SO • Åk 4
Islam
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Islam är en av världens stora religioner. Här lär du dig om Koranen och profeten Muhammed, om bönen och moskén, om Mecka och vallfärden och om högtider och regler för mat. Du får också höra berättelsen om Hajar. Alla personer i uppgifterna är påhittade.
Religionskunskap i åk 4–6 tar upp ritualer, levnadsregler och heliga platser i islam, och tankar bakom dem som de uttrycks i berättelser. Islam, kristendomen och judendomen har lika många uppgifter av samma slag. Religionen beskrivs inifrån och bekänns inte, och variationen bland muslimer nämns. Ingen uppgift ber barnet berätta vad familjen tror.

På den här sidan
Det här handlar det om
Islam är världens näst största religion, med omkring två miljarder anhängare. Muslimer tror på en enda Gud. På arabiska heter Gud Allah, och ordet används också av kristna och judar som talar arabiska.
Muslimer ser Muhammed som Guds sista profet. Han levde i Mecka och Medina, på Arabiska halvön, för omkring 1 400 år sedan. De flesta muslimer gör inga bilder av Muhammed.
Koranen är islams heliga skrift. Muslimer menar att den är Guds ord, som ängeln Jibril förde fram till Muhammed. Den är skriven på arabiska och delas in i 114 kapitel, som kallas suror.
Berättelser om vad Muhammed sa och gjorde kallas hadith. Många muslimer använder dem för att förstå hur man ska leva.
Islams fem pelare är fem plikter som gäller från att man blir vuxen: trosbekännelsen, bönen fem gånger om dagen, allmosan zakat, fastan under ramadan och vallfärden hajj till Mecka. En del av plikterna gäller bara den som har hälsa och råd.
Bönen görs i bestämda rörelser: stående, bugande och med pannan mot golvet. Före bönen tvättar sig många muslimer på ett bestämt sätt. Man kan be var som helst där det är rent.
En moské är en plats för bön och samling. En imam leder bönen, och på fredagar samlas många till gemensam bön mitt på dagen. I moskéer finns inga bilder av människor eller djur.
Mecka är islams heligaste stad. Där står Kaba, en byggnad formad som en kub, och muslimer i hela världen vänder sig mot den när de ber. Medina, där Muhammed levde sina sista år, är den näst heligaste staden.
Enligt islamisk tradition lämnade Ibrahim sin hustru Hajar och deras lilla son Ismail i en torr dal, där Mecka ligger i dag. När vattnet tog slut sprang Hajar fram och tillbaka mellan två kullar, Safa och Marwa.
I berättelsen letade hon efter vatten och sprang sju gånger. Då vällde vatten upp ur marken vid Ismail, och källan kallas Zamzam. Enligt Koranen byggde Ibrahim och Ismail senare Kaba.
Under fastemånaden ramadan äter och dricker många vuxna muslimer ingenting från gryningen till solnedgången. Efter ramadan firas id al-fitr. Under vallfärdens dagar firas id al-adha.
Halal betyder tillåtet och haram betyder förbjudet. Fläsk och alkohol är haram. Kött som är halal kommer från djur som har slaktats på ett bestämt sätt.
De flesta muslimer är sunnimuslimer, och många andra är shiamuslimer. Muslimer lever också olika: en del ber alla fem bönerna varje dag, andra mer sällan. Det finns muslimer i hela Sverige.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara vad en sed före bönen kan betyda
- förklara hur en helig skrift behandlas
- koppla ihop ett rum med hur människor ber där
- använda en matregel på ett nytt fall
- ge ett skäl för vilken av två högtider man helst vill veta mer om
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Samir, tolv år, ska be i moskén. Vid ingången tvättar han händerna, munnen, näsan, ansiktet, armarna upp till armbågarna och fötterna, och han stryker vatten över huvudet och öronen. Fakta: tvagningen kallas wudu. Om det inte finns vatten kan man i stället använda ren sand eller jord. Varför tvättar sig Samir, fast han inte är smutsig? Vad visar det att sand också går att använda?
Tränar: förklara en sed inifrån
Visa svar
Tvagningen handlar inte om smuts. Den är ett sätt att göra sig ren och redo innan man vänder sig till Gud i bönen. Att sand går att använda när vatten saknas visar att det viktiga är själva handlingen, att förbereda sig, och inte att tvätta bort något.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: många muslimer tvättar sig på samma sätt som före bönen innan de läser ur Koranen. Många lär sig också att läsa Koranen på arabiska, fast de inte talar arabiska. En översättning av Koranen ses ofta som en tolkning, inte som Koranen själv. Vad visar det om hur många muslimer ser på Koranen? Använd det du vet om var Koranen kommer ifrån enligt muslimer.
Tränar: förklara hur en skrift behandlas
Visa svar
Många muslimer menar att Koranen är Guds egna ord, och därför behandlar de den med stor respekt, nästan som när man ber. Orden kom till Muhammed på arabiska, så många vill läsa just dem. En översättning blir någon annans förståelse av orden.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: klassen besöker en moské. I bönesalen finns inga bänkar eller stolar, bara mattor över hela golvet med linjer i raka rader. Alla tar av sig skorna innan de går in. Under bönen står de som ber i rader bredvid varandra. Varför passar rummet till hur muslimer ber? Ge två skäl.
Tränar: koppla ihop ett rum med en handling
Visa svar
Bönen görs stående, bugande och med pannan mot golvet, så det behövs ett fritt golv i stället för bänkar, och då får också många plats. Skorna tas av och golvet har mattor, så platsen hålls ren. Linjerna hjälper alla att stå i raka rader, vända åt samma håll.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: på ett kalas bjuds det på pizza med skinka, pizza med bara ost och grönsaker, och gelégodis. Omar följer reglerna om halal. Fakta: skinka kommer från gris. Gelatin, som gör godis segt, görs ofta av gris men kan också göras av nötkreatur eller fisk. Vad kan Omar äta? Vad behöver han ta reda på?
Tränar: använda en regel på ett kalas
Visa svar
Pizzan med skinka äter han inte, eftersom fläsk är haram. Pizzan med ost och grönsaker kan han äta. För gelégodiset behöver han läsa på påsen vad gelatinet är gjort av, för om det kommer från gris är det inte halal.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Vilken av högtiderna id al-fitr och id al-adha skulle du helst vilja veta mer om? Ge ett skäl.
Tränar: ge ett skäl för ett val
Så tränar du
5 minuter
Berättelsen om Hajar
Den ena berättar början av berättelsen om Hajar och Ismail, den andra berättar slutet. Kontrollera sedan i en faktabok om islam att ni har fått med det viktigaste.
I vardagen
Ordet halal
När ni ser ordet halal, till exempel på en matförpackning eller i en butik, prata om vad ordet betyder och vilka regler det handlar om.
Med papper och penna
Fem pelare
Rita fem pelare som håller upp ett tak. Skriv en av islams plikter på varje pelare och en mening om vad den betyder för många muslimer. Kontrollera i ett uppslagsverk.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur skulle du förklara fastan inifrån?”
Låt barnet själv förklara en sed, till exempel fastan, som om en muslim berättade för en kompis vad seden betyder.
- Beskriv islam med "många muslimer …" och "de flesta muslimer …", och säg att muslimer tolkar och lever på olika sätt.
- Barnet behöver inte berätta vad familjen tror för att göra uppgifterna. Uppgifterna handlar bara om påhittade personer.
Det här kan vara klurigt
Tror att Allah är namnet på en egen gud, fast det är det arabiska ordet för Gud.
Så kan du hjälpa: Slå upp ordet Allah i ett uppslagsverk och se vilka som använder det.
Blandar ihop Koranen och hadith.
Så kan du hjälpa: Gör en tabell med två kolumner och skriv in vad var och en är, med hjälp av ett uppslagsverk.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- IslamDu är här
Bra att kunna först
- Kristendomen
Åk 4–6
Fortsätt med
- Hinduism och buddhism
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig om islams ritualer, som bönen och tvagningen, om levnadsregler som de fem pelarna och halal, och om heliga platser och rum, som moskén, Mecka och Jerusalem. Barnet kopplar berättelsen om Hajar till vallfärden och tillämpar tankar ur Koranen på påhittade fall.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Religionskunskap, årskurs 4–6
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.