SO • Åk 4
Kartor, gradnät och skala
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Varje karta är gjord för något, och den som gör den väljer vad som ska vara med. Här lär du dig att ange var en plats ligger med gradnätet och varför världskartor ser olika ut. Du lär dig också vad skalan betyder för vad du ser, och hur du läser topografiska och tematiska kartor. Det står "påhittat" vid de personer och platser i uppgifterna som är påhittade.
Geografi i åk 4–6 tar upp digitala och analoga kartor och hur de är uppbyggda med gradnät, färger, symboler och skala, och topografiska och tematiska kartor. I åk 1–3 lärde sig barnet väderstrecken och att kartan är förminskad. Uträkningar med skala övas i matematiken och orienteringskartans tecken i idrott och hälsa. Här står kartans syfte i centrum: vad den visar, vad den lämnar bort och vilken karta som passar till vad.
På den här sidan
Det här handlar det om
En karta är alltid gjord för ett syfte. Den visar ett urval av verkligheten, och den som gör kartan väljer vad som ska vara med och vad som lämnas bort.
Gradnätet är ett nät av tänkta linjer över jorden. Med det kan man ange var en plats ligger med två tal, som mäts i grader.
Breddgrader, eller latituder, går runt jorden parallellt med ekvatorn. Ekvatorn har latitud 0 grader. Nordpolen ligger på 90 grader nord och sydpolen på 90 grader syd.
Längdgrader, eller longituder, går från pol till pol. Nollmeridianen går genom Greenwich i London. Därifrån räknar man upp till 180 grader öst och 180 grader väst.
Stockholm ligger ungefär på 59 grader nord och 18 grader öst. Det kan skrivas 59° N, 18° Ö.
Jorden är rund, och den kan inte ritas platt utan att något blir fel. Sättet man ritar den platt på kallas kartprojektion.
Ingen platt världskarta kan visa både rätt form och rätt storlek överallt. Kartritaren väljer vad som är viktigast för just den kartan.
Gerardus Mercator gjorde 1569 en världskarta som visar vinklar och riktningar rätt. Ju längre från ekvatorn, desto mer förstoras länderna på den.
Andra projektioner visar storlekarna rätt. Då blir i stället formerna utdragna eller hoptryckta, särskilt nära kartans kanter.
Skalan anger hur många gånger mindre kartan är än verkligheten. I skala 1:50 000 är en centimeter på kartan 50 000 centimeter, alltså 500 meter, i verkligheten.
En karta i stor skala, till exempel 1:10 000, visar ett litet område med många detaljer. En karta i liten skala, till exempel 1:1 000 000, visar ett stort område med färre detaljer.
På en karta i liten skala måste kartritaren förenkla. Små hus och stigar tas bort, och kuster och älvar ritas med mjukare linjer.
Färger och symboler förklaras i kartans teckenförklaring. Samma färg kan betyda olika saker på olika kartor, så det lönar sig att läsa den först.
En topografisk karta visar hur landskapet ser ut: höjder, vatten, skog, vägar och bebyggelse. En tematisk karta visar ett tema, till exempel nederbörd, hur många som bor på olika platser eller vilka språk som talas.
En digital karta kan visa var du är och låter dig välja lager. En analog karta på papper fungerar utan telefon och batteri.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- hitta ekvatorn och nollmeridianen på en jordglob
- jämföra två platsers läge med hjälp av gradtal
- avgöra vilken sorts karta som passar ett syfte
- läsa en teckenförklaring i en atlas
- välja ett tema för en egen karta
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Leta upp ekvatorn och nollmeridianen på en jordglob i skolan. Följ dem med fingret. Vilken världsdel korsas av båda linjerna? Ungefär var möts linjerna?
Tränar: följa två linjer i gradnätet på en jordglob
Visa svar
Afrika. Ekvatorn går tvärs över mellersta Afrika, och nollmeridianen går genom västra Afrika, till exempel genom Mali och Ghana. Linjerna möts i Atlanten, söder om Ghana.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: Kiruna ligger ungefär på 68° N, 20° Ö, och Malmö ungefär på 56° N, 13° Ö. Norra polcirkeln ligger på omkring 66,5° N. Vilken av städerna ligger längst norrut, och vilken ligger längst österut? Ligger någon av dem norr om polcirkeln?
Tränar: jämföra läget för två städer med gradtal
Visa svar
Kiruna ligger längst norrut, för 68 är mer än 56. Kiruna ligger också längst österut, för 20 grader öst är mer än 13. Kiruna ligger norr om polcirkeln, eftersom 68 är mer än 66,5. Malmö ligger långt söder om den.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: tre kartor. a) En karta som visar var det finns vindkraftverk i Sverige. b) En karta över trakten runt en by med berg, bäckar, myrar och stigar. c) En karta över alla busslinjer i en stad. Vilken av kartorna är topografisk, och vilka är tematiska? Vilken skulle du ta med på en vandring i trakten?
Tränar: koppla kartor till vad de är gjorda för
Visa svar
Karta b är topografisk, för den visar hur landskapet ser ut. Karta a och c är tematiska: a visar vindkraften och c visar busstrafiken. På vandringen är karta b bäst, för där syns berg, bäckar och stigar.
- Utforska
Öppna en atlas i skolan på en karta över Sverige och leta upp teckenförklaringen. Hur visas en huvudstad, en större stad och en liten ort? Hur kan du se om marken ligger högt eller lågt?
Tränar: läsa en teckenförklaring
Visa svar
Ett bra svar beskriver vad atlasen visar. Till exempel: städer visas med prickar eller fyrkanter i olika storlek, och huvudstaden har ett eget tecken och större bokstäver. Höjden visas med färger, och i teckenförklaringen står vilken färg som betyder vilken höjd.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Om du skulle göra en tematisk karta över skolan eller skolgården, vilket tema skulle du välja? Vad skulle kartan kunna hjälpa någon med?
Tränar: välja ett tema för en egen karta
Så tränar du
5 minuter
Gradnätsjakten
Den ena säger två hela gradtal, till exempel 60° N och 10° Ö. Den andra letar upp platsen på en jordglob eller i en atlas och säger vilket land eller vilken stad som ligger närmast. Byt sedan.
I vardagen
Kartor runt omkring
Titta efter kartor i vardagen, till exempel en väderkarta på tv, en karta på en hållplats eller en karta över ett köpcentrum. Prata om vad kartan visar, vad den lämnar bort och vem som har gjort den.
Med papper och penna
Apelsinkartan
Rita länder med en tuschpenna på en apelsin. Skala apelsinen med händerna och försök lägga skalet platt på ett papper. Vad händer med länderna? Prata om varför varje platt världskarta blir fel på något sätt.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem har gjort kartan, och vad vill de visa?”
Låt barnet först säga vad en karta är gjord för, innan ni börjar läsa den.
- Uträkningar med skala övas i matematiken. Prata hellre om vad som syns och vad som försvinner när ni gör en digital karta större och mindre.
- Barnet behöver inte visa var det bor på en digital karta. Öva med skolan, biblioteket eller en plats ni väljer tillsammans, och dela aldrig var barnet är med någon ni inte känner.
Det här kan vara klurigt
Blandar ihop latitud och longitud.
Så kan du hjälpa: Tänk på en stege som står mot jorden: stegpinnarna ligger ner, som breddgraderna. Leta upp några av dem på en jordglob.
Tror att en karta visar allt som finns på en plats.
Så kan du hjälpa: Jämför samma plats i en atlas och i en digital karta som är förstorad, och leta efter något som bara finns på den ena.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Kartor, gradnät och skalaDu är här
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig ange en plats läge med latitud och longitud, varför platta världskartor alltid blir fel på något sätt, vad stor och liten skala betyder för vad kartan visar, och hur man läser teckenförklaringen. Barnet skiljer på topografiska och tematiska kartor och resonerar om kartans syfte och avsändare.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Geografi, årskurs 4–6
Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.