Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 4

Brev, kartor och gatunamn från 1500–1800

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Från 1600- och 1700-talen finns brev, dagböcker och kartor kvar. Här lär du dig vad de kan berätta och vems röster som saknas. Du får också granska hur gatunamn, statyer och reklam använder historien. Det står "påhittat" vid de brev, dagböcker och personer i uppgifterna som är påhittade.

Historia i åk 4–6 tar upp vad källor från perioden, som brev, dagböcker och kartor, kan berätta, och historiebruk i gatunamn, minnesmärken och reklam. Uppgifterna bygger på påhittade källor och på verkliga gatunamn och statyer som barnet ser på en karta eller tillsammans med en vuxen. Ingen uppgift ber barnet leta i sin egen släkt.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Två barn i tolvårsåldern står tillsammans med en vuxen framför en bronsstaty av en kung på ett torg och läser texten på statyns sockel: en flicka med glasögon, kort brunt hår och ljus hud i en röd jacka, och en pojke med svart rakt hår och ljusbrun hud i en blå regnjacka, medan en man i sextioårsåldern med vitt skägg och mörkbrun hud i en grön rock pekar på kungens utsträckta hand
På den här sidan

Det här handlar det om

Från 1600-talet finns det mycket mer skrivet bevarat i arkiven än från tiden före. Brev, dagböcker, kartor och protokoll kan berätta om hur människor levde.

Ett brev skrivs till någon. Brevskrivaren väljer därför vad mottagaren ska få veta, och kan lämna bort sådant som skulle oroa eller reta.

En dagbok skriver man oftast för sig själv. Den kan vara ärligare om känslor, men den visar bara det som en enda person såg och tänkte.

På 1600- och 1700-talen lärde sig många läsa, men färre kunde skriva. Den som inte kunde skriva fick be någon annan om hjälp, till exempel prästen eller en skrivare.

År 1628 fick Anders Bure i uppdrag av Gustav II Adolf att börja kartlägga Sverige. Lantmätare ritade sedan kartor över tusentals byar och gårdar.

Kartorna visade hus, åkrar och ängar, men inte skogen. Till varje karta hörde en beskrivning av gårdarna och av vad marken var värd.

En karta visar vad kartritaren visste och trodde. Därför kan en gammal karta berätta både om landet och om hur människor tänkte om det.

Historiebruk är hur historien används långt senare, till exempel i gatunamn, statyer, minnesmärken och reklam.

Den som väljer ett namn eller reser en staty vill att människor ska minnas något, och ofta på ett visst sätt.

Många namn och statyer som påminner om stormaktstiden kom till långt efteråt. På 1800-talet var det vanligt att se tiden som en storhetstid för Sverige.

Drottninggatan i Stockholm fick sitt namn 1639, troligen för att hylla den unga drottning Kristina.

Reklam kan också använda historiska personer. Den vill då låna något av personens rykte, till exempel mod eller styrka.

Samma person kan minnas på olika sätt. Karl XII har hyllats som en modig hjältekung, men han har också kritiserats för krig som ledde Sverige mot förfall.

I dag är synen på honom oftast mer kritisk. Skolböcker försöker beskriva både hans handlingskraft och vad krigen kostade.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • förklara hur det påverkar ett brev att någon annan skrev ner det
  • läsa vad en gammal karta visar och inte visar
  • förklara vad ett namn och en staty vill att vi ska minnas
  • granska en gammal karta som visar något som inte finns
  • välja en person att minnas och ge ett skäl

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: ett brev från 1709 slutar så här: "Detta har jag, Anders Larsson, soldat, låtit fältprästen skriva åt mig till min hustru." Vad kan du gissa om Anders av den raden? Vad kan det betyda för vad som står i brevet?

    Tränar: resonera om vem som har format en text

    Visa svar

    Anders kunde troligen inte skriva, fast han kanske kunde läsa. Prästen kan ha valt egna ord, och Anders kanske inte ville berätta allt han kände när en annan person lyssnade. Brevet visar alltså Anders tankar genom prästens penna.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: en lantmätarkarta över byn Ekeby från 1640 visar fyra gårdar, åkrarna i gult och ängarna i grönt. Till kartan hör en lista över hur mycket åker varje gård har. Vad kan kartan berätta om byn? Vad kan den inte berätta? Varför kan det ha varit viktigt för kungen att veta hur mycket åker varje gård hade?

    Tränar: läsa vad en karta visar och inte visar

    Visa svar

    Kartan visar hur många gårdar det fanns, var husen låg och hur mycket åker och äng varje gård hade. Den visar inte vilka som bodde där, hur de levde eller var skogen fanns. Kungen ville veta vad varje gård kunde ge, till exempel för att kunna bestämma hur mycket skatt den skulle betala.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Fakta: Gustav II Adolf gav Göteborg stadsrättigheter 1621 och räknas som stadens grundare. År 1854 ställdes en staty av honom på stadens största torg, som sedan kallas Gustaf Adolfs torg. Titta på torget på en karta över Göteborg på en dator i skolan. Varför tror du att staden valde just honom? Vad vill statyn och namnet att människor ska tänka?

    Tränar: förklara vad en plats vill få oss att tänka

    Visa svar

    Han grundade staden, så göteborgarna kunde vara stolta över honom och över stadens början. Statyn och namnet vill att man ska minnas honom som en stor kung och se staden som viktig. De säger mindre om alla som byggde staden och bodde där.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Fakta: Carta marina är en karta över Norden som Olaus Magnus gav ut 1539. På den finns tre öar som inte finns i verkligheten, och en av dem sägs ha 30 000 invånare. Varför kan en kartritare ha ritat öar som inte finns? Kan kartan ändå berätta något sant? Vad?

    Tränar: granska en karta som källa

    Visa svar

    Han kan ha trott på berättelser från sjömän eller ur gamla böcker, och han kunde inte resa och kontrollera varje plats. Kartan kan ändå berätta mycket sant, till exempel ungefär var länder, städer och kuster ligger. Den visar också vad människor på 1500-talet visste och trodde om Norden.

  5. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Om du fick döpa ett nytt torg i en påhittad stad efter en person som levde mellan 1500 och 1800, vem skulle du välja? Varför ska just den personen minnas?

    Tränar: välja vem som ska minnas, med skäl

Så tränar du

I vardagen

  • Historia i reklam

    Leta efter förpackningar eller reklam som använder en kung, en soldat eller något annat från förr. Vad vill reklamen att du ska tänka, och vad visar den inte?

Med papper och penna

  • Brev och dagbok

    Hitta på en person som levde år 1700. Skriv ett kort brev från hen till någon där hemma och en dagboksanteckning från samma dag. Vad berättar hen bara i dagboken?

Tillsammans med en vuxen

  • Statyer och namn i stan

    Gå med en vuxen till ett torg eller en park där det finns en staty, ett minnesmärke eller ett gatunamn efter en person från förr. Stanna en bit från gatan när ni läser skylten. Vem minns platsen, och varför tror ni att just den personen valdes?

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vem tror du bestämde att statyn skulle stå här?”

    När ni ser en staty eller ett gatunamn efter en historisk person: låt barnet själv fundera på vem som valde att minnas personen och varför.

  • Barnet behöver inte leta i sin egen släkt eller berätta om familjens historia. Uppgifterna bygger på påhittade brev, dagböcker och kartor.
  • Gamla kartor och inskannade brev går att se på nätet, till exempel hos Riksarkivet och Lantmäteriet. Titta tillsammans och låt barnet leda.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att det som står i ett brev alltid är hela sanningen.

    Så kan du hjälpa: Fråga vem brevet skrevs till och vad skrivaren ville att mottagaren skulle känna.

  • Tror att en staty eller ett gatunamn är lika gammalt som personen.

    Så kan du hjälpa: Ta reda på när statyn restes eller namnet gavs, och räkna hur många år efter personens död det var.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Ståndssamhället
  2. Brev, kartor och gatunamn från 1500–1800Du är här
  3. Nya gränser i Norden

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vad brev, dagböcker och kartor från 1500–1800 kan berätta, att färre kunde skriva än läsa och att vanliga människors egna ord därför är sällsynta. Barnet granskar hur gatunamn, statyer, minnesmärken och reklam använder stormaktstiden och dess personer. Alla brev och dagböcker i uppgifterna är påhittade.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Historia, årskurs 4–6

Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.

Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i so

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.