Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 4

Hjälp när det är svårt

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Ibland är livet tungt, till exempel när någon blir sjuk, när föräldrar flyttar isär, när pengarna inte räcker eller när någon blir mobbad. Inget barn ska behöva klara sådant ensamt. Här lär du dig vilka vuxna och verksamheter som finns för barn och vad de kan hjälpa till med. Alla barn i uppgifterna är påhittade.

Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället. Barnet tränar på att para ihop påhittade situationer med rätt stöd, att förstå anmälningsplikten och varför en del barn väntar med att berätta. Alla barn i uppgifterna är påhittade, och ingen uppgift ber barnet berätta något om sig självt eller sin familj. Bris telefonnummer 116 111 står på varje nivå.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka i elvaårsåldern med kort svart hår, ljusbrun hud och hörapparat i en lila huvtröja sitter i en soffa och pratar med en skolkurator, en kvinna i femtioårsåldern med lockigt grått hår och mörkbrun hud i en blå kofta, i ett ljust rum med en krukväxt och en affisch med en telefonlur på väggen

Det här handlar det om

Ett skyddsnät fångar upp den som faller. Samhället har ett sådant nät för barn: vuxna och verksamheter vars jobb är att hjälpa när livet är svårt. Det kan gälla sjukdom, sorg, föräldrar som flyttar isär, att pengarna inte räcker, mobbning eller att något inte känns tryggt hemma. Det är aldrig ett barns fel att det har det svårt.

I skolan finns lärare och mentorer. Där finns också elevhälsan, och enligt skollagen ska eleverna ha tillgång till skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator och specialpedagog. Skolsköterskan hjälper med hur kroppen och man själv mår. Kuratorn är någon att prata med när något är tungt. Specialpedagogen hjälper när skolarbetet är svårt. Alla finns inte på plats varje dag, men de går att nå.

Vuxna som arbetar i skolan har anmälningsplikt. Det betyder att de genast måste anmäla till socialtjänsten om de får veta eller misstänker att ett barn far illa. De behöver inte vara säkra. En sådan anmälan kallas ofta orosanmälan, och alla andra vuxna får också göra en.

Socialtjänsten finns i varje kommun. Den kan stödja familjer på många sätt, till exempel med samtal, en kontaktperson eller pengar till mat och hyra när familjen inte har tillräckligt. Barn kan också själva kontakta socialtjänsten. Socialtjänstens uppgift är att barn ska vara trygga, och den försöker så långt det går arbeta tillsammans med barnet och föräldrarna.

BUP betyder barn- och ungdomspsykiatrin. Den drivs av regionen och är till för barn och unga upp till 18 år som mår psykiskt dåligt eller har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Man kommer ofta dit via vårdcentralen, elevhälsan eller 1177, och på en del ställen kan man kontakta BUP direkt.

Bris är en organisation för barn och unga under 18 år. Man kan ringa eller sms:a 116 111, eller chatta och mejla via bris.se. Bris har öppet varje dag, även på natten, det kostar ingenting och man behöver inte säga vem man är.

Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bevakar att barnkonventionen följs i Sverige. Barn kan kontakta Barnombudsmannen för att få veta vilka rättigheter de har och var de kan få hjälp. Vid fara just nu ringer man 112.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • para ihop en påhittad situation med någon som kan hjälpa
  • beskriva vad olika yrken i elevhälsan gör
  • avgöra när något är så bråttom att man ringer direkt
  • pröva hur man stöttar en kompis utan att bära allt själv

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: fyra barn. a) Linnea har ont i magen varje morgon innan hon ska till skolan. b) Felix har svårt att sova sedan hans föräldrar sa att de ska flytta isär. c) Mira får aldrig vara med på rasterna, och det har pågått i flera veckor. d) Jonas vill veta vad barnkonventionen säger om barn som ska flytta till ett annat land. Vem kan vart och ett av barnen vända sig till? Bris på 116 111 finns för alla barn.

    Tränar: koppla ihop en svårighet med rätt stöd

    Visa svar

    a) Skolsköterskan, som kan ta reda på om magen eller oron är orsaken. b) Kuratorn på skolan eller en annan vuxen han litar på. c) Läraren eller mentorn, som måste ta tag i det, och kuratorn. d) Barnombudsmannen, som berättar om barns rättigheter. Alla fyra kan också prata med Bris.

  2. Utforska

    Ta reda på tillsammans med en vuxen, på skolans webbplats eller genom att fråga på skolan: vilka yrken finns i elevhälsan, och när går de att träffa? Gör en tabell med yrket i ena kolumnen och ett exempel på vad man kan få hjälp med i den andra.

    Tränar: göra en tabell med hjälp av en källa

    Visa svar

    Det skiljer sig mellan skolor. Tabellen kan till exempel ha med skolsköterskan, som hjälper när man mår dåligt i kroppen, kuratorn, som man kan prata med om oro, psykologen, som hjälper när man mår dåligt inuti, och specialpedagogen, som hjälper när skolarbetet är svårt.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: vilka av de här situationerna är så bråttom att man ringer 112 direkt, och vilka kan man ta med en vuxen i lugn och ro? a) En vuxen har ramlat i trappan och svarar inte. b) En kompis har varit ledsen i flera veckor. c) Det brinner i en papperskorg och elden blir större. d) Någon tar ens mössa på rasten. Barnet kan också alltid prata med Bris på 116 111.

    Tränar: skilja det som är akut från det som kan vänta

    Visa svar

    a och c är bråttom, för där kan någon skadas just nu, och då ringer man 112. b är viktigt men inte akut: prata med kompisen och berätta för en vuxen, till exempel läraren eller kuratorn. d tar man med läraren eller en rastvakt.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: Vera berättar för sin kompis Juni att hennes mormor är mycket sjuk och att hon tänker på det hela tiden, också på lektionerna. Vad kan Juni göra? Vad behöver Juni inte göra? Bris på 116 111 finns också för den som är orolig för en kompis.

    Tränar: stötta en kompis utan att ta över

    Visa svar

    Juni kan lyssna, visa att hon bryr sig och fråga om Vera vill att de pratar med läraren eller kuratorn tillsammans. Juni behöver inte trösta bort sorgen eller lösa något själv. Blir det tungt för Juni att bära kan hon själv prata med en vuxen eller med Bris.

  5. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Vad tycker du att en vuxen kan göra för att ett barn ska våga berätta något svårt?

    Tränar: ge egna förslag

Så tränar du

5 minuter

  • Vem hjälper till?

    Den ena hittar på ett påhittat barn med ett problem, till exempel en kompis som är ledsen eller ett skolarbete som känns omöjligt. Den andra säger vem i skyddsnätet barnet kan vända sig till. Kom ihåg att Bris på 116 111 alltid är ett svar.

Med papper och penna

  • Skyddsnätet som ett nät

    Rita ett nät med ett påhittat barn i mitten. Skriv in alla vuxna och verksamheter som kan hjälpa, nära barnet först och längre ut de som finns i kommunen, regionen och staten.

Tillsammans med en vuxen

  • Hjälpkartan

    Rita en karta över skolan och kommunen och sätt ut var det finns hjälp för barn: elevhälsan, vårdcentralen, socialtjänsten och biblioteket. Skriv i ett hörn numren som alltid gäller: Bris 116 111, sjukvårdsrådgivningen 1177 och 112 vid fara. Häng upp kartan där barnet ser den.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vem skulle du prata med om en kompis behövde hjälp?”

    Bris har också stöd för vuxna som är oroliga för ett barn. Information finns på bris.se.

  • Barnet behöver aldrig berätta om sig själv eller sin familj för att göra uppgifterna. De handlar om påhittade barn. Ett barn i klassen kan vara mitt i en skilsmässa, en sjukdom eller en tid med ont om pengar, och ska få lära sig om skyddsnätet utan att pekas ut.
  • Om ett barn berättar att det far illa: lyssna lugnt, tro på barnet och lova inte att hålla det hemligt. Anmäl oron till socialtjänsten i barnets kommun, och ring 112 om barnet är i fara just nu. Arbetar du i skolan är du skyldig att anmäla.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att en orosanmälan betyder att barnet tas ifrån familjen.

    Så kan du hjälpa: Läs tillsammans vad kommunens socialtjänst skriver om orosanmälan på sin webbplats, och prata om vad socialtjänsten gör först.

  • Tror att man måste vara helt säker på att något är fel innan man berättar för en vuxen.

    Så kan du hjälpa: Påminn om att barnet inte behöver utreda något på egen hand. Prata om vem barnet skulle kunna gå till med en känsla av att något är fel.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Hjälp när det är svårtDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vilka vuxna och verksamheter som finns för barn när livet är svårt: elevhälsan, socialtjänsten, BUP, Bris och Barnombudsmannen, och vad anmälningsplikten innebär. Barnet tränar på att para ihop påhittade situationer med rätt stöd och att resonera om varför en del barn väntar med att berätta.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Samhällskunskap, årskurs 4–6

Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.