Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 4

Natur- och kulturlandskap

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Varje landskap har drag som gör att man känner igen det. Här lär du dig se vad naturen har gett en plats, hur människor har anpassat sig efter den och varför landskap förändras. Du jämför landskap i Sverige, Europa och världen. Det står "påhittat" vid de personer och platser i uppgifterna som är påhittade.

Geografi i åk 4–6 tar upp utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen. Barnet beskriver fjällen, Norrlands skogar, Skånes slätt och skärgården, Alperna och Medelhavskusten, Sahara och Amazonas, och resonerar om hur naturen styr hur människor odlar, bygger och bor. Uppgifterna görs med kartor, flygbilder, atlas och påhittade fall. Ingen uppgift kräver att barnet har rest.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Tre barn i elvaårsåldern i ett klassrum står vid en stor vägg med fotografier av landskap: kala fjäll med snö, gula åkrar på en slätt, en öken och en grön regnskog. En flicka i rullstol med långt svart rakt hår och ljusbrun hud i en gul tröja pekar på öknen, en pojke med glasögon, kort brunt hår och ljus hud i en blå skjorta håller i en atlas, och en flicka med korta mörka lockar och mörkbrun hud i en grön kofta sätter upp ett litet kort vid fjällbilden, medan en lärare, en kvinna i femtioårsåldern med grått hår i knut, tittar på

Det här handlar det om

Ett landskaps utmärkande drag är det som gör att man känner igen det. Det kan vara hur marken ser ut, vad som växer där och hur människor använder den.

Naturlandskapet formas av berggrund, jord, vatten och klimat. Kulturlandskapet är det som människor har byggt, odlat och brukat.

Människor anpassar ofta kulturlandskapet efter naturen. Där marken är platt och bördig odlar man mycket, och där det är brant, kallt eller torrt odlar man lite.

Fjällen i nordvästra Sverige reser sig över trädgränsen, och Kebnekaise är drygt 2 000 meter högt. Där finns få vägar och få orter, och samiska renskötare har sina renar där.

Norrlands inland täcks mest av barrskog med gran och tall, och av myrar. Det mesta av skogen brukas, så kalhyggen och skogsbilvägar hör till landskapet.

Skåne är till stora delar jordbruksmark, med bördig jord. På slätten ligger åkrar och gårdar tätt.

Skärgården är öar, holmar och skär utanför kusten. I Stockholms skärgård finns över 24 000. Där bor omkring 10 000 människor året runt, och där finns omkring 50 000 fritidshus.

Alperna är en hög bergskedja mitt i Europa. Mont Blanc är omkring 4 800 meter högt. I dalarna ligger byar, och på vintern är skidorter en stor del av landskapet.

Runt Medelhavet är somrarna torra och varma och vintrarna milda och regniga. Där odlas bland annat vindruvor och citrusfrukter.

Sahara i norra Afrika är jordens största öken utanför polarområdena. I stora delar av Sahara faller mindre än 50 millimeter regn om året.

Ändå bor omkring 2,5 miljoner människor i Sahara. Många bor vid oaser, där det finns grundvatten att odla med, och en del flyttar med kameler, får och getter.

Amazonas i Sydamerika är jordens största tropiska regnskog. Där lever i dag omkring 400 olika ursprungsfolk, som länge har levt av skogen med jakt, fiske och små odlingar.

I Brasilien har stora ytor huggits ner, till stor del för att göra betesmark åt boskap.

Ett landskap förändras hela tiden. Åkrar kan växa igen när ingen brukar dem, och en by kan växa till en stad.

I Lantmäteriets karttjänst Min karta finns kartor och flygbilder över hela Sverige. Där kan man också mäta en sträcka och se en höjdprofil, som visar hur marken går upp och ner.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • känna igen ett landskap på några av dess drag
  • beskriva landskap ovanifrån med flygbilder
  • förklara hur naturen styr när och var djur betar
  • pröva en reklambild av ett landskap mot bilder i en atlas
  • välja ett landskap att besöka

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: fyra vykort har tappat sin text. a) Kala berg med snö fast det är juli, en dal och inga hus. b) Gula rapsfält och ljusgröna vetefält på platt mark, nästan utan träd. c) Små kala klippor i vattnet, en röd stuga och en båtbrygga. d) En bred älv med forsar, barrträd så långt man ser och inga hus på flera mil. Vilket landskap i Sverige kan varje vykort visa? Vilka drag avslöjar det?

    Tränar: känna igen svenska landskap på deras drag

    Visa svar

    a är fjällen: där ligger snön kvar länge, och det är så högt att det inte växer träd. b är Skånes slätt, för den platta och bördiga marken är nästan bara odlad. c är skärgården, med klippor och stugor som man ofta når med båt. d är ett barrskogslandskap, till exempel Norrlands inland, där älvarna är stora och det är långt mellan husen.

  2. Utforska

    Öppna Lantmäteriets Min karta tillsammans med din lärare. Sök på Abisko och sedan på Trelleborg, och byt till flygbild. Vad ser du ovanifrån på de två platserna? Ge tre drag som skiljer landskapen åt.

    Tränar: beskriva två platser ovanifrån

    Visa svar

    Ett bra svar ger tre drag som syns på bilderna. Till exempel: vid Abisko syns berg, dalar och en stor sjö, och nästan inga åkrar. Vid Trelleborg syns rutor av åkrar, raka vägar och många hus nära varandra. Abisko har få vägar och hus, och Trelleborg har mycket av båda.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: i en dal i Alperna ligger byn på den sida av dalen där solen lyser längst. På den skuggiga sidan växer granar. Högt uppe, ovanför träden, finns betesmarker där korna går på sommaren. På vintern står korna i ladugårdar nere i byn. Varför ligger byn just där? Varför betar korna högt uppe bara på sommaren?

    Tränar: resonera om var en by och dess bete ligger

    Visa svar

    Ett bra svar kopplar båda valen till naturen. Till exempel: på solsidan blir det varmare, snön smälter tidigare och det går att odla längre. Därför bygger man husen där. Högt uppe ligger snön kvar länge och det är kallt på vintern, så gräset växer bara på sommaren. Då kan korna beta där, och på vintern får de mat nere i byn.

  4. Utforska

    Påhittat: en reklam för en resa säger: "Upplev Sahara – bara sanddyner, överallt, så långt ögat når!" Titta i en atlas eller en faktabok i skolan på bilder från olika delar av Sahara. Stämmer reklamen med bilderna? Vad mer finns i Sahara?

    Tränar: pröva en reklam mot bilder

    Visa svar

    Ett bra svar jämför reklamen med bilderna. Till exempel: en del av Sahara är sanddyner, men bilderna visar också slätter av sten och grus, klippor och höga berg. Där det finns vatten finns oaser med palmer, odlingar och hus. Reklamen visar bara den del som ser mest spännande ut.

  5. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Vilket landskap i Sverige, Europa eller världen skulle du vilja se med egna ögon? Vad är det som lockar dig?

    Tränar: välja ett landskap att besöka

Så tränar du

5 minuter

  • Vem formade det?

    Den vuxna säger ett drag i ett landskap, till exempel en myr, ett rapsfält, en skidlift eller en oas. Barnet säger om naturen eller människor har format det, och vad i naturen som har gjort det möjligt.

Med papper och penna

  • Landskapskort

    Gör åtta kort: fjällen, Norrlands inland, Skånes slätt, skärgården, Alperna, Medelhavskusten, Sahara och Amazonas. Skriv tre drag på baksidan av varje kort, med hjälp av en atlas. Läs dragen för någon och låt hen gissa landskapet.

Tillsammans med en vuxen

  • Flyg över Sverige

    Öppna Lantmäteriets Min karta tillsammans och byt till flygbild. Börja i Skåne och flytta kartan norrut, ända upp till fjällen. Var tar åkrarna slut och barrskogen ta över? Var blir det kalt?

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad i naturen tror du har bestämt hur människor använder platsen?”

    När ni ser ett landskap i en film eller en bok, låt barnet själv resonera om varför det ser ut som det gör, innan ni letar upp fakta.

  • ”Vem skulle tycka annorlunda om den här platsen, och varför?”

    Låt barnet höra att människor kan se samma plats på olika sätt. Fråga efter skäl åt båda håll, utan att bestämma vem som har rätt.

  • Barnet behöver inte ha rest för att arbeta med landskap. Kartor, flygbilder och bilder i böcker räcker, och ni behöver inte prata om var familjen har varit.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att ett landskap ser likadant ut hela året.

    Så kan du hjälpa: Leta upp bilder av samma plats från sommar och vinter, till exempel i en bok, och jämför.

  • Blandar ihop ett landskap med ett land.

    Så kan du hjälpa: Leta på en karta efter landskap som fortsätter över en landsgräns, till exempel fjällen mellan Sverige och Norge.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Natur- och kulturlandskapDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet beskriver utmärkande drag för fjällen, Norrlands skogar, Skånes slätt och skärgården, Alperna och Medelhavskusten, Sahara och Amazonas. Barnet resonerar om hur naturen styr hur människor odlar, bygger och bor, läser flygbilder och höjdprofiler och förklarar varför kulturlandskap förändras eller växer igen.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Geografi, årskurs 4–6

Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.