SO • Åk 4
Jordens naturresurser
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Järn, koppar, timmer, vatten och mark att odla på kommer från naturen. Här lär du dig var naturresurserna finns och varför de är ojämnt fördelade, och hur landskapet förändras när människor använder dem. Det står "påhittat" vid de personer och platser i uppgifterna som är påhittade.
Geografi i åk 4–6 tar upp jordens naturresurser, var de finns och hur människors användning av dem påverkar landskapet och människors livsmiljöer. Barnet arbetar med skog, odlingsmark, vatten, malm och vattenkraft i Sverige och världen, med fakta från SGU och SMHI och med påhittade fall. Frågor där intressen krockar beskrivs från flera håll, utan att barnet behöver ta parti.
På den här sidan
Det här handlar det om
En naturresurs är något i naturen som människor kan använda. Det kan vara vatten, odlingsmark, skog, mineraler och metaller, eller energi från vatten, vind och sol.
En del naturresurser kan växa upp eller fyllas på igen. Andra finns bara i en viss mängd och tar slut på platsen där de används.
Naturresurserna är ojämnt fördelade på jorden. Ett land kan ha mycket skog men lite odlingsmark, och ett annat bördig jord men ont om vatten.
Ungefär 70 procent av Sveriges land är skogsmark, och knappt 7 procent är åkermark. Mycket av åkermarken finns i Skåne och på andra slätter i södra Sverige.
Malm är berg som innehåller så mycket metall att det lönar sig att bryta det. Enligt SGU är Sverige den i särklass största producenten av järnmalm i EU.
Koppar och andra metaller bryts också i Sverige. Gruvnäringen är Sveriges äldsta industri, med rötter ända från 1200-talet, skriver SGU.
När människor använder en naturresurs förändras landskapet. Det kan ge nya arbeten och orter, men också skador på naturen och problem för dem som bor nära.
Vattenkraft ger en stor del av Sveriges el. Kraftverken byggs i älvarna, och dammar samlar vattnet.
Fyra stora älvar i norr är nationalälvar och får inte byggas ut mer: Torne älv, Kalixälven, Pite älv och Vindelälven. Riksdagen bestämde det 1993.
Ett kalhygge är en yta där nästan alla träd har fällts på en gång. Sedan planteras eller sås ny skog, som tar flera årtionden att växa upp.
Vatten är också en naturresurs. Där det regnar lite får människor ta vatten ur floder och grundvatten, och då räcker det inte alltid till både människor och odlingar.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- sortera naturresurser efter om de förnyas eller inte
- hitta var naturresurser finns på en karta över Sverige
- beskriva hur ett landskap förändras av en gruva
- jämföra hur landskapet återhämtar sig efter två sorters ingrepp
- fundera över vilka naturresurser skolan använder
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Sortera de här naturresurserna. a) En granskog som avverkas och planteras igen. b) Järnmalm i ett berg. c) Vatten i en älv som driver ett kraftverk. d) Olja djupt under marken. e) Vinden som snurrar ett vindkraftverk. Vilka kan användas om och om igen, och vilka tar slut på platsen där de används? Vilken var svårast att sortera, och varför?
Tränar: sortera naturresurser efter om de förnyas
Visa svar
Om och om igen: a, c och e. Vattnet och vinden kommer tillbaka hela tiden, och granskogen växer upp igen när man planterar. Tar slut: b och d, för när malmen och oljan är uppbrutna eller uppumpade finns de inte kvar där. Svårast är a: skogen kommer tillbaka bara om man planterar, och det tar flera årtionden. Avverkar man fortare än skogen växer, tar den slut.
- Utforska
Leta tillsammans med din lärare upp SGU:s karta över Sveriges gruvor, eller en karta i en atlas som visar gruvor och skogsmark. I vilka delar av Sverige ligger de flesta gruvorna? Var finns det mest skogsmark, och var finns det nästan ingen?
Tränar: hitta naturresurser på en karta
Visa svar
De flesta gruvorna ligger i tre områden: Norrbotten längst i norr, Skelleftefältet i Västerbotten och Bergslagen i mellersta Sverige. Skog finns i nästan hela landet, mest i norr och i mitten. Det finns nästan ingen på slätterna i Skåne, där marken är åkrar, och högt uppe i fjällen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: Aitik, strax söder om Gällivare, är Sveriges största koppardagbrott, enligt SGU. Ett dagbrott är en gruva där malmen bryts i ett öppet hål i stället för i gångar under jorden. Vad i landskapet runt Aitik ser troligen annorlunda ut än innan gruvan fanns? Ge både något som har blivit bättre och något som har blivit sämre för människor och natur.
Tränar: beskriva hur en gruva ändrar landskapet
Visa svar
Ett bra svar ger förändringar åt båda håll. Till exempel: där det var skog och myr finns nu ett enormt hål och höga högar av sten som inte innehåller koppar. Det har byggts vägar, byggnader och dammar för vatten från gruvan. Det har blivit bättre för dem som får arbete och för orten Gällivare. Det har blivit sämre för djur och växter som bodde där, och för dem som hör buller och damm.
- Jämför
Fakta: när en gruva läggs ner ska marken efterbehandlas, så att den blir säker och skadar naturen mindre. Men marken kan aldrig bli helt som förut, skriver SGU. Jämför hur en yta där alla träd har fällts och ett dagbrott kan se ut trettio år efter att arbetet slutade.
Tränar: jämföra hur landskapet återhämtar sig
Visa svar
Ett bra svar jämför båda platserna. Till exempel: på kalhygget har det vuxit upp en ung skog, och om några årtionden kan den avverkas igen. Dagbrottet är fortfarande ett stort hål, kanske fyllt med vatten eller täckt med jord. Där kan det växa en ny skog eller ligga en park, men malmen är borta för alltid. Skogen kom tillbaka, malmen kommer aldrig tillbaka.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Vilken naturresurs tror du att din skola använder mest under en vanlig dag? Hur skulle skoldagen bli om den resursen tog slut?
Tränar: fundera över resurser i skolan
Så tränar du
5 minuter
Tar den slut?
Den vuxna säger en naturresurs, till exempel sand, fisk, koppar, grundvatten eller torv. Barnet säger om den kan förnyas, och vad som syns i landskapet när den används. Byt sedan roller.
Med papper och penna
Resurskartan
Rita en karta över Sverige. Märk ut med olika färger var det finns mycket åkermark, skogsmark, gruvor och vattenkraft, med hjälp av en atlas. Skriv vid varje färg om resursen kan förnyas.
Tillsammans med en vuxen
Resurser nära er
Titta tillsammans på en karta eller flygbild över ert län. Leta efter gruvor, grustag, kraftverk och kalhyggen. Om ni åker dit med en vuxen: håll er bakom staketen, gå aldrig nära kanten till ett gruvhål, klättra aldrig i ett grustag eller på en damm, gå inte ner till vattnet nedanför ett kraftverk och håll avstånd till skogsmaskiner. Titta efter fästingar efteråt.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vilka borde få säga sitt innan ett sådant beslut fattas?”
Frågor om gruvor, vattenkraft och renskötsel kan väcka starka känslor. Låt barnet höra flera sidor och resonera själv, utan att ni bestämmer svaret åt det.
”Varifrån tror du att metallen i stolen kommer?”
Låt barnet följa en sak på skolbänken tillbaka till landskapet den kom ifrån, och prata om vad som förändrades där.
- Många gamla gruvor och kraftverk har visningar. Ett besök där, med en guide, gör det lättare att förstå hur stora ingreppen är.
Det här kan vara klurigt
Tror att naturresurserna finns ungefär lika mycket överallt.
Så kan du hjälpa: Lägg två tematiska kartor i en atlas bredvid varandra, till exempel över skog och över gruvor, och jämför.
Tror att Sverige bara har skog och malm.
Så kan du hjälpa: Leta i en atlas efter kartor över jordbruk, vattenkraft och vindkraft i Sverige.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Jordens naturresurserDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vad naturresurser är, skiljer på resurser som förnyas och resurser som tar slut, och hittar var skog, åkermark, malm och vattenkraft finns. Barnet resonerar om hur gruvor, kalhyggen och dammar förändrar landskapet och människors livsmiljöer, till exempel i Kiruna, och om att resurserna är ojämnt fördelade mellan länder.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Geografi, årskurs 4–6
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.