SO • Åk 4
Folkökningen och de första fabrikerna
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
År 1800 bodde drygt 2,3 miljoner människor i Sverige, och hundra år senare var de mer än dubbelt så många. Här lär du dig varför, hur byarna splittrades och vad som hände när de första fabrikerna kom. Alla personer och byar i uppgifterna är påhittade.
Historia i åk 4–6 tar upp jordbrukets omvandling, den stora folkökningen och översiktligt den tidiga industrialiseringen, och vad det betydde för barn, kvinnor och män. Uppgifterna bygger på påhittade byar och familjer. Ingen uppgift ber barnet berätta om familjens arbete eller ekonomi.
På den här sidan
Det här handlar det om
Enligt SCB bodde drygt 2,3 miljoner människor i Sverige år 1800. År 1900 var de 5,1 miljoner, alltså mer än dubbelt så många.
Det föddes fortfarande många barn, men färre dog. Fler barn överlevde, och de vuxna levde längre än på 1700-talet. Så växer en befolkning när födslarna är många och dödsfallen blir färre.
Biskopen och skalden Esaias Tegnér förklarade år 1833 folkökningen med orden "freden, vaccinet och potäterna". Potäter är ett gammalt ord för potatisar.
Sverige var inte i krig efter 1814. Från 1816 skulle alla barn under två år vaccineras mot smittkoppor, en sjukdom som förr dödade många.
Potatisen kom till Sverige på 1600-talet, men först under 1800-talet blev den vanlig på åkrarna. Den gav mycket mat på en liten åker.
Förr låg gårdarna i en by tätt intill varandra. Varje gård hade sin jord i många smala remsor, utspridda runt byn, och bönderna fick göra arbetet på åkrarna samtidigt.
Genom skiftena samlades varje gårds jord i färre och större bitar. Storskiftet började i mitten av 1700-talet, enskiftet 1803 i Skåne och laga skiftet 1827.
Vid enskiftet och laga skiftet flyttades många gårdar ut från byn till den egna jorden. Byarna splittrades, och mark som byn hade haft gemensamt delades upp och odlades.
Jorden räckte ändå inte till alla barn i de växande familjerna. Många blev drängar och pigor hos bönderna, eller torpare.
En torpare hyrde ett litet torp av en bonde eller ett gods och betalade ofta med dagsverken, alltså arbete på gården. År 1850 fanns omkring 100 000 torpare i Sverige.
Statare var anställda på ett gods ett år i taget. De fick lön delvis i pengar och delvis i varor som spannmål, mjölk och ved, och bodde i en statarbostad.
Statarens fru var tvungen att mjölka gårdens kor. Det var ett villkor för att familjen skulle få bo kvar och mannen få behålla arbetet.
Från mitten av 1800-talet byggdes många ångsågar, särskilt i Norrland. Den första kom 1849 i Tunadal i Medelpad.
Järnbruk hade funnits länge. Runt bruken växte brukssamhällen fram, där smeder och andra arbetare bodde med sina familjer nära bruket och brukspatronens herrgård.
I de första fabrikerna arbetade både män, kvinnor och barn, till exempel i textilfabrikerna. Många barn arbetade från tidig morgon till kväll.
En förordning från 1881 förbjöd fabriker att låta barn under tolv år arbeta. Barn mellan tolv och fjorton fick arbeta högst sex timmar om dagen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- räkna ut hur mycket en påhittad socken har vuxit
- beskriva hur en by förändras vid ett skifte
- jämföra två sätt att försörja sig utan egen gård
- använda en regel från 1800-talet på ett påhittat barns dag
- leva sig in i hur ett skifte kunde kännas
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i Ekeby socken bodde 600 människor år 1800 och 1 300 år 1900. Jorden i socknen var lika stor båda åren. Hur många fler bodde där år 1900? Blev de mer eller mindre än dubbelt så många? Vad blev svårt när fler skulle leva av samma jord?
Tränar: räkna med en befolkning
Visa svar
Det bodde 700 fler. Dubbelt så många hade varit 1 200, så de blev mer än dubbelt så många. När fler delade på samma jord kunde inte alla barn få en egen gård, och fler fick arbeta åt andra.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i Ekeby by låg åtta gårdar tätt i en klunga år 1820. Varje gård hade sin jord i tjugo smala remsor runt om byn. Efter laga skiftet år 1835 har fem av gårdarna flyttats ut. Ge två saker som blev lättare för bönderna och en sak som kunde bli svårare.
Tränar: beskriva en förändring i en by
Visa svar
Lättare: varje bonde hade sina åkrar på ett ställe och slapp gå mellan tjugo remsor, och han kunde själv bestämma när han skulle så och skörda. Svårare: det blev längre till grannarna, det kostade mycket att flytta husen och barnen kunde få långt till varandra.
- Jämför
Påhittat: Johan är torpare på torpet Hagen och betalar för torpet med tre dagars arbete i veckan på bondens gård. Gustav är statare på Ekeby gods och har anställning ett år i taget. Han får spannmål, mjölk, ved, ett rum och lite pengar. Jämför: vem kan bestämma mest över sin tid? Vem kan lättast bli tvungen att flytta?
Tränar: jämföra två sätt att leva
Visa svar
Johan arbetar tre dagar för bonden och kan använda resten av veckan på sitt eget torp. Gustav arbetar för godset hela tiden. Gustavs anställning gäller bara ett år i taget, så han kan behöva flytta varje år. Johan kan bo kvar längre, men han kan också förlora torpet om bonden vill.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Anna är elva år och berättar år 1878: "Jag går till fabriken klockan sex på morgonen och kommer hem klockan sju på kvällen. Jag lägger tändstickor i askar." Hur många timmar är Anna borta? Vad hinner hon inte göra? Om förordningen från 1881 hade gällt redan 1878, hur hade Annas dag ändrats?
Tränar: använda en regel på ett nytt fall
Visa svar
Anna är borta i tretton timmar. Hon hinner inte gå i skolan, leka eller vila särskilt mycket. Hon är under tolv år, så med förordningen hade fabriken inte fått låta henne arbeta alls.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Tänk dig att du är ett barn i en by som ska skiftas och att din familjs gård ska flyttas ut. Vad tror du att du skulle sakna mest från byn, och vad skulle du se fram emot?
Tränar: leva sig in i en förändring
Så tränar du
I vardagen
Spår av bruk och fabriker
När ni besöker ett museum eller en hembygdsgård: leta efter föremål från ett bruk, ett sågverk eller en fabrik. Prata om vem som arbetade där och hur gammal hen kan ha varit.
Med papper och penna
Byn före och efter
Rita en påhittad by med åtta gårdar i en klunga och åkrar i smala remsor. Rita sedan samma by efter ett skifte, med några gårdar utflyttade. Färglägg varje gårds jord med en egen färg.
Tillsammans med en vuxen
Hur många var vi?
Leta tillsammans upp SCB:s statistik över Sveriges befolkning år 1800, 1850 och 1900. Rita en enkel stapel för varje år och prata om när ökningen gick snabbast.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur kan befolkningen växa om det inte föds fler barn?”
Låt barnet räkna själv med de påhittade siffrorna och förklara sitt svar med egna ord, innan ni pratar om orsakerna.
- Uppgifterna handlar om påhittade byar och familjer. Barnet behöver inte berätta något om familjens arbete, ekonomi eller släkt.
- Barnarbete och fattigdom kan väcka frågor om hur barn har det i dag. Svara sakligt, och låt barnet själv resonera om skillnaderna mellan då och nu.
Det här kan vara klurigt
Tror att folkökningen berodde på att familjerna fick många fler barn än förr.
Så kan du hjälpa: Jämför antalet födda och döda i en av de påhittade tabellerna, och läs i förklaringen vad som ändrades.
Blandar ihop torpare och statare.
Så kan du hjälpa: Gör en tabell med två rader och fyll i hur var och en bodde, arbetade och fick betalt, med hjälp av förklaringen.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Folkökningen och de första fabrikernaDu är här
Bra att kunna först
- Nya gränser i Norden
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig varför befolkningen i Sverige mer än fördubblades under 1800-talet, hur skiftena splittrade byarna och hur torpare och statare levde. Barnet lär sig också om sågverk, bruk och de första fabrikerna, och om barns, kvinnors och mäns arbete. Alla personer och byar i uppgifterna är påhittade.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Historia, årskurs 4–6
Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.