Liv och evolution

Allt levande har några kännetecken gemensamt. Det består av en eller flera celler. Det tar upp näring och omsätter energi. Det växer, förökar sig och reagerar på det som händer omkring det. Något som bara har ett eller två av kännetecknen är inte levande.

Jorden bildades för ungefär 4,5 miljarder år sedan, och de äldsta säkra spåren av liv är minst 3,5 miljarder år gamla. Under mycket lång tid fanns det bara små organismer med en enda cell. Djur och växter med många celler kom mycket senare.

Fossil är rester eller spår av organismer som levde för länge sedan, till exempel ben, tänder, skal, avtryck av blad eller fotspår, som har blivit kvar i sten. Det mesta som dör äts upp eller bryts ner, så bara en liten del blir fossil. Hårda delar blir lättare fossil än mjuka. Ett fossil bildas oftast när en död organism täcks av sand eller lera, som med tiden blir sten. I lager av sten som har legat orörda är de understa lagren oftast äldst.

Individer av samma art är aldrig exakt lika, och en del av skillnaderna ärvs från föräldrarna. Det föds fler ungar än som kan överleva. De som har ärftliga egenskaper som passar där de lever överlever oftare och får fler ungar. Det kallas det naturliga urvalet, och Charles Darwin beskrev det i en bok år 1859. Under mycket många generationer kan en art förändras, och ur en art kan det bli flera.

Evolutionen har inget mål. Det en individ tränar upp, lär sig eller slutar använda under sitt liv ärvs inte av ungarna. Urvalet kan bara arbeta med det som redan finns, så nya egenskaper byggs av gamla delar som förändras lite i taget.

Alla levande organismer är släkt med varandra, som grenar på ett träd. Två arter som är nära släkt har gemensamma förfäder som levde för inte så länge sedan, räknat i livets historia. Sedan dess har var och en av grenarna förändrats på sitt håll. Människan hör till människoaporna, tillsammans med schimpansen, bonobon, gorillorna och orangutangerna.

De stora dinosaurierna dog ut för ungefär 66 miljoner år sedan, tillsammans med ungefär tre fjärdedelar av jordens arter av växter och djur. En grupp dinosaurier överlevde: fåglarna. Därför räknar forskarna fåglarna som de dinosaurier som lever i dag.

Evolutionsteorin är vetenskapens förklaring till hur livet har utvecklats. Ordet teori betyder här en förklaring som har prövats på mycket många sätt – med fossil, med jämförelser mellan arter och med ärftlighet – och inte en gissning.