Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 4

Granska budskap och avsändare

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Varje dag möter du många budskap: på förpackningar, i flöden, på affischer och i nyheter. Nästan alla vill något av dig. Här tränar du på att se vem som står bakom, vad de är ute efter och hur mycket du kan lita på dem.

Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt, både på nätet och i andra källor om samhällsfrågor. Barnet tränar på att skilja reklam från information, se hur samma händelse kan vinklas och väga flera källor mot varandra med skäl.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Två barn i elvaårsåldern sitter vid ett köksbord och jämför två påhittade webbsidor på en surfplatta: en flicka med lockigt svart hår, mörkbrun hud och gul tröja pekar på skärmen, och en pojke med kort rött hår, ljus hud och fräknar, grön huvtröja och en hörapparat bakom örat skriver i en anteckningsbok
På den här sidan

Det här handlar det om

Ett budskap är det som en text, en bild, en film eller ett inlägg vill säga dig. Avsändaren är den som står bakom budskapet: en person, ett företag, en förening, en myndighet eller en tidning. Syftet är det avsändaren vill uppnå med budskapet.

Vanliga syften är att informera, alltså berätta hur något är, att övertyga, alltså få dig att tycka något, att sälja, att underhålla och ibland att lura. Ett och samma budskap kan ha flera syften på en gång.

Avsändaren syns inte alltid direkt. Leta efter ett namn, en logga eller en rad om vem som har betalat. Ord som "reklam" och "annons" visar att någon har betalat för att du ska se budskapet.

Att vinkla betyder att välja vad man berättar och hur man berättar det. Två avsändare kan berätta om samma händelse, båda säga sant och ändå lyfta fram olika saker. En källa kan alltså vara trovärdig och ändå vinklad.

När du väger hur trovärdig en källa är kan du fråga: Vet avsändaren något om saken? Tjänar avsändaren på att du tror på budskapet? Går det att kontrollera i en annan källa? Och är uppgiften ny eller gammal?

Bilder kan vara redigerade, skapade med AI eller tagna på en annan plats och vid en annan tid än det står. En rubrik som lockar men inte säger vad det handlar om kallas klickbete. Den vill att du klickar, ofta för att avsändaren tjänar pengar när många besöker sidan.

Ibland möter man något på nätet som gör en rädd, ledsen eller obekväm, till exempel ett hot eller bilder som någon inte vill ska spridas. Stäng då, dela inte vidare och berätta för en vuxen du litar på. Du kan också ringa Bris på 116 111. Det kostar ingenting, och du behöver inte säga vem du är.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • skilja reklam från information, också när en text är både och
  • hitta avsändaren till ett inlägg, en annons och en tidningsnotis
  • säga vad ett budskap vill att du ska tycka eller göra
  • ställa frågorna vad, vem och varför till ett budskap

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    En påhittad text på webbsidan för affären Ekby Sport: "Fyra saker att tänka på när du väljer löparskor: 1. Prova båda skorna, inte bara en. 2. Känn efter att tårna inte trycker mot skon. 3. Spring några steg i butiken. 4. Just nu får du 20 procent rabatt på alla löparskor hos oss!" Är texten information eller reklam? Förklara.

    Tränar: avgöra vad en text vill

    Visa svar

    Den är både och. Tipsen kan stämma och informerar om hur man väljer skor. Men avsändaren är en affär som säljer skor, och sista punkten visar att syftet också är att sälja. Därför kan tipsen vara utvalda så att man vill gå till just den affären.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Ett påhittat inlägg från kontot Lisa på tur: "Kolla min nya ryggsäck! Den är superskön, rymmer allt och håller i alla väder. Jag har testat den i en månad. Fler bilder finns på min sida! #sommar #tur #samarbete". I Sverige ska det synas direkt att ett inlägg är reklam. Räcker märkningen i det här inlägget? Vad skulle göra den tydligare?

    Tränar: pröva om en reklammärkning syns tillräckligt

    Visa svar

    Nej, troligen inte. #samarbete står sist, bland andra ord, och säger inte med vem. Man måste läsa hela inlägget för att förstå att någon har betalat. Det blir tydligare om ordet "Reklam" står först och om det står vilket företag det gäller.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    En påhittad annons: "Lär dig spela gitarr! Första lektionen är gratis. Ring Musikhörnan i Ekby i dag." Vem är avsändaren, och varför tror du att den första lektionen är gratis?

    Tränar: hitta avsändare och syfte i en annons

    Visa svar

    Avsändaren är Musikhörnan. Lektionen är troligen gratis för att locka mig att börja. Tycker jag att den är rolig vill jag kanske fortsätta, och då kostar nästa lektioner pengar.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    En påhittad notis i en lokaltidning: "Matsalen i Ekbyskolan stänger efter jul. Det säger en förälder som inte vill uppge sitt namn. Kommunen har inte svarat på tidningens frågor." Vem har skrivit notisen, var kommer uppgiften ifrån, och hur säker är den?

    Tränar: skilja den som skriver från den som uppgiften kommer ifrån

    Visa svar

    En journalist har skrivit notisen, men uppgiften kommer bara från en förälder utan namn. Vi vet inte hur föräldern vet det, och kommunen, som bestämmer, har inte sagt något. Uppgiften är osäker tills någon som vet har bekräftat den.

  5. Utforska

    Leta upp tre budskap i skolan, på biblioteket eller i en affär, till exempel på en förpackning, i en broschyr eller på en affisch. Svara för vart och ett: vad säger det, vem står bakom och varför? Har något av dem mer än ett syfte?

    Tränar: ställa frågorna vad, vem och varför

    Visa svar

    Till exempel: En mjölkförpackning berättar vad mjölken innehåller (vad). Mejeriet står bakom (vem). Syftet är både att informera och att få mig att köpa samma sort igen (varför), alltså två syften.

  6. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Vilket slags budskap tycker du är svårast att genomskåda: reklam, ett inlägg från någon som visar upp saker på nätet eller en nyhet? Varför?

    Tränar: fundera över olika slags budskap

Så tränar du

5 minuter

  • Vad, vem, varför?

    Välj en förpackning, en affisch eller en rubrik som ni ser. Turas om att svara på de tre frågorna: vad säger den, vem står bakom och varför? Den andra säger om hen håller med och varför.

I vardagen

  • Reklam eller information?

    När ni bläddrar i en tidning, tittar på en webbsida eller går förbi affischer: peka ut en sak som är reklam och en som är information. Prata om hur lätt eller svårt det var att se skillnad.

Med papper och penna

  • Samma sak, två vinklar

    Hitta på en liten händelse, till exempel att en skola får en ny matsal. Skriv två rubriker: en som får det att låta bra och en som får det att låta dåligt. Båda rubrikerna ska vara sanna.

Tillsammans med en vuxen

  • Kontrollera innan du delar

    Ta ett påhittat påstående, till exempel "Det blir lov hela nästa vecka", och gå igenom tillsammans var man skulle kunna kontrollera det. Prata om vilken källa som vet mest om saken och varför.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad skulle få dig att ändra dig?”

    Låt barnet ta ställning. I mellanstadiet kan barnet väga flera källor och komma fram till en egen slutsats. Fråga efter skälen snarare än efter rätt svar, och berätta gärna själv när du har ändrat uppfattning efter att ha läst mer.

  • ”Vem fick inte komma till tals här?”

    Fråga "Vad vet vi inte?" när ni läser något tillsammans, till exempel en reklam eller ett påhittat inlägg. Det som saknas, som vem som inte fick säga något, säger ofta lika mycket som det som står där.

  • Barnet behöver inte visa eller berätta vad det själv eller familjen läser, följer eller tittar på för att öva källkritik. Ta hellre exempel som ni hittar tillsammans i stunden, eller de påhittade exemplen här.
  • Berättar barnet att det har sett något obehagligt på nätet: tacka för att barnet berättade, var lugn och skäll inte. Barnet behöver veta att det alltid kan komma till dig. Barn kan också kontakta Bris på 116 111, som är gratis och där man inte behöver säga vem man är.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att en källa antingen säger sant eller ljuger.

    Så kan du hjälpa: En källa kan säga sant och ändå välja ut det som passar avsändaren. Fråga också vad källan inte berättar.

  • Tror att reklam alltid är lätt att känna igen.

    Så kan du hjälpa: Reklam kan också vara en tävling, ett spel eller en rolig film. Fråga vem som har gjort den och om de säljer något.

  • Tror att en bild som ser verklig ut måste vara ett vanligt foto.

    Så kan du hjälpa: I dag kan bilder skapas med AI och se helt verkliga ut. Fråga var bilden kommer ifrån och om någon annan källa visar samma sak.

  • Tror att källkritik betyder att inte lita på någonting.

    Så kan du hjälpa: Målet är inte att tvivla på allt, utan att veta vem man kan lita på i vilken fråga. En läkare vet mycket om sjukdomar, men inte nödvändigtvis om fotboll.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Samhällsfrågor från flera håll
  2. Granska budskap och avsändareDu är här

Bra att kunna först

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig fråga vad ett budskap säger, vem som står bakom och varför, och att skilja reklam från information. Barnet tränar på att se hur samma händelse kan vinklas, kontrollera påståenden i andra källor och väga hur trovärdiga flera källor om en samhällsfråga är, med skäl.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Samhällskunskap, årskurs 4–6

Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i so

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.