Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 4

Sveriges nationella minoriteter

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

I Sverige finns fem nationella minoriteter. Det är grupper som har levt här i flera hundra år och som har ett eget språk, en egen kultur eller en egen religion. Här lär du dig vad det betyder, vilka rättigheter minoriteterna har, något om varje grupps historia och att de är en levande del av Sverige i dag.

Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp de nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter. Grupperna beskrivs med lika omsorg och utifrån minoriteternas egna källor, som minoritet.se. Samerna har ett eget område, Samerna – Sveriges urfolk, och tas här upp kort. Ingen uppgift frågar om barnet eller familjen tillhör en minoritet eller talar ett minoritetsspråk.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka i tolvårsåldern i rullstol med kort brunt hår, olivfärgad hud och en röd tröja och en pojke i samma ålder med ljust rufsigt hår, ljus hud och randig t-shirt tittar på en hylla med böcker på olika språk på ett bibliotek, medan en bibliotekarie i sextioårsåldern med vitt hår och glasögon på näsan håller fram en bilderbok

Det här handlar det om

En minoritet är en grupp som är färre än de flesta andra i ett land. En nationell minoritet är en grupp som har levt i Sverige under mycket lång tid och som har något eget som den vill behålla. Riksdagen bestämde fyra krav. Gruppen ska höra ihop och skilja sig från resten av befolkningen. Den ska ha ett eget språk, en egen religion eller en egen kultur. Den ska vilja behålla sin identitet. Och den ska ha historiska eller långvariga band till Sverige, vilket har räknats som att gruppen fanns här före omkring år 1900.

Sverige har fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De erkändes år 2000, efter ett beslut i riksdagen. Samtidigt fick fem språk ställning som nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Samerna är dessutom ett urfolk, och om dem kan du läsa mer i området om samerna.

Sedan 2010 finns minoritetslagen. Den säger att alla kommuner och myndigheter ska informera minoriteterna om deras rättigheter, skydda språken och kulturerna och låta minoriteterna vara med och påverka frågor som rör dem. Barns rätt att utveckla sitt språk och sin kultur ska få särskilt stöd. En del kommuner är så kallade förvaltningsområden för finska, meänkieli eller samiska. Där har man dessutom rätt till förskola och äldreomsorg helt eller delvis på språket, och rätt att använda språket när man har kontakt med kommunen.

Judar har levt i Sverige sedan 1700-talet. Först år 1775 fick judar bosätta sig här utan att bli kristna, och en tid fick de bara bo i några få städer. År 1870 fick judar samma medborgerliga rättigheter som andra svenskar. I dag finns omkring 15 000 till 20 000 judar i Sverige. En del är religiösa och går till synagogan, andra inte, men många känner samhörighet genom historien, högtiderna och kulturen.

Romer har levt i Sverige sedan 1500-talet, och den första kända texten om romer i Sverige skrevs i Stockholm år 1512. Fler romska grupper kom under 1800- och 1900-talet. Under lång tid behandlades romer orättvist av staten, och många möter fortfarande fördomar. Romernas språk finns i många varianter. Romer lever i dag i hela Sverige, med alla slags yrken och liv.

Sverige och Finland var samma rike i flera hundra år, fram till 1809. Många flyttade hit efter 1954, när människor i Norden fick resa och arbeta fritt i varandras länder. I dag har omkring 700 000 människor i Sverige finsk bakgrund, och alla kan inte språket.

Tornedalingar kommer från Tornedalen, längst upp i nordost vid gränsen mot Finland. Sedan slutet av 1800-talet var svenska det enda språket i skolan där, och barnen fick inte prata sitt eget språk under lektionerna. Många slutade därför föra språket vidare. I dag räknas också kväner och lantalaiset till samma minoritet, och gruppens språk används i radio, böcker och musik.

Alla fem minoriteterna är levande i dag. De har föreningar, tidningar, radioprogram, festivaler och egna högtider, och många unga lär sig språken. Precis som i alla grupper är människorna olika: de bor på olika platser, tycker olika och lever olika liv.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • pröva om en grupp uppfyller kraven för att vara en nationell minoritet
  • ta reda på vilket språk som hör till vilken minoritet
  • förklara varför små språk kan behöva skyddas
  • förklara hur en minoritet skiljer sig från en intressegrupp
  • resonera om varför en gräns i historien kan förklara var människor bor

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: tre grupper. a) En grupp som har bott i Sverige sedan 1700-talet, har ett eget språk och vill att barnen ska lära sig det. b) Fans av ett fotbollslag som bildades 1980. c) En grupp som har bott i ett län sedan 1600-talet, men som inte har något språk, någon religion eller kultur som skiljer den från grannarna. Vilken grupp uppfyller kraven för en nationell minoritet? Varför inte de andra?

    Tränar: pröva påhittade grupper mot fyra krav

    Visa svar

    Bara a. Gruppen har funnits i Sverige länge, har något eget och vill behålla det. Fansen i b har ett gemensamt intresse men inget eget språk eller egen kultur, och de har inte funnits i hundra år. Gruppen i c har bott här länge men har inget eget som skiljer den från andra.

  2. Utforska

    Ta reda på på minoritet.se vilket språk som hör till vilken av de fem minoriteterna. Skriv upp dem två och två.

    Tränar: para ihop grupper och språk med hjälp av en källa

    Visa svar

    Judar – jiddisch. Romer – romani chib. Samer – samiska. Sverigefinnar – finska. Tornedalingar – meänkieli.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Ingen förbjuder någon att prata jiddisch eller meänkieli. Varför tror du ändå att det behövs en lag som skyddar minoritetsspråken?

    Tränar: resonera om varför skydd behövs fast inget är förbjudet

    Visa svar

    Ett språk som få talar kan försvinna om det inte används i förskolan, i skolan, i böcker och i radio. Förr trängdes språken undan, till exempel i skolan, och många slutade föra dem vidare. Lagen gör att samhället måste hjälpa till att hålla språken levande, inte bara låta bli att förbjuda dem.

  4. Prata om det

    Förklara för en vuxen med egna ord: varför är en schackklubb inte en nationell minoritet, fast medlemmarna hör ihop och är färre än de flesta andra?

    Tränar: skilja två slags grupper med hjälp av kraven

    Visa svar

    Till exempel: en schackklubb har ett gemensamt intresse, men inget eget språk, ingen egen religion eller kultur som går i arv. Den har inte heller funnits i Sverige sedan före år 1900 som en egen grupp. Man kan gå med och gå ur en klubb, men en minoritet är något man hör till genom sin historia och identitet.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Sverige och Finland var samma rike fram till 1809. Varför kan det förklara att det har funnits finsktalande i till exempel Värmland och Bergslagen sedan 1500- och 1600-talet?

    Tränar: koppla en historisk gräns till bosättning

    Visa svar

    Det fanns ingen riksgräns mellan Sverige och Finland då, så människor kunde flytta inom samma rike. Finska bönder, så kallade skogsfinnar, flyttade på 1500- och 1600-talet till skogarna i Värmland, Bergslagen och Norrland för att odla där. De var alltså inte invandrare till ett annat land utan flyttade inom riket.

  6. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Vad tycker du att alla barn i Sverige borde få veta om de nationella minoriteterna? Varför?

    Tränar: välja vad som är viktigt att veta

Så tränar du

5 minuter

  • Uppfyller gruppen kraven?

    Den ena hittar på en grupp, till exempel en orkester eller en släkt som har bott på samma gård i 300 år. Den andra går igenom de fyra kraven och säger om gruppen kan vara en nationell minoritet.

Med papper och penna

  • Tidslinje med fem färger

    Rita en tidslinje från 1500-talet till i dag. Använd en färg för varje minoritet och sätt ut minst en händelse för varje grupp. Avsluta med år 2000 och 2010.

Tillsammans med en vuxen

  • En minoritet i taget

    Titta tillsammans på minoritet.se. Välj en av de fem minoriteterna och läs om den. Vad var nytt för er? Leta sedan upp en bok, en låt eller ett radioprogram på gruppens språk.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vem har skrivit det här, och hör den personen till gruppen?”

    Ge de fem grupperna lika mycket utrymme, och lyft både historien och livet i dag. Barnböcker, musik och radio på minoritetsspråken finns att låna på bibliotek, och minoritet.se har material där grupperna själva berättar.

  • Barnet behöver aldrig berätta om familjen tillhör en minoritet, vilket språk som talas hemma eller varifrån familjen kommer. Uppgifterna utgår från påhittade personer. Vill barnet själv berätta är det välkommet, men ingen ska pekas ut eller bli ombedd att tala för en hel grupp.
  • Hör barnet en fördom om en grupp, i skolan eller på nätet? Fråga vad barnet tror och om det gäller alla i gruppen. Påminn om att människor i alla grupper är olika.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att en nationell minoritet är samma sak som alla som har flyttat hit.

    Så kan du hjälpa: Gå igenom de fyra kraven. Alla som bor i Sverige har samma mänskliga rättigheter, men de nationella minoriteterna har funnits här så länge att de har fått särskilda rättigheter för sina språk och kulturer.

  • Tror att minoriteterna bara hör till historien.

    Så kan du hjälpa: Alla fem grupperna lever i dag, i hela landet. Leta upp något som händer nu, till exempel en festival eller ett radioprogram på ett minoritetsspråk.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Sveriges nationella minoriteterDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vilka de fem nationella minoriteterna och minoritetsspråken är, vad som gör en grupp till en nationell minoritet och vilka rättigheter minoritetslagen ger. Barnet möter varje grupps historia och tränar på att pröva påhittade fall mot kraven och rättigheterna och att granska påståenden om en hel grupp.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Samhällskunskap, årskurs 4–6

De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.