NO • Åk 6
Upptäckter och källkritik i fysiken
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Batteriet i mobilen, elen i lampan och vågorna som bär ett samtal är upptäckter som människor har gjort, en i taget. Här tar du reda på hur – och övar på att pröva det någon påstår om fysik.
Fysiken i åk 4–6 tar upp några upptäckter inom fysiken och vad de betydde för hur människor lever och ser på naturen, och hur man granskar information som rör fysik. Området följer upptäckterna från jorden runt solen till batteriet, el och magnetism och radiovågorna. Påståendena att granska är påhittade, och försöket görs med ett vanligt batteri, aldrig med eluttaget.
På den här sidan
Det här handlar det om
Fysiken handlar om rörelse och krafter, el och magnetism, ljus, ljud och värme. Många upptäckter i fysiken har ändrat både hur människor lever och hur de ser på världen.
År 1543 skrev Nicolaus Kopernikus att jorden går runt solen, och år 1610 såg Galileo Galilei genom sin kikare månar som går runt planeten Jupiter. Jorden var inte längre mittpunkten som allt kretsar kring. År 1687 visade Isaac Newton att samma tyngdkraft som får saker att falla på jorden håller kvar månen i sin bana. Samma naturlagar gäller alltså på jorden och ute i rymden.
Omkring år 1800 byggde italienaren Alessandro Volta det första batteriet: en stapel av skivor av zink och koppar, med tyg eller papp indränkt i saltvatten emellan. Det var det första som kunde ge en jämn elektrisk ström under lång tid. Enheten volt har fått sitt namn efter honom.
År 1820 såg dansken Hans Christian Ørsted att en kompassnål rörde sig när han slöt en strömkrets nära den. Det visade att el och magnetism hänger ihop: en ledning med ström påverkar en magnet i närheten.
År 1831 upptäckte engelsmannen Michael Faraday att en magnet som rör sig nära en ledning, till exempel en spole av koppartråd, kan ge en elektrisk ström i ledningen. Det mesta av elen i elnätet kommer i dag från kraftverk som bygger på den upptäckten.
År 1864 räknade skotten James Clerk Maxwell fram att det borde finnas osynliga vågor av el och magnetism som färdas genom rymden. Tysken Heinrich Hertz visade sådana vågor med försök i slutet av 1880-talet. Några år senare skickade italienaren Guglielmo Marconi meddelanden med radio, och 1901 tog man emot hans signaler på andra sidan Atlanten. Radio, mobiltelefoner och wifi använder sådana vågor.
Energi kan inte skapas ur ingenting, och den kan inte heller försvinna. Den kan bara omvandlas från en form till en annan. Det är en av de bäst prövade lagarna i fysiken.
Inom fysiken räknas ett påstående först när det går att pröva med försök eller mätningar, och när andra kan pröva det. Samma frågor kan du ställa när någon påstår något om fysik: Vem säger det, och tjänar den på det? Går det att pröva? Har någon annan prövat det?
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara varför en förutsägelse behöver prövas med försök
- använda en upptäckt för att förklara hur el görs i ett kraftverk
- skilja på två upptäckter om el och magnetism
- planera ett försök där ingen kan lura sig själv
- resonera om vad som händer när forskare får olika resultat
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Maxwell räknade fram 1864 att det borde finnas osynliga vågor av el och magnetism. Han räknade noga, men forskarna var inte säkra på att vågorna fanns förrän Hertz visade dem med försök drygt 20 år senare. Vad kan vara fel i en uträkning som är gjord utan räknefel? Och vad ändrades när förutsägelsen visade sig stämma?
Tränar: förstå varför förutsägelser prövas
Visa svar
En uträkning bygger på antaganden om hur naturen fungerar. Är ett av dem fel, eller finns det något man inte vet om än, blir svaret fel fast varje räknesteg är rätt. När vågorna fanns precis som Maxwell hade förutsagt fick fler forskare skäl att lita på resten av hans förklaring också.
- Tänk själv – dra en slutsats
I ett vattenkraftverk får strömmande vatten en turbin att snurra. Turbinen snurrar stora magneter inuti spolar av koppartråd. Vad händer med elen om vattnet stängs av så att magneterna står still, och varför?
Tränar: använda en upptäckt på ett kraftverk
Visa svar
Då blir det ingen ström. Faraday upptäckte att det blir ström när en magnet rör sig nära en ledning. Det är rörelsen som behövs – en magnet som står still ger ingen ström.
- Tänk själv – dra en slutsats
I en fläkt går ström genom spolar av koppartråd nära magneter, och då börjar fläkten snurra. Liknar det mest Ørsteds eller Faradays upptäckt? Förklara.
Tränar: skilja på två upptäckter
Visa svar
Ørsteds. Han såg att en ledning med ström får en magnet att röra sig, och i fläkten gör strömmen att den börjar snurra. Faraday upptäckte det omvända: att rörelse hos en magnet ger ström.
- Skriv själv
Ett påhittat företag säger att deras armband ger bättre balans. Du får låna tio av deras armband och tio som ser likadana ut men är helt vanliga. Planera ett försök som prövar påståendet, där varken du eller de som testar kan lura sig själva. Balansen prövas på en mjuk matta, med något stadigt att ta tag i bredvid.
Tränar: planera ett försök som inte går att lura
Visa svar
Till exempel: En vuxen märker armbanden i hemlighet, så att varken jag eller den som bär armbandet vet vilket som är vilket. Många personer får pröva båda sorterna, en i taget. Jag tar tid på hur länge de står på ett ben med blundande ögon och skriver upp tiderna. Först i slutet tittar vi på märkningen och jämför medelvärdena. Är de nästan lika har armbandet ingen verkan.
- Tänk själv – dra en slutsats
Två forskarlag mäter samma sak med olika utrustning och får olika resultat. Betyder det att man inte kan lita på forskning? Vad bör varje lag göra med sina egna mätningar och sin utrustning?
Tränar: resonera om oenighet i forskning
Visa svar
Nej. Det är vanligt när något är nytt. Varje lag kontrollerar att instrumenten visar rätt, till exempel genom att mäta något där svaret redan är känt. De letar efter saker som kan ha stört mätningen, gör om den och beskriver noga hur de gjorde, så att lagen kan jämföra och se var skillnaden uppstår.
Så tränar du
5 minuter
Vem tjänar på det?
Ta fram en reklam för något som har med el, batterier eller energi att göra. Fråga varandra: Vem säger det? Tjänar de på det? Hur skulle vi kunna pröva det?
I vardagen
Innan batteriet fanns
Leta efter saker hemma som har ett batteri. Prata om hur människor klarade sig utan dem, och vilka saker som inte hade kunnat finnas alls.
Med papper och penna
Upptäcktslinjen
Rita en tidslinje från 1540 till 1910. Sätt ut upptäckterna från det här området med år och namn, och dra pilar mellan dem som byggde på varandra.
Tillsammans med en vuxen
Vänd på strömmen
Gör kompassförsöket med batteriet och glödlampan för 4,5 volt tillsammans, med batteriet och den andra ledningen en bit bort och ledningen tätt mot kompassens glas. Har ni ingen kompass, använd kompassen i en mobil och för ledningen sakta över den. Byt sedan plats på de två ledningarna vid batteriets poler och håll ledningen över nålen igen. Vad gör nålen nu? Använd bara batterier, aldrig eluttaget, och koppla aldrig polerna direkt till varandra.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad skulle ett försök kunna visa?”
Ge inte svaret direkt när barnet granskar ett påstående. Fråga hellre hur ni kan pröva det, och leta tillsammans i ett uppslagsverk eller hos ett museum.
”Vad behövde hen veta först?”
Prata om att forskare bygger vidare på varandras arbete. Det gör historien lättare att komma ihåg än lösa namn och årtal.
- Använd bara ett vanligt 4,5-voltsbatteri eller AA-batterier, aldrig eluttaget, och inga litiumbatterier, laddbara batteripack eller trasiga batterier. Knappcellsbatterier används inte – de är farliga att svälja.
Det här kan vara klurigt
Tror att forskare aldrig är oense.
Så kan du hjälpa: Leta upp en nyhet om forskning tillsammans och se efter om det står att andra forskare håller med, tvivlar eller vill pröva mer.
Tror att någon har kontrollerat det som sägs i en video.
Så kan du hjälpa: Fråga vem som gjorde videon och vem som såg den innan den lades ut. Prata om att vem som helst kan lägga ut en video.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Upptäckter och källkritik i fysikenDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig om några upptäckter i fysikens historia – jorden runt solen, tyngdkraften, batteriet, el och magnetism och radiovågorna – och vad de ändrade, och övar på att granska påståenden om fysik: vem som säger det, om det går att pröva och om någon annan har prövat det.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Fysik, årskurs 4–6
Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
Kritisk granskning och användning av information som rör fysik.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.