SO • Åk 5
Folkökningen och de första fabrikerna
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
År 1800 bodde drygt 2,3 miljoner människor i Sverige, och hundra år senare var de mer än dubbelt så många. Här lär du dig varför, hur byarna splittrades och vad som hände när de första fabrikerna kom. Alla personer och byar i uppgifterna är påhittade.
Historia i åk 4–6 tar upp jordbrukets omvandling, den stora folkökningen och översiktligt den tidiga industrialiseringen, och vad det betydde för barn, kvinnor och män. Uppgifterna bygger på påhittade byar och familjer. Ingen uppgift ber barnet berätta om familjens arbete eller ekonomi.
På den här sidan
Det här handlar det om
Enligt SCB bodde drygt 2,3 miljoner människor i Sverige år 1800. År 1900 var de 5,1 miljoner, alltså mer än dubbelt så många.
Det föddes fortfarande många barn, men färre dog. Fler barn överlevde, och de vuxna levde längre än på 1700-talet. Så växer en befolkning när födslarna är många och dödsfallen blir färre.
Biskopen och skalden Esaias Tegnér förklarade år 1833 folkökningen med orden "freden, vaccinet och potäterna". Potäter är ett gammalt ord för potatisar.
Sverige var inte i krig efter 1814. Från 1816 skulle alla barn under två år vaccineras mot smittkoppor, en sjukdom som förr dödade många.
Potatisen kom till Sverige på 1600-talet, men först under 1800-talet blev den vanlig på åkrarna. Den gav mycket mat på en liten åker.
Förr låg gårdarna i en by tätt intill varandra. Varje gård hade sin jord i många smala remsor, utspridda runt byn, och bönderna fick göra arbetet på åkrarna samtidigt.
Genom skiftena samlades varje gårds jord i färre och större bitar. Storskiftet började i mitten av 1700-talet, enskiftet 1803 i Skåne och laga skiftet 1827.
Vid enskiftet och laga skiftet flyttades många gårdar ut från byn till den egna jorden. Byarna splittrades, och mark som byn hade haft gemensamt delades upp och odlades.
Jorden räckte ändå inte till alla barn i de växande familjerna. Många blev drängar och pigor hos bönderna, eller torpare.
En torpare hyrde ett litet torp av en bonde eller ett gods och betalade ofta med dagsverken, alltså arbete på gården. År 1850 fanns omkring 100 000 torpare i Sverige.
Statare var anställda på ett gods ett år i taget. De fick lön delvis i pengar och delvis i varor som spannmål, mjölk och ved, och bodde i en statarbostad.
Statarens fru var tvungen att mjölka gårdens kor. Det var ett villkor för att familjen skulle få bo kvar och mannen få behålla arbetet.
Från mitten av 1800-talet byggdes många ångsågar, särskilt i Norrland. Den första kom 1849 i Tunadal i Medelpad.
Järnbruk hade funnits länge. Runt bruken växte brukssamhällen fram, där smeder och andra arbetare bodde med sina familjer nära bruket och brukspatronens herrgård.
I de första fabrikerna arbetade både män, kvinnor och barn, till exempel i textilfabrikerna. Många barn arbetade från tidig morgon till kväll.
En förordning från 1881 förbjöd fabriker att låta barn under tolv år arbeta. Barn mellan tolv och fjorton fick arbeta högst sex timmar om dagen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara en folkökning med hjälp av födda och döda
- resonera om vad en ung person utan jord kunde göra
- jämföra arbetet på en gård med arbetet i en fabrik
- jämföra arbetet för barn, kvinnor och män i en familj
- skriva om en förändring ur ett barns perspektiv
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i Ekeby socken föddes 40 barn och dog 36 människor år 1750. År 1850 föddes 42 barn och dog 22 människor. Föddes det mycket fler barn år 1850? Hur mycket växte socknen varje år? Hur kan vart och ett av Tegnérs tre ord hänga ihop med att färre dog?
Tränar: förklara en förändring med siffror
Visa svar
Nej, nästan lika många föddes. År 1750 växte socknen med 4 människor och år 1850 med 20, eftersom färre dog. Freden gjorde att färre unga män dog i krig. Vaccinet skyddade barnen mot smittkoppor. Potatisen gav mer mat, så färre blev svaga av svält.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: efter laga skiftet i Ekeby år 1840 får bondsonen Erik, yngst av fem syskon, ingen del av gården. Ge två sätt som Erik kan försörja sig på, med hjälp av det du har läst om 1800-talet. Vad är bra och svårt med vart och ett?
Tränar: resonera om möjligheter
Visa svar
Svaret har två sätt och något bra och svårt med vart och ett. Till exempel: "Erik kan bli dräng hos en bonde. Han får mat och husrum, men lönen är låg och han bestämmer inte själv. Han kan också bli torpare. Då får han ett eget litet hem, men han måste arbeta flera dagar i veckan på bondens gård."
- Jämför
Påhittat: år 1870 är systrarna Karin och Lisa 16 år. Karin är piga på en gård i Ekeby. Lisa arbetar i en textilfabrik i en stad. Jämför deras arbete: vem bestämmer när arbetet börjar och slutar? Hur påverkar årstiderna arbetet? Var bor de, och vad får de i lön?
Tränar: jämföra två sorters arbete
Visa svar
Karins arbete följer årstiderna, med mest att göra vid sådd och skörd, och husbonden bestämmer. Hon bor på gården och får mat och säng som en del av lönen. Lisas arbete följer fabrikens klocka och är ungefär likadant hela året. Hon får lön i pengar och måste själv betala för mat och för att bo.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: familjen Lund är statare på Ekeby gods år 1880. Pappa Gustav plöjer och kör godsets hästar. Mamma Hilda mjölkar godsets kor två gånger om dagen, lagar mat och tar hand om fem barn. Axel, 10 år, vallar kor efter skolan. Vem har arbetsdagar som nästan aldrig tar slut? Varför kunde hela familjen förlora bostaden om Hilda blev sjuk?
Tränar: jämföra arbetet i en familj
Visa svar
Hilda arbetar både för godset och hemma, så hennes dag tar nästan aldrig slut. Att statarens fru mjölkade var ett villkor för att familjen fick bo kvar och för Gustavs arbete. Om Hilda inte kunde mjölka kunde godset säga upp familjen, och då förlorade de också bostaden.
- Skriv själv
Skriv en kort dagboksanteckning av ett påhittat barn år 1840, dagen då familjens gård flyttas ut från byn efter skiftet. Skriv vad som ändras och vad barnet känner.
Tränar: skriva ur ett barns synvinkel
Visa svar
Anteckningen har en förändring och en känsla. Till exempel: "I dag bar vi ut det sista från stugan i byn. Pappa säger att vi får alla åkrar på samma ställe nu. Det blir långt till Stina, och jag är rädd att jag inte får leka med henne lika ofta."
Så tränar du
I vardagen
Spår av bruk och fabriker
När ni besöker ett museum eller en hembygdsgård: leta efter föremål från ett bruk, ett sågverk eller en fabrik. Prata om vem som arbetade där och hur gammal hen kan ha varit.
Med papper och penna
Byn före och efter
Rita en påhittad by med åtta gårdar i en klunga och åkrar i smala remsor. Rita sedan samma by efter ett skifte, med några gårdar utflyttade. Färglägg varje gårds jord med en egen färg.
Tillsammans med en vuxen
Hur många var vi?
Leta tillsammans upp SCB:s statistik över Sveriges befolkning år 1800, 1850 och 1900. Rita en enkel stapel för varje år och prata om när ökningen gick snabbast.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur kan befolkningen växa om det inte föds fler barn?”
Låt barnet räkna själv med de påhittade siffrorna och förklara sitt svar med egna ord, innan ni pratar om orsakerna.
- Uppgifterna handlar om påhittade byar och familjer. Barnet behöver inte berätta något om familjens arbete, ekonomi eller släkt.
- Barnarbete och fattigdom kan väcka frågor om hur barn har det i dag. Svara sakligt, och låt barnet själv resonera om skillnaderna mellan då och nu.
Det här kan vara klurigt
Tror att folkökningen berodde på att familjerna fick många fler barn än förr.
Så kan du hjälpa: Jämför antalet födda och döda i en av de påhittade tabellerna, och läs i förklaringen vad som ändrades.
Blandar ihop torpare och statare.
Så kan du hjälpa: Gör en tabell med två rader och fyll i hur var och en bodde, arbetade och fick betalt, med hjälp av förklaringen.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Folkökningen och de första fabrikernaDu är här
Bra att kunna först
- Nya gränser i Norden
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig varför befolkningen i Sverige mer än fördubblades under 1800-talet, hur skiftena splittrade byarna och hur torpare och statare levde. Barnet lär sig också om sågverk, bruk och de första fabrikerna, och om barns, kvinnors och mäns arbete. Alla personer och byar i uppgifterna är påhittade.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Historia, årskurs 4–6
Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.