Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 4

Riksdagen, regeringen och valen

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Vem bestämmer egentligen i Sverige? Riksdagen, regeringen, kommunen och regionen har olika uppdrag, och alla väljs till sist av folket. Här lär du dig vem som gör vad, hur en lag blir till och vad som händer när partierna tycker olika.

Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp riksdagens och regeringens uppdrag, politiska val och partier och skiljelinjer i några politiska frågor. Barnet tränar på att skilja riksdagens, regeringens, regionens och kommunens uppgifter åt, följa en påhittad lag från förslag till beslut och resonera om varför partier behöver samarbeta. Skiljelinjerna visas med påhittade partier i en påhittad kommun. Inga verkliga partier eller politiker förekommer.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka i tolvårsåldern med långa svarta flätor, mörkbrun hud och glasögon i en vinröd tröja och en pojke i samma ålder med kort ljusbrunt hår, ljus hud och blå skjorta sitter i rullstol; de är på en läktare och tittar ner i en stor sal med rader av bänkar formade som en halvcirkel, tillsammans med en guide, en äldre man med kort vitt hår och mörk kavaj

Det här handlar det om

Sverige styrs på tre nivåer. Kommunen har till exempel hand om förskola, skola och äldreomsorg. Regionen har hand om hälso- och sjukvården. Staten har hand om det som gäller hela landet, som lagarna och polisen. Det finns 290 kommuner och 21 regioner.

Riksdagen är folkets främsta företrädare och har 349 ledamöter. Den har tre stora uppgifter: den beslutar om lagar, den beslutar om statens budget, alltså hur statens pengar ska tas in och användas, och den kontrollerar regeringen.

Regeringen styr landet. Den består av statsministern och ministrarna. Regeringen föreslår nya lagar och en budget för riksdagen, och när riksdagen har beslutat ser regeringen till att besluten genomförs, med hjälp av myndigheterna.

Efter ett val föreslår riksdagens talman en statsminister, och riksdagen röstar om förslaget. Förslaget faller bara om fler än hälften av ledamöterna, alltså minst 175, röstar nej. Statsministern väljer sedan själv sina ministrar. Ledamöterna kan ställa frågor till ministrarna, och har inte riksdagen längre förtroende för en minister kan den tvinga ministern att avgå.

Kungen är Sveriges statschef. Sedan 1974 har kungen ingen politisk makt, bara symboliska uppgifter, till exempel att ta emot besök från andra länder.

Val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige hålls samma dag, vart fjärde år, den andra söndagen i september. Den som har fyllt 18 år senast på valdagen och är svensk medborgare får rösta i riksdagsvalet. I valen till kommun och region får också många som inte är svenska medborgare rösta, om de är folkbokförda där. Val till Europaparlamentet hålls vart femte år.

Ett parti är en grupp människor med liknande idéer om hur samhället ska vara. I valet röstar man på ett parti, och man kan också kryssa för en person i partiet. Ett parti behöver minst fyra procent av rösterna i hela landet för att få platser i riksdagen, eller väldigt många röster i en enda valkrets. Får inget parti mer än hälften av platserna måste partier samarbeta.

En skiljelinje är en fråga där partierna står på olika sidor, eftersom de tycker att olika saker är viktigast. Det kan till exempel gälla om en kommun ska bygga bostäder i ett skogsområde eller spara skogen. Du får tycka vad du vill om sådana frågor, och ingen behöver berätta vad familjen röstar på.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • förklara vad kommunen, regionen och staten har hand om
  • beskriva riksdagens och regeringens uppdrag
  • förklara när det är val och vem som får rösta
  • förklara vad ett parti är

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Vem bestämmer i de här påhittade frågorna: kommunen, regionen eller riksdagen? a) Hur länge fritids i Ekby ska vara öppet på eftermiddagarna. b) En ny lag för hela Sverige om vilka regler som gäller för den som har husdjur. c) Hur många vårdcentraler det ska finnas i länet. Förklara hur du tänker.

    Tränar: koppla en fråga till rätt nivå

    Visa svar

    a) Kommunen, för fritids hör till skolan, och skolan har kommunen hand om. b) Riksdagen, för det är en lag som ska gälla i hela landet. c) Regionen, för vårdcentraler hör till hälso- och sjukvården.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: Tova säger att det är kungen som bestämmer vilka lagar som ska gälla i Sverige. Vad skulle du svara henne? Varför tror du att Sverige har ändrat så att det inte är kungen som bestämmer?

    Tränar: rätta ett missförstånd om makten

    Visa svar

    Riksdagen beslutar om lagarna, och regeringen föreslår dem. Kungen är statschef men har ingen politisk makt. Riksdagen väljs av folket, och är väljarna missnöjda kan de välja andra i nästa val. En kung ärver sin plats och kan inte väljas bort. Därför är det folket som bestämmer i en demokrati, genom dem de väljer.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: Sam fyller 18 år på valdagen. Hans syster Lina fyller 18 år dagen efter valdagen. Får någon av dem rösta i riksdagsvalet? Förklara.

    Tränar: tillämpa reglerna för rösträtt

    Visa svar

    Sam får rösta, för man måste ha fyllt 18 år senast på valdagen. Lina får inte rösta den här gången, fast det bara är en dag som fattas. Hon får rösta i nästa val.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Varför går människor som tycker ungefär lika ihop i ett parti, i stället för att var och en ställer upp i valet själv?

    Tränar: förstå varför partier finns

    Visa svar

    Tillsammans får de fler röster och kan komma in i riksdagen. Ensam är det nästan omöjligt att få fyra procent av rösterna i hela landet. I ett parti kan de också arbeta fram förslag tillsammans, och väljarna vet vad partiet vill.

  5. Utforska

    Titta tillsammans med en vuxen på riksdagens webbplats, under ledamöter och partier. Hur många partier sitter i riksdagen just nu? Hur kan du se hur många platser varje parti har?

    Tränar: leta upp hur platserna i riksdagen är fördelade

    Visa svar

    Det ändras efter varje val. På riksdagens webbplats finns en lista över partierna och deras ledamöter, och där kan man räkna eller läsa hur många platser varje parti har. Alla partier tillsammans har 349 platser.

  6. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Om du fick starta ett påhittat parti, vilken fråga skulle vara viktigast för det? Varför?

    Tränar: tänka ut en egen viktig fråga

Så tränar du

5 minuter

  • Vem har hand om det?

    Den vuxna nämner något ni ser eller använder, till exempel skolmaten, vårdcentralen, polisen, biblioteket eller en lag. Barnet säger om det är kommunen, regionen eller staten som har hand om det, och varför.

I vardagen

  • Samarbeta om lördagen

    Låt tre i familjen vara var sitt påhittat parti med ett eget förslag om vad ni ska göra på lördag. Ingen får bestämma ensam. Vilka två går ihop, och vad får var och en?

Med papper och penna

  • Från idé till lag

    Hitta på en egen lag. Rita en serie med en ruta för varje steg: utredning, remiss, förslag till riksdagen, utskott, omröstning och att lagen börjar gälla. Skriv vad som händer i varje ruta.

Tillsammans med en vuxen

  • Titta in i kammaren

    Titta tillsammans på riksdagens webbplats på bilder av kammaren, där ledamöterna sitter. Ta reda på hur ledamöterna röstar och var talmannen sitter.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Är det kommunen, regionen eller riksdagen som bestämmer om det här?”

    Prata om hur besluten fattas, inte om vilka partier som är bra eller dåliga. När barnet hör om politik: fråga vem som bestämmer i frågan och hur.

  • ”Vilket är det bästa skälet för den sida du inte håller med?”

    Använd påhittade frågor när ni övar på skiljelinjer. Verkliga politiska frågor väcker ofta starka känslor, och barnet ska kunna tycka själv utan att känna att det tar ställning för eller emot någon i familjen.

  • Fråga aldrig barnet vad familjen röstar på, och säg till barnet att det inte behöver berätta det för någon. Om barnet frågar vad du röstar på får du själv välja om du vill svara.
  • Riksdagen tar emot besök, och på riksdagens webbplats finns lättläst text och material för skolan. Det kan vara ett bra sätt att se hur det går till på riktigt.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att kungen eller statsministern bestämmer allt.

    Så kan du hjälpa: Riksdagen beslutar om lagarna och budgeten. Regeringen styr och föreslår, men måste ha riksdagens stöd. Kungen har ingen politisk makt.

  • Blandar ihop riksdagen och regeringen.

    Så kan du hjälpa: Riksdagen är de 349 som folket har valt och som fattar besluten. Regeringen är statsministern och ministrarna, som föreslår och genomför.

  • Tror att det parti som får flest röster alltid bestämmer.

    Så kan du hjälpa: Har ett parti inte mer än hälften av platserna behöver det samarbeta. Ibland bestämmer partier som tillsammans har fler platser, fast de var för sig är mindre.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Riksdagen, regeringen och valenDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vad riksdagen, regeringen, regionen och kommunen har hand om, hur en lag blir till, hur valen går till och vad ett parti är. Barnet tränar på att följa en påhittad lag från förslag till beslut och resonerar med påhittade partier om skiljelinjer, samarbete och kompromisser.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Samhällskunskap, årskurs 4–6

Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska val och partier i Sverige. Skiljelinjer i några aktuella politiska frågor.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.