och för doftens partiklar med sig, ungefär som en flod som bär med sig en båt.
- Skriv själv
Planera ett försök som tar reda på hur vattnets temperatur påverkar hur fort en droppe karamellfärg blandas med vattnet. Använd tre plastmuggar. Den vuxna häller upp det ljumma vattnet, så varmt att det går att hålla handen i, och ingenting smakas. Skriv vad du ändrar, vad som ska vara lika och hur du mäter.
Tränar: planera ett rättvist försök
Visa svar
Till exempel: Jag ändrar bara temperaturen: kallt kranvatten, vatten som har stått i rummet och ljummet vatten. Jag mäter temperaturen i varje mugg med en digital termometer. Lika mycket vatten i likadana muggar, en droppe av samma färg från samma höjd, och ingen rör om. Jag väntar tills vattnet är stilla innan jag släpper dropparna, och jag flyttar inte muggarna och stöter inte i bordet. Jag tar tid på hur länge det dröjer innan färgen har nått hela vägen ut till kanterna, eller fotograferar muggarna varje minut. Jag gör försöket två gånger. När jag värderar skriver jag att det jag mäter är både partiklarnas rörelse och strömmarna som uppstår när vattnet svalnar, inte bara det ena.
Så tränar du
5 minuter
Fast, flytande eller gas?
Turas om att säga något i köket: smör, mjölk, ånga från en kastrull, en sked, honung. Den andra säger om det är fast, flytande eller gas, och visar med händerna hur partiklarna rör sig.
I vardagen
Doftjakten
När någon öppnar en burk kaffe eller skalar en mandarin: lägg märke till när doften når dit där du står, och prata om hur den har tagit sig dit.
Med papper och penna
Tre rutor
Rita tre rutor och samma antal prickar i varje: ett fast ämne, en vätska och en gas. Rita pilar som visar hur prickarna rör sig. Jämför era teckningar och prata om vad som skiljer dem.
Tillsammans med en vuxen
Partikeldansen
Ställ er tätt ihop och visa ett fast ämne genom att stå kvar på era platser och darra. Gå sedan sakta förbi varandra som en vätska, och gå till sist isär i rummet som en gas. Gå, spring inte, och flytta undan saker ni kan snubbla på.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur rör sig partiklarna här?”
Fråga vad prickarna gör, inte bara hur de ser ut. Rörelsen är det viktiga i modellen.
- Det är den vuxna som häller upp det ljumma vattnet, så varmt att det går att hålla handen i. Karamellfärg kan färga kläder och bord, så lägg en handduk under muggarna.
- Säg att prickarna är en modell. Partiklarna ser inte ut som prickar, men modellen hjälper oss att förklara vad som händer.
Det här kan vara klurigt
Tror att partiklarna själva smälter eller blir varma.
Så kan du hjälpa: Rita samma prickar före och efter, lika många och lika stora. Det enda som får ändras i teckningen är hur prickarna sitter och hur långa pilarna är.
Tror att det är luft mellan partiklarna.
Så kan du hjälpa: Fråga vad luften själv är byggd av. Om luften också är partiklar, vad skulle då finnas mellan luftens partiklar?
Tror att partiklarna står still i ett fast ämne.
Så kan du hjälpa: Visa med kroppen: stå kvar på samma plats men skaka på stället. Det är så partiklarna rör sig i ett fast ämne.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Allt är byggt av partiklarDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Lösa sig och leda
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig att allt är byggt av små partiklar som rör sig, ritar partikelmodeller av fasta ämnen, vätskor och gaser och använder modellerna för att förklara vad som händer när något sprids, värms, smälter eller kokar.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Kemi, årskurs 4–6
Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.