Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 4

Samerna – Sveriges urfolk

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Samerna har levt i Sápmi, i norra delen av fyra länder, sedan långt innan det fanns några riksgränser där. I dag bor samer både i Sápmi och i resten av landet, och arbetar med allt från renskötsel till data och film. Här lär du dig om samiska språk, Sametinget och samernas historia, och om vilka rättigheter samer har i dag.

Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp de nationella minoriteterna och urfolket samerna: kultur, historia och rättigheter. Det här området handlar om samerna, och fakta kommer från samiska källor som Sametinget och samer.se. Historiska övergrepp som nomadskolorna och rasbiologin beskrivs sakligt. Ingen uppgift frågar om barnet eller familjen är samer eller har samiska rötter.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka i elvaårsåldern med glasögon, långt ljusbrunt hår och ljus hud i en gul huvtröja och en pojke i samma ålder med kort svart lockigt hår och brun hud i en mörkblå tröja står i ett klassrum framför en stor karta över Sápmi som sträcker sig över fyra länder, medan en man i fyrtioårsåldern med skägg och rutig skjorta pekar på kartan och ett bord bredvid visar en träkåsa och ett vävt band

Det här handlar det om

Samerna är ett urfolk. Det betyder att de levde i ett område innan dagens länder och gränser fanns där, och att de har ett eget språk, en egen kultur och egna sedvänjor. Samernas område heter Sápmi och sträcker sig över norra Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland. Ingen räknar hur många som är samer, men uppskattningen är omkring 80 000 till 100 000 i hela Sápmi.

Riksdagen bekräftade 1977 att samerna är ett urfolk i Sverige, och i dag står samerna som ett eget folk i grundlagen. Samerna är också en av Sveriges fem nationella minoriteter.

Samiska är inte ett språk utan flera. I Sverige talas nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska, umesamiska och pitesamiska. De samiska språken hör till samma språkfamilj som finska. I dag vill allt fler unga lära sig samiska, och det finns sameskolor från förskoleklass till årskurs 6.

Sametinget är både ett folkvalt parlament och en statlig myndighet. Det invigdes 1993 i Kiruna. Vart fjärde år väljer de samer som har anmält sig till röstlängden 31 ledamöter. Sametinget arbetar med samiskt språk, kultur och näringar, men bestämmer inte själv över lagarna. Sedan 1993 firas också samernas nationaldag den 6 februari.

Renskötseln är en viktig del av samisk kultur, men bara ungefär en av tio samer i Sverige är med i en sameby. En sameby är den förening som har rätt att sköta renar i ett visst område. De flesta samer arbetar med annat, precis som andra människor: i skolan, vården, turism, media, design eller teknik. Duodji är samisk slöjd och konsthantverk, från bruksföremål till konst, tillverkat av material som rötter, björknäver, skinn och renhorn. Jojk är samernas egen sångtradition, där en jojk kan vara som ett porträtt i ljud av en person, ett djur eller en plats.

Kolonisation betyder att en stat tar över ett område där ett annat folk redan lever, och bestämmer över folket och marken. Sápmi koloniserades steg för steg under flera hundra år, av Sverige, Norge, Danmark, Finland och Ryssland.

Under 1900-talet bestämde staten mycket över samiska barns liv. Svenska var skolspråket, och många samiska barn fick inte använda sitt språk i skolan. Forskare vid ett statligt institut påstod att samer var mindre värda än andra, vilket var fel. Många samer bär de minnena med sig i dag, och därför är rätten till språk och kultur så viktig.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • förklara vad ett urfolk är med exempel från samerna
  • beskriva var Sápmi ligger på en karta
  • pröva en vanlig föreställning om samer mot fakta
  • resonera om hur ett levnadssätt formar föremål
  • berätta om något som är samiskt i dag

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: Ánte är 11 år, bor i Stockholm och läser sydsamiska på distans. Sara är 35 och sköter renar i en sameby. Jon är 50 och arbetar med datorer i Umeå. En kompis säger: "Det är bara Sara som är riktig same." Stämmer det? Vad säger fakta om samer i dag?

    Tränar: pröva ett påstående mot fakta

    Visa svar

    Nej. Alla tre är samer. Att vara same hänger inte på vilket jobb man har eller var man bor. Bara ungefär var tionde same är medlem i en sameby, så de flesta samer arbetar med annat, och många bor i städer långt från Sápmi.

  2. Utforska

    Titta på en karta över Sápmi, till exempel på samer.se. I vilket av de fyra länderna bor flest samer? Ungefär var i Sverige ligger Sápmi?

    Tränar: läsa av en karta och en tabell

    Visa svar

    Flest samer bor i Norge, ungefär 50 000 till 65 000, och i Sverige bor ungefär 20 000 till 40 000. I Sverige sträcker sig Sápmi från Idre i Dalarna och norrut, genom fjällen och inlandet upp till gränsen mot Finland och Norge.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Förr bar de samiska familjer som flyttade med renarna mellan betesmarkerna allt de ägde med sig. I dag flyttar renarna fortfarande, men med andra hjälpmedel. Hur tror du att det gamla flyttandet påverkade föremålen familjerna tillverkade? Ge två exempel.

    Tränar: koppla ett levnadssätt till föremål

    Visa svar

    Föremålen behövde vara lätta, tåliga och gå att packa. Varje sak skulle vara till nytta, för det fanns ingen plats för sådant man inte behövde. Till exempel: en kåsa i trä som inte går sönder som en kopp av porslin, och väskor och kläder av skinn som tål väder.

  4. Utforska

    Titta på den samiska flaggan, till exempel på samer.se eller Sametingets webbsida. Vilka färger har den? Vad står cirkeln för, och var kommer färgerna ifrån?

    Tränar: ta reda på vad en symbol betyder

    Visa svar

    Flaggan är röd, grön, gul och blå. Cirkeln står för solen och månen: den röda halvan är solen och den blå halvan månen. Färgerna kommer från den samiska dräkten, kolten. Flaggan är gemensam för samer i alla fyra länderna.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Nordsamiska och sydsamiska skiljer sig så mycket att den som bara kan det ena språket kan ha svårt att förstå det andra. Vad betyder det för den som ska göra läroböcker, appar eller radio på samiska?

    Tränar: se vad språklig mångfald kräver i praktiken

    Visa svar

    Det räcker inte med en version. Läroböcker och appar behöver göras på flera samiska språk, och det behövs lärare för varje språk. Varje språk har ganska få talare, så det blir dyrt och svårt, och därför behöver språken stöd från samhället.

  6. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Om du skulle göra en utställning om samer i dag, vilka tre saker skulle du vilja visa? Varför?

    Tränar: välja och motivera innehåll i en utställning

Så tränar du

5 minuter

  • Fakta eller fördom?

    Den ena säger ett påstående om samer, till exempel "samer bor i kåtor". Den andra säger om det är fakta eller en fördom och hur man kan ta reda på det. Använd samer.se eller Sametingets webbsida för att kontrollera.

Med papper och penna

  • Tidslinjen

    Rita en tidslinje från 1300-talet till i dag. Sätt ut minst fem händelser i samernas historia och avsluta med en sak som händer i Sápmi nu.

Tillsammans med en vuxen

  • Lyssna på samiska

    Lyssna tillsammans på ett program från Sveriges Radio Sápmi eller titta på samiska barnprogram på SVT. Kan ni höra några ord som liknar svenska? Vad handlade programmet om?

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vem har skrivit det här, och vet den något om samer i dag?”

    Hämta fakta från samiska källor, som samer.se och Sametingets webbsida, där samer själva berättar. Äldre böcker kan beskriva samer som ett folk i historien eller med ord som i dag känns nedsättande.

  • Barnet behöver aldrig berätta om familjen har samiska rötter eller något annat om sitt ursprung. Vill barnet själv berätta får det, men ingen ska pekas ut eller bli ombedd att svara för alla samer.
  • Historien om nomadskolorna och rasbiologin kan väcka frågor om rättvisa. Svara sakligt och utan detaljer, och prata om vad som är annorlunda i dag: Sametinget, sameskolorna och rätten till språket.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att alla samer sköter renar eller bor i fjällen.

    Så kan du hjälpa: Titta i siffrorna på samer.se: hur många samer finns i Sverige, och hur många är med i en sameby? Jämför de två talen.

  • Tror att samiska är ett enda språk.

    Så kan du hjälpa: Det finns flera samiska språk, och i Sverige talas fem av dem. Titta på en karta över de samiska språkområdena.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Samerna – Sveriges urfolkDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig om samerna som ett urfolk som lever i dag: Sápmi, de samiska språken, Sametinget, renskötsel och andra yrken, duodji och jojk. Barnet tränar på att använda begreppet kolonisation på historiska händelser, resonera om nomadskolorna och rasbiologin och använda minoriteters rättigheter på påhittade fall.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Samhällskunskap, årskurs 4–6

De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.