SO • Åk 4
Religion i nyheter, filmer och spel
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
I nyheter, filmer och spel möter du bilder av religioner och av människor som tror eller inte tror. Ingen bild kan visa allt. Här tränar du på att se vad en bild visar och vad som saknas. Du jämför också påhittade rubriker med sakliga texter. Alla rubriker, filmer och personer i uppgifterna är påhittade.
Religionskunskap i åk 4–6 tar upp hur religioner framställs i media och i andra sammanhang, och hur det kan påverka människors bilder av sig själva och andra. Alla exempel är påhittade, inga verkliga nyheter, filmer eller spel nämns. Kristendom, islam och judendom får lika många uppgifter, och buddhism och icke-religiösa är med. Ingen uppgift ber barnet berätta vad familjen tror.
På den här sidan
Det här handlar det om
Media är till exempel nyheter, filmer, tv-serier, spel och reklam. De visar bilder av världen, men ingen nyhet eller film kan visa allt. Någon väljer vad som kommer med. När bara en sida av en religion visas blir bilden ensidig.
Det som är ovanligt, dramatiskt eller negativt blir oftare en nyhet än vanlig vardag. Det kallas nyhetsvärdering, alltså hur redaktioner väljer vad som blir nyheter. En lugn gudstjänst blir därför sällan en nyhet.
En stereotyp är en förenklad bild av en grupp, där alla antas vara likadana. I filmer och spel kan en troende figur vara bara klok, bara sträng eller bara konstig. Den som aldrig har träffat någon från gruppen kan tro att bilden stämmer.
Bilder i media påverkar hur människor ser på varandra. De kan också påverka hur man ser på sig själv. Den som bara ser sin grupp i samband med problem kan känna sig utpekad. Den som aldrig syns kan känna sig osynlig.
Också den som inte tror på någon gud kan visas ensidigt. Sekulära humanister, till exempel, har en livsåskådning utan gud som bygger på förnuft och på att alla människor har samma värde.
En saklig text beskriver vad som hände med ord som inte värderar. Den skiljer på några personer och en hel grupp. Ord som "alla", "aldrig" och "typiskt" kan vara tecken på en ensidig bild.
Man kan granska en bild av en religion med några frågor. Vem har gjort bilden? Vem får komma till tals? Vad saknas? Hur beskriver människor inom religionen sig själva? Inom varje religion finns många sätt att tro och leva.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- se vad en samling inslag om en religion visar och vad den lämnar ute
- jämföra en påhittad rubrik med en saklig beskrivning
- resonera om vad ett spel kan lära ut utan att säga det
- granska en figur i en tv-serie
- granska en positiv bild av en religion i en reklam
- ge ett skäl för vad man tycker om en bild i en film eller ett spel
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: under ett år visar en tv-kanal tre inslag om kristna i Sverige: ett från en julotta med rubriken "Fullt i kyrkan – en gång om året!", ett om ett luciatåg i en kyrka och ett från en påskgudstjänst. Vad får tittarna veta om kristna? Vad får de inte veta?
Tränar: se vad en samling inslag lämnar ute
Visa svar
Tittarna får se hur några kristna firar tre högtider. De får inte se hur kristna lever resten av året, vad de tror på, att det finns många olika kyrkor eller att kristna tänker olika om sin tro. Bilden blir att kristendom mest handlar om högtider, och rubriken skämtar om kristna som om alla bara gick dit på jul.
- Jämför
Påhittat: två tidningar skriver om samma dag. A: "Ramadan över – nu äter muslimerna igen!" B: "I dag firar många muslimer id al-fitr, högtiden när fastemånaden ramadan tar slut. Många ber tillsammans, äter god mat och ger pengar till dem som behöver." Vad är skillnaden mellan texterna?
Tränar: jämföra två texter om samma dag
Visa svar
A gör högtiden till ett skämt om mat och säger "muslimerna", som om alla var likadana. B förklarar vad högtiden är, säger "många" och berättar om bön, mat och gåvor. B är saklig, A ger en ensidig bild.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i ett datorspel om Europa finns judiska figurer bara i en bana som utspelar sig för hundra år sedan. Vad kan en spelare som aldrig har träffat en jude tro om judar? Hur kunde spelet visa en mer rättvis bild?
Tränar: resonera om vad ett spel visar utan ord
Visa svar
Spelaren kan tro att judar bara hör till historien och inte finns i dag. Spelet kunde ha med judiska figurer i nutida banor också, med olika yrken och åldrar, och visa att de lever i Europa i dag.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i en tv-serie för barn finns en enda figur som inte tror på någon gud, och den figuren skrattar alltid åt de andra. Vad kan tittarna tro om människor som inte tror på någon gud? Föreslå en ändring i serien.
Tränar: granska hur en figur visas
Visa svar
Tittarna kan tro att den som inte tror på någon gud är elak eller inte bryr sig om andra. En ändring kan vara att figuren också hjälper någon, eller att det finns flera icke-religiösa figurer som är olika.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: en reklam för en madrass visar en buddhistisk munk som sitter alldeles stilla och ler, med texten "Hitta ditt inre lugn". Vilken bild av buddhismen ger reklamen? Vad saknas i bilden?
Tränar: granska en reklam som använder en religion
Visa svar
Reklamen visar buddhismen som bara lugn och meditation, och buddhister som munkar. Bilden är snäll, men den är ändå en stereotyp. Det saknas till exempel att de flesta buddhister inte är munkar utan har vanliga jobb och familjer, att det finns olika riktningar och att buddhismen har läror om hur man ska leva, inte bara om att vara lugn.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Tänk på en film, en bok eller ett spel där en religion eller en livsåskådning syns. Tycker du att bilden var rättvis? Ge ett skäl.
Tränar: ge ett skäl för en åsikt om en bild
Så tränar du
5 minuter
Figurer med flera sidor
Turas om att beskriva en påhittad figur i en bok eller ett spel med tre egenskaper som inte passar ihop med en stereotyp. Den andra säger hur figuren gör bilden av gruppen mer rättvis.
I vardagen
Vad saknas i bilden?
När ni ser en film, en serie eller ett nyhetsinslag där en religion eller livsåskådning syns: stanna och fråga vem som har gjort det, vem som får prata och vad som inte syns.
Med papper och penna
Två rubriker
Hitta på en överdriven rubrik om något som händer en vanlig dag, till exempel en skolavslutning. Skriv sedan en saklig rubrik om samma sak. Ringa in orden som gör skillnad.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vilken fråga hjälper mest när man granskar en bild?”
Fråga hellre "hur vet vi det?" och "vem får komma till tals?" än att säga vad som är rätt bild. Låt barnet själv pröva bilden med frågorna.
- Barnet behöver inte berätta vad familjen tror för att göra uppgifterna. Alla exempel är påhittade, och barnet säger sin egen åsikt om bilderna.
- Välj en film eller ett spel som barnet själv tycker om och låt barnet pröva granskningsfrågorna från förklaringen på en figur där. Barnet får själv avgöra vad som saknas.
Det här kan vara klurigt
Tror att en film eller ett spel visar hur det är, eftersom det ser verkligt ut.
Så kan du hjälpa: Fråga vem som har gjort filmen och vad den ville, och jämför med en annan källa.
Tror att det som syns i nyheterna är det vanligaste.
Så kan du hjälpa: Läs om nyhetsvärdering i ett uppslagsverk. Jämför sedan en vanlig dag i skolan med vad som hade blivit en nyhet den dagen.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Religion i nyheter, filmer och spelDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Rätt och fel i vardagen
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet granskar hur religioner och livsåskådningar visas i påhittade nyheter, filmer och spel: vad som kommer med, vad som saknas, vem som får komma till tals och vad en stereotyp är. Barnet jämför ensidiga rubriker med sakliga texter och resonerar om hur bilder i media kan påverka hur människor ser på sig själva och andra.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Religionskunskap, årskurs 4–6
Hur religioner framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka människors bilder av sig själva och andra.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.