SO • Åk 6
Folkökningen och de första fabrikerna
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
År 1800 bodde drygt 2,3 miljoner människor i Sverige, och hundra år senare var de mer än dubbelt så många. Här lär du dig varför, hur byarna splittrades och vad som hände när de första fabrikerna kom. Alla personer och byar i uppgifterna är påhittade.
Historia i åk 4–6 tar upp jordbrukets omvandling, den stora folkökningen och översiktligt den tidiga industrialiseringen, och vad det betydde för barn, kvinnor och män. Uppgifterna bygger på påhittade byar och familjer. Ingen uppgift ber barnet berätta om familjens arbete eller ekonomi.
På den här sidan
Det här handlar det om
Enligt SCB bodde drygt 2,3 miljoner människor i Sverige år 1800. År 1900 var de 5,1 miljoner, alltså mer än dubbelt så många.
Det föddes fortfarande många barn, men färre dog. Fler barn överlevde, och de vuxna levde längre än på 1700-talet. Så växer en befolkning när födslarna är många och dödsfallen blir färre.
Biskopen och skalden Esaias Tegnér förklarade år 1833 folkökningen med orden "freden, vaccinet och potäterna". Potäter är ett gammalt ord för potatisar.
Sverige var inte i krig efter 1814. Från 1816 skulle alla barn under två år vaccineras mot smittkoppor, en sjukdom som förr dödade många.
Potatisen kom till Sverige på 1600-talet, men först under 1800-talet blev den vanlig på åkrarna. Den gav mycket mat på en liten åker.
Förr låg gårdarna i en by tätt intill varandra. Varje gård hade sin jord i många smala remsor, utspridda runt byn, och bönderna fick göra arbetet på åkrarna samtidigt.
Genom skiftena samlades varje gårds jord i färre och större bitar. Storskiftet började i mitten av 1700-talet, enskiftet 1803 i Skåne och laga skiftet 1827.
Vid enskiftet och laga skiftet flyttades många gårdar ut från byn till den egna jorden. Byarna splittrades, och mark som byn hade haft gemensamt delades upp och odlades.
Jorden räckte ändå inte till alla barn i de växande familjerna. Många blev drängar och pigor hos bönderna, eller torpare.
En torpare hyrde ett litet torp av en bonde eller ett gods och betalade ofta med dagsverken, alltså arbete på gården. År 1850 fanns omkring 100 000 torpare i Sverige.
Statare var anställda på ett gods ett år i taget. De fick lön delvis i pengar och delvis i varor som spannmål, mjölk och ved, och bodde i en statarbostad.
Statarens fru var tvungen att mjölka gårdens kor. Det var ett villkor för att familjen skulle få bo kvar och mannen få behålla arbetet.
Från mitten av 1800-talet byggdes många ångsågar, särskilt i Norrland. Den första kom 1849 i Tunadal i Medelpad.
Järnbruk hade funnits länge. Runt bruken växte brukssamhällen fram, där smeder och andra arbetare bodde med sina familjer nära bruket och brukspatronens herrgård.
I de första fabrikerna arbetade både män, kvinnor och barn, till exempel i textilfabrikerna. Många barn arbetade från tidig morgon till kväll.
En förordning från 1881 förbjöd fabriker att låta barn under tolv år arbeta. Barn mellan tolv och fjorton fick arbeta högst sex timmar om dagen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- jämföra en känd förklaring med en forskares förklaring
- resonera om vem som vann och vem som förlorade på en förändring
- resonera om varför en regel inte följdes
- jämföra levnadsvillkor i två perioder
- ta ställning med skäl för två sidor
Kan du lösa sådana här?
- Jämför
Fakta: Tegnér nämnde freden, vaccinet och potäterna. Påhittat: en forskare skriver i dag: "Det viktigaste var att färre dog av sjukdomar. Det berodde också på renare vatten och på att människor började förstå hur smitta sprids." Jämför forskarens förklaring med Tegnérs. Vad har de gemensamt? Vad lägger forskaren till? Varför kan det vara svårt att förklara en stor förändring med tre ord?
Tränar: jämföra två förklaringar
Visa svar
Båda handlar om att färre dog, och vaccinet passar in i båda. Forskaren lägger till renare vatten och kunskap om smitta. En stor förändring har ofta många orsaker som samverkar, och tre ord blir lätta att minnas men kan få det att låta enklare än det var.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: vid laga skiftet i Ekeby år 1840 får de fyra största bönderna sina åkrar samlade. Torparen Per har odlat potatis på en bit av byns gemensamma mark, som nu delas mellan bönderna. Vem vann på skiftet, och vem kunde förlora? Varför kan samma förändring vara bra för några och svår för andra?
Tränar: resonera om vinnare och förlorare
Visa svar
Bönderna vann, eftersom de fick samlade åkrar och mer mark. Per kunde förlora sin potatisbit, och då fick familjen mindre mat. En förändring påverkar människor olika beroende på vad de äger. Den som ägde jord fick mer, medan den som bara fick använda andras jord kunde bli av med den.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: förordningen från 1881 förbjöd fabriker att låta barn under tolv år arbeta, men ingen särskild inspektör kontrollerade fabrikerna. Påhittat: i en fabrik år 1888 finns 30 barn, och några av dem är tio år. Barnen får lägre lön än de vuxna, och många av deras familjer är fattiga. Ge två skäl till att barnen ändå arbetade. Vad behövs för att en sådan regel ska följas?
Tränar: resonera om varför en regel inte följs
Visa svar
Familjerna behövde barnens lön för att ha råd med mat och hyra, och fabriken fick billig arbetskraft. Ingen kom och kontrollerade, så det var lätt att strunta i regeln. För att en regel ska följas behöver någon kontrollera, det måste kosta något att bryta mot den och familjerna behöver klara sig utan barnens lön.
- Jämför
Påhittat: Olle är tolv år och bor i en by med gårdar i en klunga år 1800. Elin är tolv år och arbetar i en fabrik i en stad år 1890. Jämför deras liv. Ta med arbetet, var de bor och vem som bestämmer över deras dag.
Tränar: jämföra två perioder
Visa svar
Olle hjälper till med djur och åkrar, och arbetet följer årstiderna. Han bor med familjen nära grannarna i byn, och föräldrarna och byns gemensamma arbete styr dagen. Elin arbetar i fabriken, och klockan och arbetsgivaren styr hennes dag. Hon bor i en stad, kanske trångt, och får lön i pengar.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Blev livet mest bättre eller mest svårare för vanliga människor när befolkningen växte och de första fabrikerna kom? Ge ett skäl för varje sida innan du bestämmer dig.
Tränar: ta ställning med skäl
Så tränar du
I vardagen
Spår av bruk och fabriker
När ni besöker ett museum eller en hembygdsgård: leta efter föremål från ett bruk, ett sågverk eller en fabrik. Prata om vem som arbetade där och hur gammal hen kan ha varit.
Med papper och penna
Byn före och efter
Rita en påhittad by med åtta gårdar i en klunga och åkrar i smala remsor. Rita sedan samma by efter ett skifte, med några gårdar utflyttade. Färglägg varje gårds jord med en egen färg.
Tillsammans med en vuxen
Hur många var vi?
Leta tillsammans upp SCB:s statistik över Sveriges befolkning år 1800, 1850 och 1900. Rita en enkel stapel för varje år och prata om när ökningen gick snabbast.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur kan befolkningen växa om det inte föds fler barn?”
Låt barnet räkna själv med de påhittade siffrorna och förklara sitt svar med egna ord, innan ni pratar om orsakerna.
- Uppgifterna handlar om påhittade byar och familjer. Barnet behöver inte berätta något om familjens arbete, ekonomi eller släkt.
- Barnarbete och fattigdom kan väcka frågor om hur barn har det i dag. Svara sakligt, och låt barnet själv resonera om skillnaderna mellan då och nu.
Det här kan vara klurigt
Tror att folkökningen berodde på att familjerna fick många fler barn än förr.
Så kan du hjälpa: Jämför antalet födda och döda i en av de påhittade tabellerna, och läs i förklaringen vad som ändrades.
Blandar ihop torpare och statare.
Så kan du hjälpa: Gör en tabell med två rader och fyll i hur var och en bodde, arbetade och fick betalt, med hjälp av förklaringen.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Folkökningen och de första fabrikernaDu är här
Bra att kunna först
- Nya gränser i Norden
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig varför befolkningen i Sverige mer än fördubblades under 1800-talet, hur skiftena splittrade byarna och hur torpare och statare levde. Barnet lär sig också om sågverk, bruk och de första fabrikerna, och om barns, kvinnors och mäns arbete. Alla personer och byar i uppgifterna är påhittade.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Historia, årskurs 4–6
Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.