Kristendomens spår i Sverige

Kristendomen har funnits i Sverige i ungefär tusen år. Den har lämnat spår i kalendern, i språket, i landskapet och i tankar om hur människor ska behandla varandra.

Ett spår kan finnas kvar fast många inte längre tänker på det som kristet. Man kan fira en högtid, säga ett uttryck eller gå förbi en kyrka utan att tro på Gud.

Lagen om allmänna helgdagar säger vilka dagar som är helgdagar i Sverige. De flesta är kristna högtider.

Många högtider har ett blandat ursprung. Kyrkan har gett dem ett namn och en berättelse, men seder som har kommit till senare eller från andra håll hör också till firandet.

Kyrkor har ofta höga torn som syns på långt håll. Kyrkklockorna ringer före gudstjänster, vid begravningar och när en helg börjar.

Många uttryck i svenskan kommer från Bibeln. Den som säger dem vet ofta inte var de kommer ifrån.

Barmhärtighet betyder att hjälpa den som har det svårt. Det är en viktig tanke i kristendomen, och liknande tankar finns i andra religioner och livsåskådningar.

Tanken att alla människor har samma värde har flera rötter, bland annat i kristen tradition och i humanismen. Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, säger att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde.

Under 1600-talet och början av 1700-talet måste alla svenskar höra till Svenska kyrkan. Först på 1800-talet blev det tillåtet att gå över till ett annat samfund, och i dag gäller religionsfrihet. De kristna spåren finns kvar i samhället, och alla som bor här möter dem, vad de än tror.