Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 4

Judendomen

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Judendomen är en av världens äldsta religioner. Här lär du dig om Toran och synagogan, om sabbaten, bar och bat mitzva och reglerna för mat, om Jerusalem och Västmuren och om högtiderna pesach och chanukka. Du får också höra berättelsen om uttåget ur Egypten. Alla personer i uppgifterna är påhittade.

Religionskunskap i åk 4–6 tar upp ritualer, levnadsregler och heliga platser i judendomen, och tankar bakom dem som de uttrycks i berättelser. Judendomen, kristendomen och islam har lika många uppgifter av samma slag. Religionen beskrivs inifrån och bekänns inte, och variationen bland judar nämns. Judar är också en nationell minoritet i Sverige. Ingen uppgift ber barnet berätta vad familjen tror eller vilken minoritet familjen tillhör.

Till Så kan en vuxen hjälpa

I en synagoga med träbänkar står två barn i tioårsåldern vid en upphöjd läspulpet: en pojke med glasögon, lockigt brunt hår och ljus hud i en mörkgrön skjorta och en flicka med långt svart hår i hästsvans och mörkbrun hud i en röd klänning, medan en rabbin, en kvinna i femtioårsåldern med kort grått hår, visar dem en öppen torarulle och en silverpekare

Det här handlar det om

Judendomen är den äldsta av de tre religionerna där Abraham är en viktig person. I världen finns omkring 15 miljoner judar. Judar tror på en enda Gud.

Toran är de fem Moseböckerna. Tillsammans med Profeterna och Skrifterna bildar den Tanakh, judendomens heliga skrift. Talmud är en senare samling där lärda förklarar och diskuterar Torans lagar.

I synagogan läses Toran från en handskriven rulle. Den är indelad i avsnitt, och ett avsnitt läses varje sabbat, så att hela Toran blir läst på ett år.

Synagogan är en plats för bön, studier och samling. En rabbin är en lärare som kan Torans lagar och som ofta leder gudstjänsten.

Jerusalem är judendomens heligaste stad. Där stod templet, som förstördes år 70. Västmuren är en del av muren runt det område där templet stod, och där ber många judar.

Sabbaten är veckans vilodag. Den börjar på fredagskvällen strax före solnedgången och slutar när det har blivit mörkt på lördagen. Enligt Toran vilade Gud den sjunde dagen efter skapelsen.

Bar mitzva betyder ungefär budets son, och bat mitzva betyder budets dotter. En pojke får bar mitzva när han fyller 13, och en flicka får bat mitzva vid 12 eller 13 års ålder. Från den dagen räknas man som ansvarig för att själv följa buden.

Kosher betyder ungefär lämplig och gäller mat. Enligt Torans regler äter man inte gris eller skaldjur, och kött och mjölk blandas inte.

I Toran berättas att israeliterna var slavar i Egypten och tvingades arbeta hårt med att tillverka tegel. Gud sände Mose till farao för att kräva att folket skulle få gå fritt.

I berättelsen vägrade farao, och Egypten drabbades av tio plågor. Till sist fick folket ge sig av, i sådan brådska att degen inte hann jäsa. Havet delade sig, så att de kunde gå över. Vid berget Sinai fick Mose Torans lagar.

På pesach minns judar uttåget ur Egypten med en festmåltid, seder. Chanukka är en ljusfest i åtta dagar till minne av när templet i Jerusalem invigdes på nytt, för omkring 2 200 år sedan.

Inom judendomen finns ortodox, konservativ och reformjudendom. En del judar följer reglerna noga, andra delvis, och många är inte religiösa men känner sig judiska genom historien, högtiderna och kulturen.

Judar är en av Sveriges fem nationella minoriteter och har levt i landet sedan 1700-talet. Om det kan du läsa mer i området om Sveriges nationella minoriteter.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • förklara vad en sed på sabbaten kan betyda
  • förklara vad sättet att hantera en skriftrulle visar
  • förklara vad två saker i ett rum för bön påminner om
  • förklara hur en matregel kan synas i ett kök
  • välja en högtid att lära sig mer om och säga varför

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: Ruben berättar: "På fredagskvällen tänder mamma två ljus innan solen går ner. Pappa säger en välsignelse över ett glas vin, och vi äter flätat bröd som heter challa. Vi sitter länge vid bordet och pratar. På lördagen arbetar ingen i familjen." Vad kan ljusen och den långa måltiden betyda? Varför vilar familjen?

    Tränar: förklara en sed inifrån

    Visa svar

    Ljusen och måltiden visar att något särskilt börjar, sabbaten, och gör kvällen till en fest. Familjen vilar för att följa budet om vilodagen. Enligt Toran vilade Gud efter skapelsen, och vilan blir ett sätt att göra som Gud gjorde och att få tid för familjen och för Gud.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Fakta: en torarulle skrivs för hand på pergament av en särskilt utbildad skrivare, och arbetet kan ta mer än ett år. När man läser ur rullen följer man texten med en pekare, jad, i stället för med fingret. Vad visar det om hur många judar ser på Toran? Varför används en pekare?

    Tränar: förklara vad en sed kring en skrift visar

    Visa svar

    Många judar ser Toran som helig, och därför skrivs den med stor omsorg, fast det tar lång tid. Pekaren gör att ingen tar på texten med fingrarna, så att rullen skyddas och behandlas med respekt.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: klassen besöker en synagoga. Framför skåpet med torarullarna hänger en lampa som alltid lyser. Mitt i rummet står en upphöjd plats, bima, där man läser ur Toran. Fakta: i templet i Jerusalem fanns en ljusstake vars ljus skulle brinna hela tiden. Vad kan lampan påminna om? Varför kan det vara bra att Toran läses mitt i rummet?

    Tränar: förklara två saker i ett rum

    Visa svar

    Lampan kan påminna om ljusstaken i templet, som inte längre finns, och om att något heligt finns i rummet. När Toran läses mitt i rummet kan alla höra och se, och det visar att läsningen ur Toran är en av de viktigaste delarna av gudstjänsten.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: hemma hos Rebecka finns två uppsättningar tallrikar, bestick och kastruller, en med röda märken och en med blå. Rebecka säger att de aldrig blandas ihop. Vad kan de två uppsättningarna ha med kosher att göra? Hur skulle en lasagne med köttfärs och ost passa in?

    Tränar: förklara hur en regel syns i ett kök

    Visa svar

    Kött och mjölk ska inte blandas, så familjen har en uppsättning för mat med kött och en för mat med mjölk. En lasagne med köttfärs och ost blandar kött och mjölk, så den är inte kosher. En del judar följer reglerna lika noga som Rebeckas familj, andra mindre noga.

  5. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Vilken av högtiderna pesach och chanukka skulle du helst vilja veta mer om? Ge ett skäl.

    Tränar: ge ett skäl för ett val

Så tränar du

5 minuter

  • Uttåget i bilder

    Den ena berättar början av berättelsen om uttåget ur Egypten, den andra berättar slutet. Rita sedan tre bilder ur berättelsen och kontrollera i en faktabok.

I vardagen

  • En dag av vila

    Prata en helgdag om hur det vore att vila en hel dag från arbete och skärmar. Ta sedan reda på i en faktabok hur sabbaten firas, och jämför.

Med papper och penna

  • Tanakh i tre delar

    Rita en bokhylla med tre hyllor och skriv Toran, Profeterna och Skrifterna på var sin. Leta upp två böcker som hör till varje hylla i ett uppslagsverk och skriv in dem.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Hur skulle du förklara kosher inifrån?”

    Låt barnet själv förklara en sed, till exempel reglerna för kosher, som om en jude berättade för en kompis vad seden betyder.

  • Beskriv judendomen med "många judar …" och "en del judar …", och säg att judar tror och lever på olika sätt och att många inte är religiösa.
  • Barnet behöver inte berätta vad familjen tror eller om familjen tillhör en minoritet för att göra uppgifterna. Uppgifterna handlar bara om påhittade personer.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att alla judar bor i Israel.

    Så kan du hjälpa: Ta reda på i ett uppslagsverk i vilka länder flest judar bor.

  • Blandar ihop Toran och Tanakh.

    Så kan du hjälpa: Rita Tanakh som en bok med tre delar och markera var Toran hör hemma.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. JudendomenDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig om judendomens ritualer, som sabbaten och bar och bat mitzva, om levnadsregler som kosher, och om heliga platser och rum, som synagogan, Jerusalem och Västmuren. Barnet kopplar berättelsen om uttåget ur Egypten till sedermåltiden och tillämpar tankar ur Toran på påhittade fall.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Religionskunskap, årskurs 4–6

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.

Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.