SO • Åk 4
Kyrkböcker, fotografier och museer
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Hur kan vi veta vem som bodde i en stuga för 170 år sedan, eller om hen kunde läsa? Här lär du dig vad kyrkböcker, domstolsprotokoll och gamla fotografier kan berätta, och vad de tiger om. Du får också granska hur museer och böcker väljer vad de visar. Alla personer, byar och källor i uppgifterna är påhittade.
Historia i åk 4–6 tar upp vad källor från 1800-talet, som kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta, och hur museer och böcker framställer historien. Uppgifterna bygger på påhittade källor. Ingen uppgift ber barnet leta i sin egen släkt eller berätta om familjens historia.
På den här sidan
Det här handlar det om
Kyrkböcker är listor som prästen i varje församling förde över människorna som bodde där. Enligt 1686 års kyrkolag skulle alla församlingar i Sverige ha sådana böcker.
I födelse- och dopboken skrev prästen in barn som föddes och döptes. I död- och begravningsboken skrev han in dem som dog och begravdes. Flyttar fördes in i in- och utflyttningslängder.
Husförhörslängden var den viktigaste kyrkboken. Där hade varje person i hushållet en rad, också pigor och drängar, med födelseår, födelseort och flyttar till och från församlingen.
En gång om året höll prästen husförhör i byarna. Då förhörde han människorna i läsning och i katekesen, Martin Luthers lilla bok om den kristna tron. Resultatet skrevs in i längden.
Husförhörslängder fördes i Sverige fram till 1895. Sedan tog församlingsboken över, och kyrkan skötte folkbokföringen ända till 1991.
Domstolsprotokoll är det som skrevs ner vid en rättegång. På landsbygden hette domstolen häradsrätt. Där finns brott, men också tvister om till exempel skulder och arv.
De första fotografierna i Sverige togs omkring år 1840. Kamerorna behövde lång tid för varje bild, så man fick sitta helt stilla. Många porträtt gjordes i en fotoateljé.
Från 1860-talet blev små porträtt på styvt papper, så kallade visitkort, mycket populära. De blev billigare, och fler människor kunde ha råd med ett fotografi.
Källor kan berätta mer än den som skrev dem tänkte på. Men de skrevs oftast av präster, domare och andra med makt, inte av dem som texterna handlade om.
Därför hörs sällan barns, pigors och fattigas egna röster i källorna. Det som de själva tänkte och kände får vi oftast bara gissa.
Historiebruk betyder hur historien används i dag, till exempel på museer, i böcker och i filmer. Den som gör en utställning eller en bok måste välja vad som ska med.
Det som finns kvar från förr är sällan ett rättvist urval. En herrgård har oftare bevarats än ett torp, och då kan bilden av livet förr bli skev.
Också historiska personer kan framställas på olika sätt. En bok kan göra någon till hjälte, medan en annan visar personens fel eller de människor som drabbades.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- läsa en rad i en påhittad husförhörslängd
- välja vilken kyrkbok som kan svara på en fråga
- beskriva vad ett gammalt fotografi kan och inte kan visa
- förklara varför något från förr finns kvar
- formulera en egen fråga till det förflutna
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: en rad ur husförhörslängden för Lindby socken på 1850-talet: "Torparen Anders Persson, född 1812 i Lindby. Hustrun Maja Olsdotter, född 1815 i Berga. Sonen Per, född 1840. Dottern Stina, född 1845, utflyttad till Lindstad 1859." Vilka i familjen har flyttat någon gång? Hur gammal var Stina när hon flyttade? Var skulle du leta för att få veta vad hon gjorde sedan?
Tränar: läsa en rad i en kyrkbok
Visa svar
Maja har flyttat, eftersom hon föddes i Berga men bor i Lindby, och Stina har flyttat till Lindstad. Stina var 13 eller 14 år, beroende på när på året hon fyllde år. För att veta mer kan man leta i husförhörslängden för Lindstad, där hon borde stå som inflyttad.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Elin vill ta reda på tre saker om torpet Backen i Lindby: hur många som bodde där år 1850, hur gammal torparen Nils blev och om drängen Olle kunde läsa. I vilken kyrkbok kan hon hitta varje sak? En av sakerna behöver två böcker. Vilken, och varför?
Tränar: välja rätt källa för en fråga
Visa svar
Hur många som bodde på torpet syns i husförhörslängden, eftersom hela hushållet stod där, också drängen. Om Olle kunde läsa syns också där, eftersom prästen skrev in hur förhöret gick. Nils ålder behöver två böcker: död- och begravningsboken visar när han dog, och husförhörslängden eller födelse- och dopboken visar när han föddes. Sedan räknar hon ut skillnaden.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: ett fotografi från 1880-talet är taget i en fotoateljé. Föräldrarna sitter på stolar och tre barn står bakom dem. Alla har mörka, fina kläder och ingen ler. Bakom dem hänger en målad bakgrund med träd och en fontän. Vad kan bilden berätta om familjen? Vad kan den inte berätta om hur de levde till vardags?
Tränar: beskriva vad en bild kan och inte kan visa
Visa svar
Bilden visar hur många som var med i familjen, ungefär hur gamla de var och att de hade fina kläder att ta på sig. Den visar inte hur de bodde, vad de arbetade med eller vad de åt. Trädgården är målad, och att ingen ler kan bero på att man ville se allvarlig och värdig ut på ett porträtt, som var en dyr och högtidlig sak. Bilden är gjord för ett särskilt tillfälle och inte en vanlig dag.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: på ett museum finns en sidenklänning som en godsägares fru bar på sitt bröllop år 1852. Från samma socken och samma tid finns ingen klänning som en piga eller en torparhustru har burit. Ge två möjliga skäl till det. Vad kan besökarna tro om kläderna på 1800-talet om de bara ser sidenklänningen?
Tränar: förklara varför något finns kvar
Visa svar
Den dyra klänningen användes sällan och sparades noga, medan vardagskläder användes tills de var utslitna och sedan lagades eller blev trasor. Den rika familjen hade också plats och råd att spara saker. Besökarna kan tro att de flesta klädde sig så, fast de flesta hade mycket enklare kläder.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Om du kunde ställa en fråga till ett barn som levde i en by på 1800-talet, vilken fråga skulle det vara? Vilken av källorna på sidan tror du inte kan svara på den? Ge ett skäl.
Tränar: formulera en fråga till det förflutna
Så tränar du
I vardagen
Vems liv visas?
När ni besöker ett museum eller en hembygdsgård: välj ett rum och prata om vems liv som visas där och vems som saknas.
Med papper och penna
Rader och dagbok
Hitta på en familj i en by år 1860 och skriv deras rader som i en husförhörslängd: namn, födelseår, födelseort och flyttar. Skriv sedan en dagboksanteckning av ett av barnen. Jämför vad som bara står i dagboken.
Tillsammans med en vuxen
En inskannad kyrkbok
Leta tillsammans upp en inskannad husförhörslängd från 1800-talet på Riksarkivets webbplats, från en socken ni väljer på kartan. Försök läsa den gamla handstilen och hitta en rad med namn, födelseår och en flytt.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Står det här i källan, eller är det en gissning?”
Låt barnet själv skilja på vad en källa säger och vad man gissar, till exempel genom att stryka under gissningarna med en annan färg.
- Barnet behöver inte leta i sin egen släkt eller berätta något om familjens historia. Uppgifterna bygger på påhittade kyrkböcker och fotografier.
- Gamla källor handlar ofta om sjukdom, fattigdom och död. Barnet behöver inte berätta något hemifrån, och det går bra att byta till något annat.
Det här kan vara klurigt
Blandar ihop husförhörslängden och dopboken.
Så kan du hjälpa: Gör en tabell med kyrkböckerna och skriv vad var och en innehåller, med hjälp av förklaringen.
Tror att husförhöret var ett prov bara för barn.
Så kan du hjälpa: Läs i förklaringen vem som förhörde och vilka som blev förhörda.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Kyrkböcker, fotografier och museerDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vad kyrkböcker, domstolsprotokoll och fotografier från 1800-talet kan berätta, till exempel vem som bodde var, flyttar och läskunnighet, och vad de inte berättar, som barns och fattigas egna röster. Barnet granskar hur museer och böcker väljer vad de visar och hur de framställer människor. Alla källor i uppgifterna är påhittade.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Historia, årskurs 4–6
Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.